Hr general! Fransmännens välkända tapperhet, understödd af rättvisan i den sak de försvarat, har skördat den frukt deras vapen förtjenat, nemligen segern. Mottag min lyckönskan, hr general, för den hufvudsakliga andel ni tagit i denna händelse, — icke lyckönskningar för det utgjutna blodet, som väcker min fasa, utan för ordningens seger öfver anarkien, för friheten, som återgifvit de hederliga och kristliga personer, hos hvilka det ej mera skall anses för ett brott att njuta de förmåner, Gud beskärt dem eller att dyrka honom med kultens religiösa ståt, utan alt löpa fara att förlora lifvet e!ler friheten. Beträffande de allvarsamma svårigheter, som ännu skola mötas, förlitar jag mig på Försynens beskydd. Jeg anser att det icke skulle vara onyttigt för franska armten att känna historien om de händelser, som timat under mitt pontifikat; den är skrifven i min ailokution, som ni, hr general, känner, men hvaraf jag likväl öfverlemnar ännu ett antal exemplar, så att den må bli läst af dem ni anser böra känna den. Detta dokument bevisar tydligt, att franska armeens seger är en seger öfver del menskliga samhällets fiender, och just derigenom bör den väcka tacksamhet hos hvar hederlig menniska i Europa och i hela verlden. Öfverste Niel, som, jemte eder ärade depesch, framfört till mig nycklarne till en af Roms portar, lemnar er detta bref. Jag begagnar med mycken tillfredsställelse denna väg att uttrycka min faderliga tillgifvenhet och att försäkra er, det jag dagligen beder till Gud för er, för franska armeen, för regeringen och för hela Frankrike. Mottag den apostoliska välsignelsen, som jag af allt mitt hjerta ger er. Pius, P; P. 1X. Franska guvernören i Rom, general: Rostolan, har i en dagorder af den 5:te underrättat romarne, att det förtryck cch den fruktan, som hade aflägsnat majoriteten af stadens befolkning från fransmännen, redan upphört; att största delen af romerska armeen hade erbjudit generalen-en-chef sin medverkan till hufvudstadens cch romerska statens pacifikation; samt att han hoppas, det alla spår aflett våldsamt herravälde snart skola upphöra. Korrespondenter från Rom försäkra, att uppgiften om större delens af romerska armeen ansiutande till fransmännen är alldeles osann; blott med 3 linieregimenter och 1 dragonregimente är förhållandet till en del och med påfliga kyrassierregimentet fullkomligt sådant, som general Rostolan uppgifvit. General Oudinot har befallt franska kommendanten i Civita-Vecchia, öfverste Donjan, att sammankalla de civila och militära mjndigheterna för att de måtte göra början till en demonstration för påfliga väldets återupprättelse, som franska regeringen önskar måtte snart ske,. Öfverste wvonjan uppläste ordern för nämnde autoriteter och frågade, om de ville uppsätta påfvens vapen och fana. De församlade frågade, om man menade den konstitutionella eller absoluta fanan; när de icke kunde få svar härpå, förklarade de, att de skulle följa Roms exempel och underkasta sig dess öde. Sinnesstämningen mot fransmännen är sådan, att om en fransman kommer in på ett kaffehus, der romare äro, gå dessa ut. De förra triumvirerna hafva icke lemnat Rom, utan erhållit, de begge förstnämnde, anställelse vid engelska legationen, den siste vid den belgiska. Den allmänna afväpnirgen i Rom skulle börjas den 8, kl. 6 e. m. Stränga mått och steg voro tagna för att hindra vapens utförsel. — Förbudet mot att visa sig på gatorna efter kl. !Y, till 10 har i högsta grad retat och besvärat romarne, som just på den tiden pläga hemta frisk luft efter vistandet inomhus under de heta dagarne. Undersökning är börjad för att upptäcka premierministernh grefve Rossis mördare. En sekreterare vid franska legationen i Neapel, Charles Baudin, har fått befallning att uppsätta en berättelse om de skador Roms monumenter lidit af de franska bomberna. — I en Turinertidning berättas, att 400 af dessa bomber, jemte 100 artillerister, blifvit lemnade af konungen i Neapel, vid ett tillfälle, då gereral Oudinot väntade på materiel från Toulon. Förre presidenten i konstituerande församlingen, Salicetti, har med nära 200 andra politiska flyktingar ankommit till Genua. Om general Garibaldis vwistelseort är man ännu mycket osäker. Det tros att han ämInar försvara den republikanska ideen i Apenninerna. General Oudinot bar, genast efter Garibaldis afmarsch från Rom, underrättat både konungen af Neapel och chefen för österrikiska invasionshären om den väg Garibaldi tog. Spanska interventionskåren har marscherat åt Velletri, sannolikt för att. möta honom. Municipalitetet har den 7 förklarat att det icke har någon andel i alla hittills, efter fransmännens intåg, vidtagna åtgärder, men att det ändå ville förblifva på sin post för att så mycket som möjligt beskydda sina medborgare. Journal des Debats will inbilla sina läsare att klubbarne i Rom svurit att mörda hva och en, som visar sig vänligt sinnad not frans männen. Romerska sändebudet i Paris, öfverste Frapolli, bar begärt sitt entledigande. Ett af de österikiska blekadfartygen utanför Venedig, fregatten Venus, bar en stormig natt blifvit antänd af en venetiansk brännare; men besättningen lyckades rädda fartyget. Fältmarsk, Radetzky har hastigt ankommit till lägret vid Mestre, den 15 Juli, tillika med fältygmästaren dAspre. Bombardemanget hade under några förutgående dagar varit inställdt. I sen YT ÅA