fruktansvärdt nog sätta sjelfva rikets integritet
i fara. Deremot anse vi visserligen både helso-
samt och nödvändigt, att den blinda och halft
afgudiska dyrkan, hvarmed man från flera håll
sökt och till en del ännu söker att omgifva
allt slags kunglighet, må bringas till sina
rätta och för en demokratiskt konstitutionel
monarki behöriga proportioner, så att en re-
gent eller en prins må åtnjuta den frivilliga
gården af folkets aktning och vördnad i mån
af sina personliga förtjenster, men icke i följd
af den nimbus af öfversvinnelig höghet, hvar-
med smickret, svagheten eller lycksökeriet
så gerna vilja omgifva dem, och hvartill så-
dana tidningsartiklar, som den här ofvan ur
Tiden citerade, utgöra goda medbjelpare.
— Aftonposten innehåller en korrespondens-
artikel till utgifvaren (hr Walldn eller hr
Dalman) och såsom det vill synas på stilen,
ifrån Vinterbladsmannen, hvari den sednare
ånyo uppmanar den förre att icke käbbla med
Aftonbladet. Man får der veta något, som vi
icke tillförene sett, nemligen att Aftonbladet
skall hafva betraktat Örebromötet såsom p)en
lysande verldshändelse. Efter denna lilla osan-
ning, på Aftonbladets bekostnad, som anser,
att Orebromötet väl kan hafva sitt stora värde
ändå utan att ställa det så högt, läser man
följande, som i synnerhet måste förekomma
karakteristiskt från kollegans sida: Och så
kommer en obeskedlig opponent (Aftonposten
naturligtvis) och yrkar helt oblygt, att allt-
sammans, (nemligen förhandlingarna och be-
slutet vid Örebromötet) är bara munväder och
skrän, att om icke sjelfva majoriteten, åtmin-
stone den genom tankens makt öfvervägande
fraktionen icke är radikal, att ÖOrebromötet
var en futtig partidemonstration, att de tal
som der höllos icke hängde rätt ihop, och att
besluten gjorde det ännu mindre. Vi hade
knappt trott att få höra Aftonpostens innersta
tankar så frimodigt uttalade. Slutligen förkla-
rar Vinterbladsmannen, att om ej Aftonposten
låter A. B. vara i fred, så får den sjelf icke
hafva någon fred, så länge en vrå finnes der
min herres ärliga namn och rykte kan förföl-
jas med lögnaktiga uppgifter och vrängda fram-
ställningar till allmänhetens förvillande. Vi
hafva velat citera detta till jemförande med
Aftonbladsartiklar.
Såsom apostill efter denna artikels införande
förklarar hr Dalman och hr Theorell sin för-
bindelse för de goda råden, som deri innehål-
las, men beklagar tillika, att det icke alltid
kan undvikas, att då en sådan tidning som Af-
tonbladet blir för närgången, semot honom
säga sina tankar skarpt och allvarligt.,