såkerniaen alsedde, om Just ICKE allla val mMO0-
tiverade framgång, om jag återigen för allmän-
hetens ögon framställer inrättningens brister,
icke för att framkalla klagan och gråt öfver
det bedröfliga, ve och förbannelse öfver-det fel-
aktiga, eller för att kasta skulden dertill på den
ene eller andre, utan blott i den välmenande
afsigt att, om möjligt, skapa och stadga en o-
pinion nog mägtig att genomdrifva, hvad hvar-
ken jag förmår med blotta orden, ej heller hvil-
ken styrelse som helst med tomma händer, en
nödig reform. För detta ändamål beder jag få
ur nyssnämnde Uppfordran reproducera föl-
jande utdrag.
Utom de offentliga statsanstalterna, Centralhospi-
talen, finnes en, som icke lyder under samma sty-
relse, utan är ställd under en särskild direktion.
Och likväl r denna anstalt så att säga den offent-
ligaste och vigtigaste af alla, alldenstund den ligger
vid hufvudstaden och derför får emottaga sjuke ej
blott från hufvudstaden, men ock sådane, som dit-
komma från alla rikets landskaper och insjukna, och
emedan ett större antal nyss insjuknade der årligen
intagas, än på något annat svenskt hospital.
Detta är Danviks hospital. Dess vigt ej blott för
Stockholms stad och län, för hvilka det säges ensamt
vara bestämdt, men ock för snart sagdt de fleste af
rikets landskaper, enligt hvad som nyss antyddes,
kan ej bestridas af någon som är bekant med för-
hållanderna. Dess klena skick och hållning så-
som sjukvårds- och särdeles. som kur-anstalt, befarar
jag äro sedan länge rikskunniga.
Det enda större förslag till hospitalsväsendets för-
kofra :, som under de sednaste 20 åren blifvit väckt,
är väl, just till följe af nyss uttalade förhållande, att
grundlägga en från grunden ny, i allo ändamålsen-
lig anstalt vid Stockholm. Historien derom är i få
ord den: att efter fleråriga skriftvexlingar mellan
Kongl. Serafimerordensgillet och Danviks direktion,
angående dårhusets ställande under gillets styrelse,
och sedan Kongl. Maj:t af dertill särskilde kommit
:erade, bland hvilkas antal äfven jag, inhemtat nö-
diga npplysningar öfyer ställningar och förhållanden,
H. M. Konung Carl XIV Johan ändtligen genom re-
solution den 6 Maj 4843 förordnade:
1:0 att de obotligt sinnessjuke skola fortfarande
vid Danviks hospital vårdas, på sätt så väl Serafi-
merordensgillet, som j (öfverståthållaren) och direk-
tionen underdånigst föreslagit;
2:0 att sinnessjuke, hvilka till intagning anmälas,
likaledes skola vid Danviken undergå den i författ-
ningarne föreskrifna profkur;
3:0 att, ehuru vi för det närvarande icke vilje
anbefalla inköp af annan lokal och anläggande af en
fullständig inrättning till kurativ behandling af för
bätterlige sinnessjuke, vi likväl, enär en sådan in-
rättning är för hufvudstaden önskvärd och behöflig,
härmed vilje i nåder anbefalla eder, vår t.f. öfver-
ståthållare, att, vid sig yppande tillfälle, inköpa en
dertill tjenlig lokal med nödiga hus och byggnader,
derom samt om köpevilkoren till oss inkomma med
underdånig anmälan, jemte noggrann uppgift å ho-
spitalfondens tillgångar och inkomster samt de me-
del, som för den nya inrättningen kunna afsättas;
4:0 att, intill dess denna nya inrättning kan brin-
gas i stånd, de förbätterlige sinnessjuke skola, i den
mån utrymmet vid redan befintlige eller blifvande
kurativ-hospitaler sådant medgifva, dit öfverlemnas,
uppå anmälan hos Serafimerordensgillet och m-d dess
begifvande samt efter dess förordnande, börande kost-
naden för sådane sjuke af Danviks hospitals tillgån-
gar ersättas, och
5:o att styrelsen vid Danviks hospital och förvalt-
ningen af dess fonder tills vidare förblifver under
eder 8c. C.
