den professor Palmstdt, att han ansåg det vigtigt att vid alla stora gods ett bryggeri anlägges, såsom ett exempel för öfriga landets befolkning, att bryggda drycker kunde ersätta de destillerade.: Patriotiska sällskapet hade utsatt ett pris härför af 40 dukater, hvarpå ännu icke nöjaktigt svar ankommit. Frågan 50: Har d:r Trommers uppgift om tillsättning af soda för gräddans afskiljande ur mjölken bekräftats af erfarenheten, och kan man i sådant fall undvika de dryga kostnader som mejerianläggningar erfordra? Ryttmäst. Sljernsvärd hade användt nämnde experiment. Om smöret blefve fullt lika godt, kunde icke ryttmästaren uppgifva, men ystet blefve otjenligt till ost. Experimentet hade möjligen varit ofullständigt. Prof. Berlin höll ett föredrag om kolsyradt natrons inverkan på miölken. Hindret för gräddans fullkomliga afsöndrande vore, att mjölken blefve något syrlig. Denna syrlighet motvägdes af sodan. Tal. vitsordade den anförda olägenheten vid ostberedning, och äfven att något tvålaktigt lätt kunde bilda sig i smöret. Det sednare hjelpes genom fullkomligare utvattning, det förra genom svafyelsyra, men icke mer än att den neutraliserar sodan, hvilket utrönes derigenom, att sodan förut färgar lackmuspapper rödt, men neutraliserad obetydligt färgar det. Frågan 51: Hvilken ytterligare erfarenhet har en fortsatt undervisning i dubbelspinningskonsten lemnat ? Hr v. Rosen hade endast erfarenhet af dubbelspinningen i år. Hade i Stockholm hört bönder från Norrland säga, att man der i början varit mycket nöjd med dubbelspinning, men snart satt rockarna på vinden, ty det var för tungt för dem, som! gjorde spinningen till sin hufvudnäring. Sedermera hade, på allmän åstundan inom länet, landsh. fått anslag af Reg. för att inrätta dubbelspinng på Herrevads kloster. Man hade der kommit till ofvannämnde resultat och hade jemväl funnit garnet mindre tjenligt till inslag än till varp. Detta skulle äfven k. sekret. Natbhorst bestyrkt. I fråga om ull ansågo deremot alla dubbelspinningen förmånlig. Tal! trodde för öfrigt, att om dubbelspisning skulle blifva af någon nytta i Skåne, måste man -förbättra linodlingen derstädes, och bereda linet derstädes. Öfverdirektören. Falkman genomgick resultaten af dubbelspinningen inom Malmöhus län. En spinnerska hade införskrifvits och inom länet haft öfver 100 elever. Af dessa hafva åtskilliga meddelat ytterligare undervisning. Öfverdirekt. hade icke hört någon klaga öfver att det gick för tungt med dubbelspinningen, Ryttmäst. Möller meddelade ang. dubbelspinningen i Halland. Af 43 elever hade ingen klagat öfver trötthet, oaktadt de flesta voro barn och spunno hela dagen. Garnet blef afgjordt bättre. Man hade anställt försök med snabbheten af båda sätten mellan en dotter och hennes mor, erkänd för utmärkt spinnerska. Den förra hade spunnit 476 alnar, den sednare endast 430, och det förra garnet blef bättre. Tal. opponerade sig emot, att det icke skuile vara så bra till inslag. Dubbelspinning hade tagit mycken fart i Halland. Borgmästaren Halling vitsordade dubbelspinningens framsteg i Malmö och ansåg uppfinningen vara af mycken vigt för den fattigare qvinliga befolkningens ställning. Borgm. erinrade att på expositionen fanns en dubbelspinningsrock till ett pris af 3 rdr bko, och att priset troligen skulle komma att fråmdeles blifva ännu billigare. Härefter afslutades förhandlingarne i sektionen. Allmän sammankomst. Frågorna N:ris 2 och 3, öfver hvilka kommitteer blifvit nedsatta att afgifva