Article Image
betala stora penningesummor för att beskydda och styra kolonierna. Sedan dessa privilegier blifvit afskaffade, syntes den frågan dock naturligt uppstå, hvarföre England skall fortsätta att betala för dem. s För det fjerde hade uppmärksamheten riktats på kolonialfrågorna i följd af en kedja af märkvärdiga åtgärder i kolonierna, hvilka årligen förorsaka tunga anspråk på nationens penningpung. Under de sista 15 åren bade kolonierna direkt kostat Storbrittannien åtminstone 60 millioner (720 millioner rdr sv. bko) i följd af civila, mihtära och extra utgifter, utom de 20 millioner f, som betaltes för slafveriets afskaffande. Den totala direkta kostnaden hade derföre varit åtminstone 80 millioner på de siste 15 åren. Och likväl måste man vid närmare undersökning erkänna, att resultatet af utgifterna hade varit långt ifrån tillfredsställande hvarken för de förenade konungarikena, eller för kolonierna. Såsom bevis härpå anfördes följande: 1) I de Nordamerikanska kolonierna hade inom de sista 15 åren uppstått en konflikt, som slutades med inbördes krig; två rebellioner, den ena i öfra, den andra i nedra Canada, kufvade med stora uppoffringar af moderlandet; åtskilliga konstitutioner förstörda eller suspenderade; två mot hvarannan fiendtliga provinser förenade genom intriger och korruption, hvaraf följden var, att en ny strid höll på att utbryta, hvilket åter skulle kostat moderlandet många millioner, ifall det ens skulle lyckats att qväfva en ny uppresning, då rebellerna bestodo af en stolt och kraftfull anglosaxisk befolkning. 2) I Vestindien hade inom de sista 15 åren ett förslag att få låna 135 millioner blifvit förvandladt till en gåfva af 20 millioner, och åtföljts af en allmän ruin bland plantageegarne. I en koloni, Jamaika, bade konstitutionens upphäfvande; föreslagits. En annan, det Brittiska Guiana, hade vägrat att betala sina utskylder; hvilket nyligen äfven händt iJamaika. 1Santa Lucia upproriska uppträden; i alla öfriga sockerplanterande kolonier ett missnöje, som gränsade till förtviflan. 3) I Södra Afrika har man under de sista 15 åren haft ständiga gränsfejder att uthärda emot roflystna och krigiska vildar, hvilka koonialstyrelsen en tid misstog för fredliga och oförargliga fårherdar. Mot dessa vildar hafva förts två blodiga krig med enorma kostnader, grofva underslef och försnillningar, samt ingen ansvarighet; tre rebellioner af de s. k. Boors, som alltid förgäfves ansträngde sig att undkomma vårt förbatade tyranni, och heldre valde att dväljas bland de vilda djuren i öknen och ännu vildare män, än att underkasta sig kolonialdepartementets välde, som de afskydde och förbannade; och slutligen hade man sett förvärfvandet af ett ofantligt vidsträckt, värdelöst, men dyrt område, innehållande nära 300,000 eng. qvadratmil, bestående hufvudsakligen af branta och oländiga berg, öde och kala slätter, utan vatten, utan gräs, utan hamnar och i korthet utan någonting annat än källor till en stor tillökning i moderlandets utgifter. dj 4) På Ceylon har man missbruk af patronage, oskicklighet i förvaltning, oerhörda kostnader, okunnighet hos kolonialdepartementet om tillståndet, hvilket ökat bryderiet i finanserna och ledt till okloka taxor; upplopp och upprorslagar; militäriska exekutioner och andra bestraffningar, skändliga för det brittiska namnet. 5) I Austral-Asiens samhällen, som äro enl afföda af transporterade brottslingar och mera djupt lastfulla än några föregående, som denl heliga eller profana historien kan uppvisa.l Sjelfva transporteringssystemet hade en dagl blifvit afskaffadt till glädje för kolonisterna, men nästa dag åter förnyadt till deras rysning och förskräckelse. 6) I Nya Zeeland svaga guvernörer, dåliga embetsmän och onödiga krig med infödingarna; beklagligtvis lyckade bemödanden att stänga de vackraste kolonisationsplaner och tillintetgöra de utvaldaste emigranters förhoppningar; och slutligen en konstitution, den ena dagen förkunnad och den andra dagen upphifd. 7) På nordvestra kusten af Amerika har man Vancouvers ö — men hän ville icke li längre trötta huset med mera utförlighet öfver detta ämne ; han ville endast erinra, att de 801: millioner pund, som kolonierna kostat England på de sista 15 åren i direkta utgifter, skulle li varit tillräckliga att öfverflytta 4 millioner menniskor, eller hela Irlands celtiska population till Nordamerika; och likväl innebåalla alla Englands nuvarande kolonier icke mer än l; 1 million 600,000 personer af brittisk eller li irländsk stam. Och Englands export af pro-! j dukter och manufakturer till alla dessa kolonier, inclusive Gibraltar, öfverstiga icke 91,1: millioner pund om året, eller omkring 1Y, millioner pund mindre än 1847 års export-l: handel till de oberoende kolonierna, Förenta l: Staterna, hvilka kosta England ingenting. Oml:; man derföre jemför resultatet af kolonialsyste: met med kostnaden, så kan det ej nekas, attli detta resultat i afseende på handel och ut-l: flyttning har varit lumpet och obetydande,li och att de mest framstående följderna af kolo-: nialsystemet hafva varit krig, uppror, eländeg allmänt missnöje och enorma kostnader. Också hade kolonialsystemet nästan inga försvarare : utom detta hus; och inom huset togo endast löntagarne dess parti; ty så snart den heder-lz värde understatssekreteraren för kolonierna 1l uppsteg och med sitt makalösa kurage och en li okuflig bestämdhet påstod, att ingenting kunde lc vara fullkomligare än vårt kolonialsystem, attlc s 1 S 1 a ingenting kunde visa mera urskiljning än kolonialsekreterarens förvaltning och ingenting: vara mindre prisvärdt än -hans befordringar, så regerade alltid en högtidlig tystnad omkring honom; emedan huset icke kunde undgå att erinra sig, att många af de mest vigtiga händelser, på hvilka talaren nyss häntydt såsom bevis på misshushållningen i kolonierna, hade l: förekommit sedan den nuvarande ministern ! mm Tar. danartamant fillträdda oa mm ad

25 juli 1849, sida 3

Thumbnail