Man ser häraf, atten ny sjukvårdsanstalt för sin-
nessjuke blifvit aktad nödig, och redan för 4, nu 6
år sedan definitift beslutad. Men härmed skulle
sannolikt all verksamhet för denna angelägenhet, just
då den kunde och borde taga en ry och fördelaktig
vändning, och kanske för lång tid helt och hållet
hafva afstadnat, alldenstund den kongl. befallningens
verkställande var ställd på behaglig tid, om icke nu
varande hr öfverståthållaren med ädelt nit och in-
tresse för saken sistl. år omfattat det tillfälle till
erhållande af en ypperlig lokal, som erbjöd sig genom
den sköna egendomen Barnängens hembjudande till
inköp för den tillämnade nya anstalten, och till den
ändan, efter att hafva inhemtat såväl läkares och en
architekts utlåtande öfver lokalens lämplighet; som
ock Danviks direktions yttrande rörande de möjliga
förhandenvarande tillgångar, som för detta företag
kunde anlitas, innevarande år till Kongl. Maj:t in-
gått med anmälan i saken. Beklagligen lärer K. M.
ansett nödigt att återremittera handlingarne för in-
hemtande af närmare uppgifter. Derigenom blifver
de olyckliges fråga sannolikt till obestämd tid ajour-
nerad. Om den sköna lägenheten Barnängen, som
knappt torde ha sin like i närheten af Stockholm,
emedlertid går för detta ändamål ur händerna, så
har dock förslaget, genom de redan hållne förhand-
lingarne, åtminstone blifvit bragt till en bestämdare
form, som garanterar bättre åstgter och solidare stif-
telser för framtiden, än som hittills ifrågavarit och
vid dylika företag hos oss gjort sig gällande. Härtill
torde ock en promemoria, hvitken jag till hr öfver-
ståthållaren äfvenledes sistl. år inlemnade, i någon
mån hafva bidragit; hvarföre, och emedan den tillika
synes mig tillräckligt upplysande i sak, jag ansett
lämpligt att här meddela dess innehåll, endast med
uteslutande af en planteckning öfver Danviks dårhus
samt ett der uppgifvet förslag till en nybyggnad för
200 sinnessjuke.
Nämnde promemoria lyder sålunda:
Till hr baron och öfverståthållaren.
Med anledning af den diskussion, rörande inköp
af egendomen Barnängen till en kuranstalt för sin-
nessjuke, som förekom vid Danviksdirektionens sed-
naste sammanträde, som jag hade äran bivista, och
då jag dervid erhöll del af innehållet af Kgl. Maj:ts
nådiga resolution af den 6 Maj 1843, rörande inköp
af passande lägenhet för dylikt ändamål, har jag
känt mig uppfordrad, såsom varande cen bland de få
hos oss, hvilka närmare instuderat sig i hithörande
ämnen, och längre tid praktiskt handlagt denna
slags läkekonst, att, innan man skrider till verkstäl-
lighet af denna stora och vigtiga angelägenhet, öppet
pa ng
nr rr mA - - 2 rr mn Vr RN, ÅR pr - KA M-: K Jörg DN om
-— NN
pre
HA MA Ph mm OP
mA AA
framställa de hufvudmomenter, hvilka från den psy-
chiske läkarens ståndpunkt äro af väsendtlig be-
tydelse att afse, om företaget skall kunna väl utfö-
ras, d. v. s. om man skall lyckas att på en gång
åvägabringa något stort, godt och varaktigt för de
sinnessjukes vård.
Jag utbeder mig dock på förhand få anmärka, att
jag härvid icke så mycket låtit leda mig af egna i-
deer, som fastmer af den erfarenhet, som främman-
de länder, hvilka redan åstadkommit något mera
fulländadt i detta hänseende, erbjuda.
I afseende på den nya anstaltens bestämmelse,
så synes väl ofvannämnde kongl. resolution hafva, i
öfverensstämmelse med det angelägnaste behofvet och
den allmännast yttrade önskan, egentligen afsett en
3. k. kuranstalt, med bibehållande af Danviks dår-
hus såsom vårdanstalt för obotade; men som den-
na kongl. resolution väl icke är annat än ett pre-
cursoriskt beslut i allmänhet att åvägabringa en nö-
dig aktad reform utan några närmare bestämmelser
rörande detaljerna, torde det ännu vara tillständigt
9 VA 30 ja Fr BOR AR AO OM AM
w mi
-