FJERDE ALLMÄNNA
SVENSKA LANDTBRUKSMÖTET.
Måndagen d. 46 Juli.
Hölls allmän sammankomst, då i första frågan
Kan det vara någon fördel i stats- eller landt-eko.
nomiskt afseende, att jordtorpare sättas på arrendq
och befrias från all arbetsskyldighet ? ingen anmäl-
te sig att deltaga i diskussionen.
Angående andra frågan: Är någon högre skydds-
tull å landtmanna-produkter nödvändig för Svenska
landtbrukets bestånd och framgång? yttrade hr
Nathhorst att uttrycket högre, vore obestämdt. —
Man kunde icke behandla alla landtmannaproduk-
ter i massa, utan måste genomgå hvar för sig; Tal.
ingick i åtskilliga detaljer. Han ansåg skyddstull
icke behöfvas för spanmål, men deremot ännu icke
kunna afskaffas på ladugårdsprodukter; dock behöf-
des icke heller någon förhöjning å den sednare.
Han föreslog en komittts nedsättande till frågans
närmare utredande. Häri förenade sig borgmästa-
ren Halling, men önskade några ledamöter ville
yttra sig redan vid detta tillfälle, som ett slags led-
ning för komitt.n. Beträffande spanmål, behöfdes ej
särdeles sysselsätta sig dermed, enär konungen deri
egde beslutanderätt. Hr Halling talade med efter-
tryck emot tull på sådana landtmanna-produkter,
som tjena till födoämnen för den arbetande klassen.
Sedan flera talare, landshöfdingen Rosen, prosten
Holm från Själevad, kammarherren friherre Raab,
landshöfdingen Faxe, kamarjunkare Coyet, löjtnant
Edman, yttrat sig, afslöts diskussionen och en ko-
mitt nämndes, för hennes närmare utredande. Här-
till utsågos K. sekreter. Nathhorst, friherre Raab och
handlanden Koch.
Tredje frågan: Kunna arbetsinrättningar med
fördel i Sverige anläggas på landet och der mot-
svara sitt ändamål?
Landshöfdingen Rosen frågade om det menades en
fri eller tvångs-arbetsinrättning. Han trodde ej att
inrättningar af det förra slaget numera äro så myc-
ket behöfliga, utan. att närings-friheten och den nya
fattigstadgan i mycket förbättrat förhållandet, och
att man med allt skäl kunde afvakta vidare resul-
tater af nämnde författningar. Redan nu ansåg
landshöfd. att der icke vore brist på arbete för den,
som vill arbeta. Hvad tvångsarbets-inrättningar åter
beträffar, hörer detta till den lagstiftande makten,
och kunde icke egentligen vara föremål för förhand-
lingar på detta ställe.
Prosten Holm talade om den han redan 1839 i
Själevad anlagt, men emot arbetshus, och ansåg ar-
betet vid sådana inrättningar böra lemnas i hem-
met och stå i sammanhang med fattigvården.
Frih. Raab önskade frågan hänvist till en komittå.
Komminister - Nerelius talade för arbetsinrättnin-
gar och löjtn. Edman emot.
Komitte beslöts, och till ledamöter utsågos landsh.
Rosen, prosten Holm, komminister Nerelius. Ett
skriftligt svar på frågan från frih. Hermelin hade
inkommit.
I fjerde frågan: Hvilka nya lagstadganden röran-
de vården af skogarne i Sverige äro af behofyet
påkallade? yttrade hemmansegaren Ola Pettersson
från Ask, att stängselskyldighetens upphörande skul-
le väsendtligt bidraga till skogens besparing. Dettal:
ansågs icke direkt röra den frågan, och på tillstyr-
kan af frih. Raab och K. sekr. Odelberg, som för-
klarade sig i åtskilligt. öfverensstämma med Ola!
Petterson, ang. olämpligheten af nuvarande stängsel-
författning, skulle den frågan diskuteras på Fredag.
Täflings-exposilionen skulle egg rum sistlidne
Thorsdag, i trädgården till hötelet Stadt Hamburg,
hvarvid likväl, i anseende till den gångbara smitto-
samma sjukdomen bland hornboskapen, tjurar, oxar, !
kor och ungboskap från all täftan uteslutas. Svin-:
sreatur få icke till vinnande af premier anmälas. I.
—
— En utmärkt engelsk författare har nyligen i.