den professor Palmstdt, att han ansåg det vigtigt
att vid alla stora gods ett bryggeri anlägges, såsom
ett exempel för öfriga landets befolkning, att bryggda
drycker kunde ersätta de destillerade.: Patriotiska
sällskapet hade utsatt ett pris härför af 40 dukater,
hvarpå ännu icke nöjaktigt svar ankommit.
Frågan 50: Har d:r Trommers uppgift om till-
sättning af soda för gräddans afskiljande ur mjölken
bekräftats af erfarenheten, och kan man i sådant
fall undvika de dryga kostnader som mejerianlägg-
ningar erfordra?
Ryttmäst. Sljernsvärd hade användt nämnde ex-
periment. Om smöret blefve fullt lika godt, kunde
icke ryttmästaren uppgifva, men ystet blefve otjen-
ligt till ost. Experimentet hade möjligen varit ofull-
ständigt.
Prof. Berlin höll ett föredrag om kolsyradt na-
trons inverkan på miölken. Hindret för gräddans
fullkomliga afsöndrande vore, att mjölken blefve nå-
got syrlig. Denna syrlighet motvägdes af sodan.
Tal. vitsordade den anförda olägenheten vid ostbe-
redning, och äfven att något tvålaktigt lätt kunde
bilda sig i smöret. Det sednare hjelpes genom full-
komligare utvattning, det förra genom svafyelsyra,
men icke mer än att den neutraliserar sodan, hvil-
ket utrönes derigenom, att sodan förut färgar lack-
muspapper rödt, men neutraliserad obetydligt fär-
gar det.
Frågan 51: Hvilken ytterligare erfarenhet har
en fortsatt undervisning i dubbelspinningskonsten
lemnat ?
Hr v. Rosen hade endast erfarenhet af dubbel-
spinningen i år. Hade i Stockholm hört bönder
från Norrland säga, att man der i början varit myc-
ket nöjd med dubbelspinning, men snart satt roc-
karna på vinden, ty det var för tungt för dem, som!
gjorde spinningen till sin hufvudnäring. Sedermera
hade, på allmän åstundan inom länet, landsh. fått
anslag af Reg. för att inrätta dubbelspinng på Her-
revads kloster. Man hade der kommit till ofvan-
nämnde resultat och hade jemväl funnit garnet min-
dre tjenligt till inslag än till varp. Detta skulle äf-
ven k. sekret. Natbhorst bestyrkt. I fråga om ull
ansågo deremot alla dubbelspinningen förmånlig. Tal!
trodde för öfrigt, att om dubbelspisning skulle blifva
af någon nytta i Skåne, måste man -förbättra lin-
odlingen derstädes, och bereda linet derstädes.
Öfverdirektören. Falkman genomgick resultaten
af dubbelspinningen inom Malmöhus län. En spin-
nerska hade införskrifvits och inom länet haft öfver
100 elever. Af dessa hafva åtskilliga meddelat yt-
terligare undervisning. Öfverdirekt. hade icke hört
någon klaga öfver att det gick för tungt med dub-
belspinningen,
Ryttmäst. Möller meddelade ang. dubbelspinnin-
gen i Halland. Af 43 elever hade ingen klagat öf-
ver trötthet, oaktadt de flesta voro barn och spunno
hela dagen. Garnet blef afgjordt bättre. Man hade
anställt försök med snabbheten af båda sätten mel-
lan en dotter och hennes mor, erkänd för utmärkt
spinnerska. Den förra hade spunnit 476 alnar, den
sednare endast 430, och det förra garnet blef bättre.
Tal. opponerade sig emot, att det icke skuile vara
så bra till inslag. Dubbelspinning hade tagit myc-
ken fart i Halland.
Borgmästaren Halling vitsordade dubbelspinnin-
gens framsteg i Malmö och ansåg uppfinningen vara
af mycken vigt för den fattigare qvinliga befolk-
ningens ställning. Borgm. erinrade att på exposi-
tionen fanns en dubbelspinningsrock till ett pris af
3 rdr bko, och att priset troligen skulle komma att
fråmdeles blifva ännu billigare.
Härefter afslutades förhandlingarne i sektionen.
