Hr general!
Fransmännens välkända tapperhet, understödd af
rättvisan i den sak de försvarat, har skördat den
frukt deras vapen förtjenat, nemligen segern. Mot-
tag min lyckönskan, hr general, för den hufvudsak-
liga andel ni tagit i denna händelse, — icke lyck-
önskningar för det utgjutna blodet, som väcker min
fasa, utan för ordningens seger öfver anarkien, för
friheten, som återgifvit de hederliga och kristliga per-
soner, hos hvilka det ej mera skall anses för ett
brott att njuta de förmåner, Gud beskärt dem
eller att dyrka honom med kultens religiösa ståt, utan
alt löpa fara att förlora lifvet e!ler friheten. Be-
träffande de allvarsamma svårigheter, som ännu skola
mötas, förlitar jag mig på Försynens beskydd. Jeg
anser att det icke skulle vara onyttigt för franska
armten att känna historien om de händelser, som
timat under mitt pontifikat; den är skrifven i min
ailokution, som ni, hr general, känner, men hvaraf
jag likväl öfverlemnar ännu ett antal exemplar, så
att den må bli läst af dem ni anser böra känna
den. Detta dokument bevisar tydligt, att franska
armeens seger är en seger öfver del menskliga sam-
hällets fiender, och just derigenom bör den väcka
tacksamhet hos hvar hederlig menniska i Europa
och i hela verlden.
Öfverste Niel, som, jemte eder ärade depesch,
framfört till mig nycklarne till en af Roms portar,
lemnar er detta bref. Jag begagnar med mycken
tillfredsställelse denna väg att uttrycka min faderliga
tillgifvenhet och att försäkra er, det jag dagligen
beder till Gud för er, för franska armeen, för rege-
ringen och för hela Frankrike.
Mottag den apostoliska välsignelsen, som jag af
allt mitt hjerta ger er. Pius, P; P. 1X.
Franska guvernören i Rom, general: Rosto-
lan, har i en dagorder af den 5:te underrättat
romarne, att det förtryck cch den fruktan,
som hade aflägsnat majoriteten af stadens be-
folkning från fransmännen, redan upphört; att
största delen af romerska armeen hade erbju-
dit generalen-en-chef sin medverkan till huf-
vudstadens cch romerska statens pacifikation;
samt att han hoppas, det alla spår aflett våld-
samt herravälde snart skola upphöra.
Korrespondenter från Rom försäkra, att upp-
giften om större delens af romerska armeen
ansiutande till fransmännen är alldeles osann;
blott med 3 linieregimenter och 1 dragonregi-
mente är förhållandet till en del och med påf-
liga kyrassierregimentet fullkomligt sådant, som
general Rostolan uppgifvit.
General Oudinot har befallt franska kom-
mendanten i Civita-Vecchia, öfverste Donjan,
att sammankalla de civila och militära mjn-
digheterna för att de måtte göra början till
en demonstration för påfliga väldets åter-
upprättelse, som franska regeringen önskar
måtte snart ske,. Öfverste wvonjan uppläste
ordern för nämnde autoriteter och frågade, om
de ville uppsätta påfvens vapen och fana. De
församlade frågade, om man menade den kon-
stitutionella eller absoluta fanan; när de icke
kunde få svar härpå, förklarade de, att de
skulle följa Roms exempel och underkasta sig
dess öde.
Sinnesstämningen mot fransmännen är så-
dan, att om en fransman kommer in på ett
kaffehus, der romare äro, gå dessa ut.
De förra triumvirerna hafva icke lemnat
Rom, utan erhållit, de begge förstnämnde, an-
ställelse vid engelska legationen, den siste vid
den belgiska.
Den allmänna afväpnirgen i Rom skulle
börjas den 8, kl. 6 e. m. Stränga mått och
steg voro tagna för att hindra vapens utför-
sel. — Förbudet mot att visa sig på gatorna
efter kl. !Y, till 10 har i högsta grad retat
och besvärat romarne, som just på den tiden
pläga hemta frisk luft efter vistandet inomhus
under de heta dagarne.
Undersökning är börjad för att upptäcka pre-
mierministernh grefve Rossis mördare.
En sekreterare vid franska legationen i Nea-
pel, Charles Baudin, har fått befallning att
uppsätta en berättelse om de skador Roms
monumenter lidit af de franska bomberna. —
I en Turinertidning berättas, att 400 af dessa
bomber, jemte 100 artillerister, blifvit lemnade
af konungen i Neapel, vid ett tillfälle, då ge-
reral Oudinot väntade på materiel från Toulon.
Förre presidenten i konstituerande försam-
lingen, Salicetti, har med nära 200 andra po-
litiska flyktingar ankommit till Genua.
Om general Garibaldis vwistelseort är man
ännu mycket osäker. Det tros att han äm-
Inar försvara den republikanska ideen i Apen-
ninerna. General Oudinot bar, genast efter
Garibaldis afmarsch från Rom, underrättat både
konungen af Neapel och chefen för österriki-
ska invasionshären om den väg Garibaldi tog.
Spanska interventionskåren har marscherat åt
Velletri, sannolikt för att. möta honom.
Municipalitetet har den 7 förklarat att det
icke har någon andel i alla hittills, efter frans-
männens intåg, vidtagna åtgärder, men att det
ändå ville förblifva på sin post för att så myc-
ket som möjligt beskydda sina medborgare.
Journal des Debats will inbilla sina läsare
att klubbarne i Rom svurit att mörda hva
och en, som visar sig vänligt sinnad not frans
männen.
Romerska sändebudet i Paris, öfverste Fra-
polli, bar begärt sitt entledigande.
Ett af de österikiska blekadfartygen utanför
Venedig, fregatten Venus, bar en stormig natt
blifvit antänd af en venetiansk brännare; men
besättningen lyckades rädda fartyget.
Fältmarsk, Radetzky har hastigt ankommit till
lägret vid Mestre, den 15 Juli, tillika med fält-
ygmästaren dAspre. Bombardemanget hade
under några förutgående dagar varit inställdt.
I sen YT ÅA