derrättelsen måste vara falsk, emedan var
landsförsamling har icke gifvit sitt bifall der-
till, att svenska trupper skola beträda den ty-
ska statens Slesvig-Hol!steins område, och sven-
skarne skola dock betänka sig innan de kom-
ma såsom fiender, för hvilket man måste hålla
dem, om de våga komma utan denna tillå-
telse.n
Såsom ett motstycke till detta stolta språk
må anföras en Berlinertidnings omdöme öfver
Slesvig-Holsteinska insurgentpartiets protest
genom sitt ståthållarskap, emot vapenstillestån-
det och fredspreliminärerna. Deri säges nem-
ligen:
att man icke vet om man skall förarga sig
öfver Slesvig-Holsteinarnes skamlöshet eller le
öfver deras stamförvants, logik;
att dessa herrar, som med deras vanliga
storordighet hundra gånger sagt officielt och
icke officielt, att man endast skulle lemna dem
allena med danskarne, så skulle de snart blif-
va färdige med den nedrige arffienden — dessa
samma herrar, som ännu efter det försmädliga
Fredericia-slaget förde ett språk, som om de
ensamt voro i stånd att hemta ned månan och
stjernorna från himlen, skrika nu på bistånd och
hjelp; de försmå icke en gång Lichtenstein,
Sigmaringen och Ingelfingen, om dessa tyskal
riksländer hade lust att ställa deras tolf man
och trumslagare till de Meerumschlungen
brödernas disposition för ett nytt fälttåg;
att de dock borde af hvad som passerat se,
att de med sina oförskämda fordringar egentli-
gen äro reducerade till intet;
att ibland de förtviflade medel de nu an-
vända står främst ett hämndkrig mot Preussen,
— ty hvad bryr hr Beseler och konsorter sig
om Östersjöprovinsernas välstånd — han harl
ju sin välbevarade och trots all patriotism
orörd förblifna Beseler-fond; hvad gör det dem
om Tyskland sönderslites, blott de käre
stamförvandta hertigdömena uppnå sin goda
rätt och utsigt för dem sjelfva finnes att såsom
ståthållare och i embetena se deras förtjenster
belönade af det Slesvig-Holsteinska folket:
detta folk, om hvilket de sjelfva rätt väl veta,
att det längesedan förbannat deras färd och hela,
rörelsen, samt hoppas en snar befrielse från.
detta folklycksaliggörandep tillstånd. Preussen
har således blifvit förrädare! Dess konung har
kallat kriget med Danmark ett fatalt krig;
och det är ett förräderi om en tysk konung
kallar ett krig för Beseler och Rewentlow för
Bargum och Bremer, Bauditz och Braklow,
ja för den käcke Hugg-af från Noer fatalt!
0. S. VD
I den förstnämnde holsteinska tidningen lä-
ses de häftigaste uppmaningar till uppresning
och strid mot Danmark, men besynnerligt
nog anonyma eller undertecknade endast med
initialbokstäfver.
Staden Aarhuus har inalles levererat till
fienderna 223,060 bröd, 32,000 E ris, 7300;
I kött, 15,000 E gryn, 34,000 E ärter, 22,000
I salt, 27,000 I kaffe och 10,000 kannor
brännvin, utom en betydlig mängd korn och
hafra.
Norska fregatten Freja afseglade den 27 och!
norska korvetten Elida den 29 Juli Ifrån Kö-l:;
penhamn, båda söderut.
Kommitteen, som understödjer i kriget så-
rade militärer och de stupades familjer, gifver ,
nu understöd till 1123 familjer med 1715 barn. ;
Nya ansökningar visa, att ännu flera behöfval,
understöd. i
— Tt
PORTUGAL.
Hertigen af Saldanha har ingifvit sin af-
skedsansökan såsom sändebud i Paris. Hertigen
af Terceira håller sig fortfarande aflägsnad från!
nuvarande regeringen, och flera andra infly-!.
telserika män, som beklädt statsembeten, afgå.
På penningerörelsen inverkar det bristande ,
förtroendet mäktigt; statslånen gå svårt att.
erhålla och man undviker att afsluta kontrak- I
ter om allmänna arbeten. Andring i tullta-
riffen har väl omtalats, med dermed torde !
dröja till dess cortes nästa år börjar samman- t
träda.
FRANKRIKE.
Den nya tryckfrihetslagen antogs den 26
Juli af nationalförsamlingen med 400 röster
mot 146. Flera amangdemanger gingo igenom,
som ytterligare skärpte det ursprungliga för-
slaget; alla andra amangdemanger, som gingo
ut på en eller annan mildring, förkastades.
Sedan delta storverk blifvit fulländadt, har
nationalförsamlingen den 28 Juli efter lifliga
debatter, under hvilka isynnerhet Dufaure be-
dyrade regeringens redliga afsigter, med 294
röster mot 247 bslutat att ajurnera sig från
den 43 Aug. till den 13 Oktober. Den ovan-
ligt stora minoriteten härleder sig deraf, att:
100 legitimistiska folkrepresentanter i dennal:
fråga förenat sig med berget. Samtalen i kon-:
ferenssalen voro redan den 30 mindre lifliga.
Mängden tycktes tänka på hemresan. De of-
fentliga förhandlingarne inom församlingen voro:
sistnämnde dag äfven utan intresse. -
Angående de 100 legitimisternas koalition
med berget berättar ett blad följande:
Dagen före denna omröstning hade en gan-
ska stormig diskussion förefallit i de s. k. mo-l
deratas d. v. s. de reaktionäras klubb (vid Quail
dOrsay). Uppträdet hal2 slutats med en form-
lig schism mellan det 3 igre legitimistiska par-
tiet och de öfriga mod:ratan; de unga legiti-
misterna vägrade bestämdt att lämpa sig efter:
majoriteten i denna fråge. Deras antal är un-
gefär 100. Blir deras s bism varaktig, så är
den af oberäknelig vigt.
Under omröstningen d. 28 framlade inrikes
ministern Dufaure ett lagförslag om belägrings-
tillståndet. . -
Estaffette anmärker att Thiers är högligen
orolig öfver söndringen bland den konservativa
majoriteten. De rena legitimisterna börja att
skilja sig från Conseil-dEtatsklubben (f. d.
Rue Poitiers) och gå en egen vägn.
Nationalförsamlingens minoritet bade redan
en gång förut, den 23 Juli, stgit till 214 mot
A2ZN Jå dan eliact mantr st. mo dat var OM-
—- HS