stolthet skall Danmark erinra sig en hvar, som!
på denna dag stred och föll för dess ära. Hos
mig skall aldrig slockna minnet af den oför-
sagdhet, hvarmed mina tappra trupper och isyn-
nerhet mitt käcka infanteri, i striden den 6
Juli trotsat alla faror. Soldater! Eder konung,
Edert fädernesland tackar Er.,
Sedan nu tryckt förteckning utkommit å de
af danska armen tagne krigsfångar finner man
att inberäknadt de å lasaretten liggande bles-
serade fångar, vid Fredericia tagits 43 office-
rare, 155 underofficerare och spel, 4766 kor-
poraler och soldater, inalles 1954, utom 9 lä-
kare, hvaraf 6 fått hemresa. Dessutom äro
tagne, före och efter den 6 Juli 4 officerare,
15 underofficerare och 72 man af tyska kon-
tingenterna och 1 officer samt någre insurgen-
ter. Inalles omkring 2050 krigsfångar, hvaraf
48 officerare.
Kammarherren Bruun till Krogerup har
skänkt 200 rbd till de invånare i norra Snede,l
som förlorat egendom genom kurhessarnes öf-
verfall på byn.
Handelshuset Joseph Owen och söner hafva
skänkt 500 rbd. till enkor och faderlösa efter
de i slaget vid Fredericia fallne krigare.
Polisen har upptäckt ett band falska myn-
tare, som förfalskat 2-mark-stycken. Dessa
äro så väl eftergjorda, att de svårligen kunna
åtskiljas från de äkta.
Enligt berättelse från Slesvig skall en löjt-
nant Kählen af slesvig-holsteinska marinen
med två kanonslupar utanför Slien varit uti
en strid med danska fregatten Freja, hvarvid
fregatten hvarken kunde nå kanonbåtarne med
sina glatta lag eller träffa dem med sina svåra
kanoner, men dessa tvungo fregatten att gå
ut från land; de hindrades likväl ifrån att taga
fregatten, vid annalkandet af ett linieskepp
och 2 ångfartyg. Berättelsen är, som man
ser. temligen öfverdrifven. I
Äfven i Köpenhamn hade man underrättelse
om, att franske generalen Fabvier skulle vara
att ditvänta i en tillfällig mission.
Med stilleståndet och fredspreliminärerna
synes man icke vara rätt belåten på någon-
dera sidan. Slesvigholsteinarne äro till och
med förbittrade deröfver, och beskylla både
preussiska regeringen och armåbefälet att hafva
förrådt den nya insurgentstaten. De trösta sig
med, att ståthållarskapet och landsförsamlingen
skola förkasta konventionerna, och försäkra
att både gamla och unga ännu gerna skola
kämpa för Slesvig-Holsteins sjelfständighet;
betänkligheter i ordalagen af konventionerna,
och framförallt förefaller ordet vapenstille-
stånd besynnerligt, om en fred uppriktigt
åsyftas. Emedlertid räsonnerar xBerlingske
Tidende sålunda:
Det antages allmänt, att det finnes hemliga,
för Danmark gynnsamma artiklar, hvarigenom
vapenstillestånds-artiklarne suppleeras och när-
mare bestämmas. Intill dess de blifva kända
måste man uppskjuta sitt omdöme och besinna,
huru våra fiender uppfattat det passerade.
Emedlertid bör uppmärksamheten fästas på
de hufvudpunkter som Danmark genom kon-
ventionerna uppnått:
1) Är slesvig-holsteinismen bruten i sitt in-
nersta väsen, och upprorets sak alldeles upp-
gifven, genom fredspreliminärernas I Art. och
vapenstilleståndets X:e artikel.
2) Har Preussen antagit i fredsprel. I Art.
den vigtiga förklaringen, att Slesvigs politiska
förening med danska kronan skall förblifva
orubbad; förvägrandet häraf å tyska sidan i
våras var skulden till krigets återutbrott. Det
ankommer nu endast uppå, att Danmark lyckas
få erkännandet fullt gällande vid de snart ske-
ende underhandlingar om sättet. Detta åter
beror troligen af de stora europeiska förhål-
landenas utveckling; men Danmark står alltid
härigenom i en bättre ställning än efter Malmö-
konventionen.
3) Är Art. IV i fredsprel. af stor betydelse;
ty arfföljden kommer till en bestämd regle-
ring, och dervid synes den danska konungens
röst få en stor vigt.
4) Hafva vapenstilleståndets VI och VII ar-
tiklar betryggat Danmark att icke komma i
den förlägenhet, som genom Malmö-konventio-
nen; emedan nu Danmark ej behöfver å sin
sida uppfylla alla förbindelser, under det Tysk-
land fullgör sina, efter eget behag. Nu har
det rätt att yrka föregående uppfyllande af
vilkoren å tyska sidan.
Skulle nu vapenstilleståndets utförande möta
oöfvervinneliga svårigheter, — ty i sådana ti-
der som våra måste man vara beredd på allt
— så har Danmark åtminstone icke förlorat
något i sin närvarande position, hvarken till
lands eller sjöss, och alltid vunnit i sin all-
männa politiska ställning till de vänskapligt
sinnade makterna, hvarjemte Jutlands utrym-
mande säkert blifver en följd deraf, att Preus-
sen drager sig ur spelet. (?)
FRANKRIKE. i
Oppositionstidningarne sysselsätta sig myc-
ket med resor, som företagas utaf tvenne med-
lemmar af f. d. kungliga familjerna, nemligen
prinsen af Joinville och grefven af Chambord.
De tro sig häruti se tecken till en monarkisk
komplott mot republiken. Andra blad förklara
en sådan fruktan för ogrundad, och Indepen-
dance Belge, försäkrar att de begge prinsarne
alldeles icke sammanträffat under sina resor,
hvarförutan prinsen af Joinville icke anses vara
en man, som passar för sådana underhandlingar.
Morning-Post berättar, alt Thiers anländt
till England för att utverka giftermål mellan
presidenten Bonaparte och hertiginnan af Or-
leans (!). xMan vet icke, tillägger samma blad.
huru förhållas skall med thronföljden; om
grefven af Paris elter barnen af andra gifte
skola erhålla företrädet,. Emellertid upplyse
Constitutionnel, att Thiers icke rest längre är
till Valenciennes vid Belgiska gränsen, dit arfs-
angelägenheter kallade honom.