FJERDE ALLMÄNNA
SVENSKA LANDTBRUKSMÖTET I MALMÖ.
Tredje dagen, Onsdagen d. 48 Juli.
Scktionen för Åkerbruket:
Frågan 17: Hvad har erfarenheten lärt om olika
slags mergel på olika slags jord, och huru länge
kunna verkningarne af mergel fortfara?
Hr Karck vitsordade i allmänhet fördelen af merg-
lingen. : fade i 29 år haft nytta deraf.
Ryttmästaren Möller ansåg kalkmergel fördelak-
tigast på stark lerjord, lermergel på sandjord eller
lätt mylla, och trodde att man alltför mycket utan
urskiljaing begagnar de olika slagen af mergel; man
borde noga kemiskt analysera den. Mycket berodde
på djupet af nedplöjningen. Hvad angår huru länge
mergeln kan verka på jorden, ansåg han detta allt-
för obestämdt och beroende dels på mergeln, dels
på jorden.
Ryttm. Stjernsvärd och kapten Hjärne instämde
och erinrade om behofvet af en agrikultur-kemist
på stat i landet.
Hrr Meijer och Karck trodde, att det icke var
så nödvändigt att afpassa de olika slagen af mergel
efter olika slags jord; den sednare tillade, att stark
jord fordrar mera mergel.
Flere talade om priset för mergling; uppgifterna
varierade från 40 till 30 rdr tunnlandet.
Rytm. TornErhjelm vitsordade mergelns förmåga
på bränd jord. Han hade funnit, att råg icke var
bra som första skörden efter mergling, men väl
hvete. Sade att utomlands hade man haft gagn af
samma mergling i 30 år och derutöfver.
Hrr Böös och Karck meddelade åtskillig erfaren-
het om mergling på sina åkrar.
Hr Nathhorst anförde de hufvudgrunder, hvarpå
merglingens verkan beror. Jordens fruktbarhet be-
rodde icke så mycket på den deri innehållna mylla,
som på en lycklig blandning af salter, men framför
allt på förråd af kalk, af hvilken vår jord i allmän-
het har för ringa förråd. Att öka detta bidrog
mergling. I Tyskland brukas äfven öfverkalkning
af åkrar. Hvad de olika mergelslagen beträffat, vore
det väl godt om man använder dem på passande
jordslag, mön äfven annars göra de god verkan.
Grefve Beckfriis instämde deri.
Löjtnant Segebaden trodde att mergling i allmän-
het, äfven utomlands, måste förnyas efter omkring
20 år. - Lermorgel hade, utom sin öfriga nytta, den
fördel att binda lös jord.
Hr Hoffman-Bang intygade att mergelns verk-
ningar aftogo, då t. ex. omkring 50 år förgått, se-
dan merglingen verkställdes.
Ryttmäst, Stjernsvärd och Möller försvarade
merglingens långvariga verkan, då jorden rätt skö-
tes. Likaledes hr Meijer.
Frågan 48: Kan ren träda undvikas, och hvilken
cirkulation är i det fallet den mest passande för
vårt klimat ?,
Frib. Raab besvarade frågan jakande, men ansåg
träda hyarken för närvarande eller i allmänhet böra
undvaras; ville dock hufvudsakligen fästa afseende
på öfra Sveriges jord, och lemnade derhän, huru
förhållandet kunde vara på skånska jorden.
Kapten Hjärne ensåg frågan redan afgjord hos
alla praktiska åkerbrukares Trädan vore egentligen
till för au rensa jorden och icke i något afseende
bör vara nödvändig samt sålunda kunna undvikas,
då jorden på annat sätt kan rensas. Hr H. trodde
alt jordfruiter borde i stället kunna odlas.
Kamma junkaren Ceyel ansåg trädan icke kunna
undvikas, i ens i Skåne.
Landtbrukaren Böös instämde med hr Hjärne att
träde borde kunna undvikas, med en passande cir-
kulation.
Ryitmäst. Stjernsvärd ansåg att i vårt klimat
ren träda icke kunde helt och hållet undvaras.
Hr Nathhorst sade, att träda i alla fall icke kan
undvikas; att det redan var en stor fördel att träda,
i stället som förr hvart tredje år, nu endast begag-
nades bvart nionde eller tionde.
Grefye Beckfriis och inspektor Ersson trodde,
att träda blott i enstaka fall kunde undvikas.
Angående cirkulationen voro tankarne högligen
delade; vi anföre här blott br Karcks yttrande, att
om man efter foderväxters sående begagnar jorden
till bete, kör ner den derpå producerade spillning,
STEGE RAS SIESTA SERENA