stolthet skall Danmark erinra sig en hvar, som! på denna dag stred och föll för dess ära. Hos mig skall aldrig slockna minnet af den oförsagdhet, hvarmed mina tappra trupper och isynnerhet mitt käcka infanteri, i striden den 6 Juli trotsat alla faror. Soldater! Eder konung, Edert fädernesland tackar Er., Sedan nu tryckt förteckning utkommit å de af danska armen tagne krigsfångar finner man att inberäknadt de å lasaretten liggande blesserade fångar, vid Fredericia tagits 43 officerare, 155 underofficerare och spel, 4766 korporaler och soldater, inalles 1954, utom 9 läkare, hvaraf 6 fått hemresa. Dessutom äro tagne, före och efter den 6 Juli 4 officerare, 15 underofficerare och 72 man af tyska kontingenterna och 1 officer samt någre insurgenter. Inalles omkring 2050 krigsfångar, hvaraf 48 officerare. Kammarherren Bruun till Krogerup har skänkt 200 rbd till de invånare i norra Snede,l som förlorat egendom genom kurhessarnes öfverfall på byn. Handelshuset Joseph Owen och söner hafva skänkt 500 rbd. till enkor och faderlösa efter de i slaget vid Fredericia fallne krigare. Polisen har upptäckt ett band falska myntare, som förfalskat 2-mark-stycken. Dessa äro så väl eftergjorda, att de svårligen kunna åtskiljas från de äkta. Enligt berättelse från Slesvig skall en löjtnant Kählen af slesvig-holsteinska marinen med två kanonslupar utanför Slien varit uti en strid med danska fregatten Freja, hvarvid fregatten hvarken kunde nå kanonbåtarne med sina glatta lag eller träffa dem med sina svåra kanoner, men dessa tvungo fregatten att gå ut från land; de hindrades likväl ifrån att taga fregatten, vid annalkandet af ett linieskepp och 2 ångfartyg. Berättelsen är, som man ser. temligen öfverdrifven. I Äfven i Köpenhamn hade man underrättelse om, att franske generalen Fabvier skulle vara att ditvänta i en tillfällig mission. Med stilleståndet och fredspreliminärerna synes man icke vara rätt belåten på någondera sidan. Slesvigholsteinarne äro till och med förbittrade deröfver, och beskylla både preussiska regeringen och armåbefälet att hafva förrådt den nya insurgentstaten. De trösta sig med, att ståthållarskapet och landsförsamlingen skola förkasta konventionerna, och försäkra att både gamla och unga ännu gerna skola kämpa för Slesvig-Holsteins sjelfständighet; betänkligheter i ordalagen af konventionerna, och framförallt förefaller ordet vapenstillestånd besynnerligt, om en fred uppriktigt åsyftas. Emedlertid räsonnerar xBerlingske Tidende sålunda: Det antages allmänt, att det finnes hemliga, för Danmark gynnsamma artiklar, hvarigenom vapenstillestånds-artiklarne suppleeras och närmare bestämmas. Intill dess de blifva kända måste man uppskjuta sitt omdöme och besinna, huru våra fiender uppfattat det passerade. Emedlertid bör uppmärksamheten fästas på de hufvudpunkter som Danmark genom konventionerna uppnått: 1) Är slesvig-holsteinismen bruten i sitt innersta väsen, och upprorets sak alldeles uppgifven, genom fredspreliminärernas I Art. och vapenstilleståndets X:e artikel. 2) Har Preussen antagit i fredsprel. I Art. den vigtiga förklaringen, att Slesvigs politiska förening med danska kronan skall förblifva orubbad; förvägrandet häraf å tyska sidan i våras var skulden till krigets återutbrott. Det ankommer nu endast uppå, att Danmark lyckas få erkännandet fullt gällande vid de snart skeende underhandlingar om sättet. Detta åter beror troligen af de stora europeiska förhållandenas utveckling; men Danmark står alltid härigenom i en bättre ställning än efter Malmökonventionen. 3) Är Art. IV i fredsprel. af stor betydelse; ty arfföljden kommer till en bestämd reglering, och dervid synes den danska konungens röst få en stor vigt. 4) Hafva vapenstilleståndets VI och VII artiklar betryggat Danmark att icke komma i den förlägenhet, som genom Malmö-konventionen; emedan nu Danmark ej behöfver å sin sida uppfylla alla förbindelser, under det Tyskland fullgör sina, efter eget behag. Nu har det rätt att yrka föregående uppfyllande af vilkoren å tyska sidan. Skulle nu vapenstilleståndets utförande möta oöfvervinneliga svårigheter, — ty i sådana tider som våra måste man vara beredd på allt — så har Danmark åtminstone icke förlorat något i sin närvarande position, hvarken till lands eller sjöss, och alltid vunnit i sin allmänna politiska ställning till de vänskapligt sinnade makterna, hvarjemte Jutlands utrymmande säkert blifver en följd deraf, att Preussen drager sig ur spelet. (?) FRANKRIKE. i Oppositionstidningarne sysselsätta sig mycket med resor, som företagas utaf tvenne medlemmar af f. d. kungliga familjerna, nemligen prinsen af Joinville och grefven af Chambord. De tro sig häruti se tecken till en monarkisk komplott mot republiken. Andra blad förklara en sådan fruktan för ogrundad, och Independance Belge, försäkrar att de begge prinsarne alldeles icke sammanträffat under sina resor, hvarförutan prinsen af Joinville icke anses vara en man, som passar för sådana underhandlingar. Morning-Post berättar, alt Thiers anländt till England för att utverka giftermål mellan presidenten Bonaparte och hertiginnan af Orleans (!). xMan vet icke, tillägger samma blad. huru förhållas skall med thronföljden; om grefven af Paris elter barnen af andra gifte skola erhålla företrädet,. Emellertid upplyse Constitutionnel, att Thiers icke rest längre är till Valenciennes vid Belgiska gränsen, dit arfsangelägenheter kallade honom.