betänkande, företogos nu. Hr Nathhorst tillkännagaf, att sedan han, frih. Raab och handl. Koch blifvit utsedda, hade de vidare anmodat gr. Posse på Bergqvara och kammarjunkaren Coyel att göra kommitteen fulltalig och uppläste det derinom affattade betänkandet. Resultatet deraf var att, då exporten af svensk spanmål en följd af år varit i jemt stigande, samt under samma år importen af ladugårdsprodukter betydligt nedgått, vore det icke skäl att tullen på dessa förhöjdes. Kommitteen ansåg i allmänhet höga tullafgifter för skadliga, men trodde dock, att undantag härifrån kunna finnas. Ett sådant vore tullen på ull. Af denna artikel hade importen af utländsk ull så stigit, under så billiga priser på denna, att den unga svenska ullkulturen bestämdt måste gå under, utan en betydlig skyddstull; helst dertill kommer, att den befinner sig i en svår ställning vis-åvis den af prohibitivsystemet särdeles omhuldåde klädesfabrikationen. Hr Nathhorst framlade profver på ull, visande till hvilket godt pris fin utländsk ull kunde lemnas. Inspektor Ekenstam från Skarhult hade inlemnat en skrift, deri han i allmänhet talade för låga tullbestämmelser, och yttrade, aut den näringsgren, som icke kunde upprätthålla sig sjelf, gerna borde få gå under. Öfversten Prylz trodde, liksom kommitten, att frågan endast vore, huruvidade närvarande tullbestämmelserna vore höga nog, och ej, huruvida de vore för höga. Talade för bifall till kommitteens betänkande. Örversten observerade att under sista diskussionen den önskan blifvit framställd, att kommitteen skulle taga i betraktande, om arbetet hade mera fördel af en låg tull på lifsförnödenheter, eller af det högre pris på hans arbeten, som den högre wullen förorsakade. Detta hade kommitten förbisett, och öfversten ville nu bevisa, att den fattigare arbetande klassen alltid skulle lida mera af de genom höga tullar stegrade priserna, än hafva fördel af en möjligen ökad arbetslön. Hr von Rosen trodde, att i landtmannanäringen som i alla andra,! produktionen betingades deraf, att den lönade sig, och att, om en näring skulle gå framåt, måste arbetaren icke sakna arbetsförtjenst, derigenom att produktionen från fremmande ort här såldes till ett pris, hvartill inhemska produkter icke kunde lemnas. Kapten Hjärne tillstyrkte bifall till kommittåens betänkande, utom hvad som rörde förhöjningen af tullen på ull. Man borde icke för denna näringsgrens skull rubba ett helt antaget system. Frågade med huru stor tull kommittten trodde att den svenska ullproduktionen kunde skyddas, då den s. k. Pommerska ullen kunde erhållas till ett pris hvarföre icke den sämsta ull af svenska får kunde lemnas. Hr Nathhorst: Kommitteen hade helt och hållet byggt sitt betänkande på erfarenheten af den sänkning och stegring som ägt rum under högre och lägre införselstull. Den högre skyddstullen på ull motiverade kommitteen med det skydd en helt och hållet ny näring behöfde. Att stödja en gammal väring ville hr N. icke tillstyrka, utom tillfälligt, men det vore ett annat förhållande med en ung. Talaren ville icke stödja sig på statsekonomien; den vore en högst.obestämd vetenskap, medelst hvilken man kunde bevisa hvad som helst. Det ena systemet aflöser der det andra. BDerföre hade regeringarne, särdeles den engelska, som alltid är praktisk, varit mycket försigtiga i frågan om stalsekonomien, och sällan blindt följt ett visst system. Det goda priset på lifsförnödenheter kom endast i deh mån arbetaren till godo, som han hade något mn MR AR