ASssemolLee svateonate iater Iorsta, all InriKeS-T
ministern Dufaure öfvergifvit Cercele Consti-n
tutionnel,, som numera upplöst sig, sedan dess
president, general Lamoricitre, antagit missio-E
nen till S:t Petersburg. I detta fall, sägerjl
samma tidning, kan Dufaure räkna på yttersta!r
högerns understöd.
Ett förberedande utskott har enhälligt till-lt
styrkt nationalförsamlingens prorogation frånS
den 13 Augusti till den 30 September. Detlv
anses numera nästan säkert, att förslaget går
igenom. f
Hittills hafva endast tidningarne talat omir
en plan, enligt hvilken man genom en pro-8g
klamation skulle hänskjuta till folket att af-Ir
göra om Frankrikes definitiva regeringsform. s
Den 24 Juli innehöll ändtligen Gazette delb
France följande artikel:
,Till våra bröder, arbetarne i Paris och ijs!
alla provinser af Frankrike. n
Bröder! vi lida alle; arbetet går icke, detjt
hämmas genom fruktan att det skall störas. 1S
Detta härrör från de partier, i hvilka Frank-n
rike är deladt; de kämpa med hvarandra omlv
makten, ja äfven med vapen i hand. Folket!s
måste väl dock vara den högsta auktoriteten;!n
hvarför frågar man oss icke? Det skulle göra
en ända på hela striden. Hade man gjort detig
efter Februarirevolutionen, så skulle man hafvai
undvikit hvarje olycka. Vi bedje derföre na-
tionalförsamlingen i en petition, att utfärdaS
en proklamation till folket. Vi inbjuda eder,fi
att i provinsen utbreda dylika uppmaningar.etc. It
Paris i en församling af arbetare utafls!
olika handtverk. Ledamöterna af Pa-
riser-arbetarnes kommitte., e
På Guadeloupe hafva allvarsamma orolighe-b
ter förefallit i anledning af val-agitationer.!fi
En moderat valkandidat, Bissette, som reste
omkring ön för att skaffa sig röster, öfverfölls i
Saimte-Rose af en hop negrer, som påstodo att!8
han sålt sig till de hvita, och kommit till önS
för att återställa slafveriet. En division gensdar-d
mer kom honom till hjelp; en biodig strid!r
uppstod, som kostade 40 åa 30 lif. På MarielY
Galante utbröt kort derefter ett vida värrelSs
uppror, som ännu icke var stilladt vid sedna-In
ste posts afgång. Emedlertid hade amirallt
Bruat med flera krigsskepp och 300 man land- l2
Ne-J2
h
1
trupper skyndat auktoriteterna till hjelp.
grerna berättas hafva satt eld på en mängd
plantager. De socialistiska kandidaterna Schöl-
cher och Perrinon, som ifrigt medverkat till
slafveriets upphäfvande, hafva erhållit stor plu-
ralitet. — Besynnerligt nog äro de moderata
mot-kandidaterna negrer.
Armand Marrast ämnar utgifva en ny op-
positionstidning, under namn af La Loi.
Attio Polackar hafva erhållit befallning att
inom 24 timmar lemna Paris och Frankrike
inom 3 dagar.
Man försäkrar, att furstinnan Liewen ankom-
mit till Paris och genast aflagt besök hos Gui-
zot, som ankommit dagen förut, och hvilkens
återkomst man lär ämna fira med en stor ban-
kett i ett hötel på Elyseiska fälten. Äfven
berättas, att Gnizot, som ännu qvarstår såsom
titulärprofessor, skulle ämna fortsätta sina fö-
reläsningar 1 Sorbonne.
Den f. d. Rue-Poitierska kommittten har åter
tagit sig ett nytt namn och utfärdar i flera re-
aktionära tidningar ett långt manifest under
följande titel: Association pour la propagande
anti-socialiste, et pour VFamdclioration du sort
des classes laborieuses (Förening för en anti-
socialistisk propaganda och för förbättrande af
de arbetande klassernas ställning.)
Nationalförsamlingen har nu slutat den all-
männa diskussionen om det nya tryckfrihets-
lagförslaget samt öfvergålt till de speciella ar-
tiklarne. Art. 4. är redan antagen. Vi skola
i morgon återkomma ti!l diskussionen, i hvil-
ken ytterligare Thiers, Dufaure, Pierre Leroux,
h
5
I
b
L
G
r
7
K
v
feF or
Cremieux, Grevy, E. Barrault m. fl. deltagit.
Treprocentsfonderna stodo på 33,15; fempro-
cents på 87,55: bankens aktier på 2280 och
nordbanans på 220,
ha
STORBRITANNIEN.
I underhuset ledde mr Osborne d. 24 uppmärk-
samheten på Ungern och föreslog en adress
till kronan om föreläggandet af de diploma-
tiska rapporterna angående ryssarnes inryc:
kande. Han återtog förslaget, sedan det lik-
väl framtvingat ett slags förklaring af lord
Palmerston, mycket ord, ord, ord, som
Hamlet skulle säga, men som belönades med;
många hör! hör! af huset, utan att engelska
kabineltets hemligheter derigenom på minsta
vis blottställdes. Å ena sidan ordade lorden
om att hela folkets hjerta och själ, i denna
trid emellan Österrike och Ungern, äro på
ngerns sida, och alt till och med de Magya-
rerna olika stammarne i Ungern förgätit sina
fordna fejder, för att till större delen sluta sig
till Magyarerna; — men å andra sidan ordade
hans herrlighet hurusom det omöjligen låter
fördölja sig, att om kriget utkämpades, Öster-
rike nödvändigt måste försvagas, och att om
Ungern afsöndrades, Österrike hade förlorat sin
högra arm m. m.; hvarföre, tillade han, det
vore vår pligt att icke förblifva passiva åskå-
S(
dare af händelser, som i sina omedelbara följ-
der väl röra andra länder men under sina vid-llc
tare och säkra följder återfalla med sina!b
yckliga verkningar på oss; jag säger, att —lq
så vidt formerna för umgänget nationerna emel-g
lan tillåta oss det — det är vår pligt — sär-Ir
deles em det frågas efter vår mening, — att!
tala denna m g, grundad på Euglands er-b
het; en er vrenhet, som borde vara ett
exempel för olyckligare länder, — 0. s. Vv.
I Derry Journsl förmäles den 81 Juli om
Irlands tillstånd, att skörden öfverallt då synts
ide, och ati icke minsta tecken förspordes
G Deremot, säger korrespon-i
h ingenstädes
h ett sådant
en s t, alt man ser
en. der de neddignat
an stapplade fram till!
nen förmå adde ick e
3
denten, har j
i verlden se
alt
tigga,
d