Allmän sammankomst.
Frågorna N:ris 2 och 3, öfver hvilka kommitteer
blifvit nedsatta att afgifva betänkande, företogos nu.
Hr Nathhorst tillkännagaf, att sedan han, frih.
Raab och handl. Koch blifvit utsedda, hade de vi-
dare anmodat gr. Posse på Bergqvara och kammar-
junkaren Coyel att göra kommitteen fulltalig och
uppläste det derinom affattade betänkandet.
Resultatet deraf var att, då exporten af svensk
spanmål en följd af år varit i jemt stigande, samt
under samma år importen af ladugårdsprodukter be-
tydligt nedgått, vore det icke skäl att tullen på dessa
förhöjdes. Kommitteen ansåg i allmänhet höga tull-
afgifter för skadliga, men trodde dock, att undantag
härifrån kunna finnas. Ett sådant vore tullen på
ull. Af denna artikel hade importen af utländsk
ull så stigit, under så billiga priser på denna, att
den unga svenska ullkulturen bestämdt måste gå
under, utan en betydlig skyddstull; helst dertill kom-
mer, att den befinner sig i en svår ställning vis-å-
vis den af prohibitivsystemet särdeles omhuldåde
klädesfabrikationen.
Hr Nathhorst framlade profver på ull, visande till
hvilket godt pris fin utländsk ull kunde lemnas.
Inspektor Ekenstam från Skarhult hade inlemnat
en skrift, deri han i allmänhet talade för låga tull-
bestämmelser, och yttrade, aut den näringsgren, som
icke kunde upprätthålla sig sjelf, gerna borde få gå
under.
Öfversten Prylz trodde, liksom kommitten, att
frågan endast vore, huruvidade närvarande tullbe-
stämmelserna vore höga nog, och ej, huruvida de
vore för höga. Talade för bifall till kommitteens be-
tänkande. Örversten observerade att under sista
diskussionen den önskan blifvit framställd, att kom-
mitteen skulle taga i betraktande, om arbetet hade
mera fördel af en låg tull på lifsförnödenheter, eller
af det högre pris på hans arbeten, som den högre
wullen förorsakade. Detta hade kommitten förbisett,
och öfversten ville nu bevisa, att den fattigare ar-
betande klassen alltid skulle lida mera af de genom
höga tullar stegrade priserna, än hafva fördel af en
möjligen ökad arbetslön.
Hr von Rosen trodde, att i landtmannanäringen
som i alla andra,! produktionen betingades deraf, att
den lönade sig, och att, om en näring skulle gå
framåt, måste arbetaren icke sakna arbetsförtjenst,
derigenom att produktionen från fremmande ort här
såldes till ett pris, hvartill inhemska produkter icke
kunde lemnas.
Kapten Hjärne tillstyrkte bifall till kommittåens
betänkande, utom hvad som rörde förhöjningen af
tullen på ull. Man borde icke för denna närings-
grens skull rubba ett helt antaget system. Frågade
med huru stor tull kommittten trodde att den sven-
ska ullproduktionen kunde skyddas, då den s. k.
Pommerska ullen kunde erhållas till ett pris hvar-
före icke den sämsta ull af svenska får kunde lemnas.
Hr Nathhorst: Kommitteen hade helt och hållet
byggt sitt betänkande på erfarenheten af den sänk-
ning och stegring som ägt rum under högre och
lägre införselstull. Den högre skyddstullen på ull
motiverade kommitteen med det skydd en helt och
hållet ny näring behöfde. Att stödja en gammal
väring ville hr N. icke tillstyrka, utom tillfälligt,
men det vore ett annat förhållande med en ung.
Talaren ville icke stödja sig på statsekonomien; den
vore en högst.obestämd vetenskap, medelst hvilken
man kunde bevisa hvad som helst. Det ena sy-
stemet aflöser der det andra. BDerföre hade rege-
ringarne, särdeles den engelska, som alltid är prak-
tisk, varit mycket försigtiga i frågan om stalseko-
nomien, och sällan blindt följt ett visst system.
Det goda priset på lifsförnödenheter kom endast i
deh mån arbetaren till godo, som han hade något
mn MR AR