FJERDE ALLMÄNNA SVENSKA LANDTBRUKSMÖTET I MALMÖ. Tredje dagen, Onsdagen d. 48 Juli. Scktionen för Åkerbruket: Frågan 17: Hvad har erfarenheten lärt om olika slags mergel på olika slags jord, och huru länge kunna verkningarne af mergel fortfara? Hr Karck vitsordade i allmänhet fördelen af merglingen. : fade i 29 år haft nytta deraf. Ryttmästaren Möller ansåg kalkmergel fördelaktigast på stark lerjord, lermergel på sandjord eller lätt mylla, och trodde att man alltför mycket utan urskiljaing begagnar de olika slagen af mergel; man borde noga kemiskt analysera den. Mycket berodde på djupet af nedplöjningen. Hvad angår huru länge mergeln kan verka på jorden, ansåg han detta alltför obestämdt och beroende dels på mergeln, dels på jorden. Ryttm. Stjernsvärd och kapten Hjärne instämde och erinrade om behofvet af en agrikultur-kemist på stat i landet. Hrr Meijer och Karck trodde, att det icke var så nödvändigt att afpassa de olika slagen af mergel efter olika slags jord; den sednare tillade, att stark jord fordrar mera mergel. Flere talade om priset för mergling; uppgifterna varierade från 40 till 30 rdr tunnlandet. Rytm. TornErhjelm vitsordade mergelns förmåga på bränd jord. Han hade funnit, att råg icke var bra som första skörden efter mergling, men väl hvete. Sade att utomlands hade man haft gagn af samma mergling i 30 år och derutöfver. Hrr Böös och Karck meddelade åtskillig erfarenhet om mergling på sina åkrar. Hr Nathhorst anförde de hufvudgrunder, hvarpå merglingens verkan beror. Jordens fruktbarhet berodde icke så mycket på den deri innehållna mylla, som på en lycklig blandning af salter, men framför allt på förråd af kalk, af hvilken vår jord i allmänhet har för ringa förråd. Att öka detta bidrog mergling. I Tyskland brukas äfven öfverkalkning af åkrar. Hvad de olika mergelslagen beträffat, vore det väl godt om man använder dem på passande jordslag, mön äfven annars göra de god verkan. Grefve Beckfriis instämde deri. Löjtnant Segebaden trodde att mergling i allmänhet, äfven utomlands, måste förnyas efter omkring 20 år. Lermorgel hade, utom sin öfriga nytta, den fördel att binda lös jord. Hr Hoffman-Bang intygade att mergelns verkningar aftogo, då t. ex. omkring 50 år förgått, sedan merglingen verkställdes. Ryttmäst, Stjernsvärd och Möller försvarade merglingens långvariga verkan, då jorden rätt skötes. Likaledes hr Meijer. Frågan 48: Kan ren träda undvikas, och hvilken cirkulation är i det fallet den mest passande för vårt klimat ?, Frib. Raab besvarade frågan jakande, men ansåg träda hyarken för närvarande eller i allmänhet böra undvaras; ville dock hufvudsakligen fästa afseende på öfra Sveriges jord, och lemnade derhän, huru förhållandet kunde vara på skånska jorden. Kapten Hjärne ensåg frågan redan afgjord hos alla praktiska åkerbrukares Trädan vore egentligen till för au rensa jorden och icke i något afseende bör vara nödvändig samt sålunda kunna undvikas, då jorden på annat sätt kan rensas. Hr H. trodde alt jordfruiter borde i stället kunna odlas. Kamma junkaren Ceyel ansåg trädan icke kunna undvikas, i ens i Skåne. Landtbrukaren Böös instämde med hr Hjärne att träde borde kunna undvikas, med en passande cirkulation. Ryitmäst. Stjernsvärd ansåg att i vårt klimat ren träda icke kunde helt och hållet undvaras. Hr Nathhorst sade, att träda i alla fall icke kan undvikas; att det redan var en stor fördel att träda, i stället som förr hvart tredje år, nu endast begagnades bvart nionde eller tionde. Grefye Beckfriis och inspektor Ersson trodde, att träda blott i enstaka fall kunde undvikas. Angående cirkulationen voro tankarne högligen delade; vi anföre här blott br Karcks yttrande, att om man efter foderväxters sående begagnar jorden till bete, kör ner den derpå producerade spillning, STEGE RAS SIESTA SERENA