ASssemolLee svateonate iater Iorsta, all InriKeS-T ministern Dufaure öfvergifvit Cercele Consti-n tutionnel,, som numera upplöst sig, sedan dess president, general Lamoricitre, antagit missio-E nen till S:t Petersburg. I detta fall, sägerjl samma tidning, kan Dufaure räkna på yttersta!r högerns understöd. Ett förberedande utskott har enhälligt till-lt styrkt nationalförsamlingens prorogation frånS den 13 Augusti till den 30 September. Detlv anses numera nästan säkert, att förslaget går igenom. f Hittills hafva endast tidningarne talat omir en plan, enligt hvilken man genom en pro-8g klamation skulle hänskjuta till folket att af-Ir göra om Frankrikes definitiva regeringsform. s Den 24 Juli innehöll ändtligen Gazette delb France följande artikel: ,Till våra bröder, arbetarne i Paris och ijs! alla provinser af Frankrike. n Bröder! vi lida alle; arbetet går icke, detjt hämmas genom fruktan att det skall störas. 1S Detta härrör från de partier, i hvilka Frank-n rike är deladt; de kämpa med hvarandra omlv makten, ja äfven med vapen i hand. Folket!s måste väl dock vara den högsta auktoriteten;!n hvarför frågar man oss icke? Det skulle göra en ända på hela striden. Hade man gjort detig efter Februarirevolutionen, så skulle man hafvai undvikit hvarje olycka. Vi bedje derföre nationalförsamlingen i en petition, att utfärdaS en proklamation till folket. Vi inbjuda eder,fi att i provinsen utbreda dylika uppmaningar.etc. It Paris i en församling af arbetare utafls! olika handtverk. Ledamöterna af Pariser-arbetarnes kommitte., e På Guadeloupe hafva allvarsamma orolighe-b ter förefallit i anledning af val-agitationer.!fi En moderat valkandidat, Bissette, som reste omkring ön för att skaffa sig röster, öfverfölls i Saimte-Rose af en hop negrer, som påstodo att!8 han sålt sig till de hvita, och kommit till önS för att återställa slafveriet. En division gensdar-d mer kom honom till hjelp; en biodig strid!r uppstod, som kostade 40 åa 30 lif. På MarielY Galante utbröt kort derefter ett vida värrelSs uppror, som ännu icke var stilladt vid sedna-In ste posts afgång. Emedlertid hade amirallt Bruat med flera krigsskepp och 300 man landl2 Ne-J2 h 1 trupper skyndat auktoriteterna till hjelp. grerna berättas hafva satt eld på en mängd plantager. De socialistiska kandidaterna Schölcher och Perrinon, som ifrigt medverkat till slafveriets upphäfvande, hafva erhållit stor pluralitet. — Besynnerligt nog äro de moderata mot-kandidaterna negrer. Armand Marrast ämnar utgifva en ny oppositionstidning, under namn af La Loi. Attio Polackar hafva erhållit befallning att inom 24 timmar lemna Paris och Frankrike inom 3 dagar. Man försäkrar, att furstinnan Liewen ankommit till Paris och genast aflagt besök hos Guizot, som ankommit dagen förut, och hvilkens återkomst man lär ämna fira med en stor bankett i ett hötel på Elyseiska fälten. Äfven berättas, att Gnizot, som ännu qvarstår såsom titulärprofessor, skulle ämna fortsätta sina föreläsningar 1 Sorbonne. Den f. d. Rue-Poitierska kommittten har åter tagit sig ett nytt namn och utfärdar i flera reaktionära tidningar ett långt manifest under följande titel: Association pour la propagande anti-socialiste, et pour VFamdclioration du sort des classes laborieuses (Förening för en antisocialistisk propaganda och för förbättrande af de arbetande klassernas ställning.) Nationalförsamlingen har nu slutat den allmänna diskussionen om det nya tryckfrihetslagförslaget samt öfvergålt till de speciella artiklarne. Art. 4. är redan antagen. Vi skola i morgon återkomma ti!l diskussionen, i hvilken ytterligare Thiers, Dufaure, Pierre Leroux, h 5 I b L G r 7 K v feF or Cremieux, Grevy, E. Barrault m. fl. deltagit. Treprocentsfonderna stodo på 33,15; femprocents på 87,55: bankens aktier på 2280 och nordbanans på 220, ha STORBRITANNIEN. I underhuset ledde mr Osborne d. 24 uppmärksamheten på Ungern och föreslog en adress till kronan om föreläggandet af de diplomatiska rapporterna angående ryssarnes inryc: kande. Han återtog förslaget, sedan det likväl framtvingat ett slags förklaring af lord Palmerston, mycket ord, ord, ord, som Hamlet skulle säga, men som belönades med; många hör! hör! af huset, utan att engelska kabineltets hemligheter derigenom på minsta vis blottställdes. Å ena sidan ordade lorden om att hela folkets hjerta och själ, i denna trid emellan Österrike och Ungern, äro på ngerns sida, och alt till och med de Magyarerna olika stammarne i Ungern förgätit sina fordna fejder, för att till större delen sluta sig till Magyarerna; — men å andra sidan ordade hans herrlighet hurusom det omöjligen låter fördölja sig, att om kriget utkämpades, Österrike nödvändigt måste försvagas, och att om Ungern afsöndrades, Österrike hade förlorat sin högra arm m. m.; hvarföre, tillade han, det vore vår pligt att icke förblifva passiva åskåS( dare af händelser, som i sina omedelbara följder väl röra andra länder men under sina vid-llc tare och säkra följder återfalla med sina!b yckliga verkningar på oss; jag säger, att —lq så vidt formerna för umgänget nationerna emel-g lan tillåta oss det — det är vår pligt — sär-Ir deles em det frågas efter vår mening, — att! tala denna m g, grundad på Euglands er-b het; en er vrenhet, som borde vara ett exempel för olyckligare länder, — 0. s. Vv. I Derry Journsl förmäles den 81 Juli om Irlands tillstånd, att skörden öfverallt då synts ide, och ati icke minsta tecken förspordes G Deremot, säger korrespon-i h ingenstädes h ett sådant en s t, alt man ser en. der de neddignat an stapplade fram till! nen förmå adde ick e 3 denten, har j i verlden se alt tigga, d