Om den skada Rom lidit af franska bombardemanget skrifves derifrån till Augsburger Allg. Zeitung, under den 23 Juni: Under den nu förflutna, stjernklara natten hafva, oberäknadt granaterna, 160 bomber blifvit kastade mot Rom, enligt de till municipalitetet inkomna rapporter. KL. 1, 12 på natten slog en väl rigtad bomb ned på taket å triumvirernas boning, och vid samma tid träffade tre bomber ett palats, tillhörigt en af mina vänner, hvars dyrbara busgeråd samt tafveloch antiqvitetssamling derigenom blefvo så förstörda, att 16 salar i dag se ut som skräprum. Atta oskyldiga offer dödades, de flesta i sängen, af kulor, och de mer eller mindre sårades antal är stort. Kupolerna å flera kyrkor (Il Gesu, S:t Andrea della Valle o. s. v.) äro skadade, husen i Ghetto, tätt vid venstra Tiber-tranden, äro nästan alla genomborrade af kanonkulor, husen och palatsen sönderskjutna utan afseende på deras beskaffenhet. Den 25 Juni har en fransk bomb skadat en aldrig kopierad alfrescomålning i palatset Costaguti, af Nicolas Poussin. Från Civita Vecchia skrifves den 29 Juni; Ångfartyget Vauban är nyss kommet, med de franska och neapolitanska sändebuden i Gaöta ombord. Hrr de Rayneval och dHarcourt lära fått föreskrift att i samråd med hr de Corceelles ordna de romerska angelägenheterna. Före afresan från Gaöta hafva de båda diplomat:rna haft en lång konferens med påfven för att inhymta hans yttersta beslut i afseende på de koncessioner, han ämnade göra åt romarne, när den eviga staden vore fullkomligt i franska armeens händer; ty expeditionen mot romerska republiken har företagits utan att franska regeringen visste hvad den skulle göra med Rom, sedan den blifvit herre deröfver Sändebuden hafva föreställt Pius IX, att hans parti saknade styrka och sammanhållning, åberopande såsom bevis på denna sanning, att ingen demonstration till påfvedömets förmån hade skett i Rom,sedan fransmännens ankomst dit, och tilläggande, att hans helighet borde finna sig i att göra omtliga eftergifter. Men Pius IX arade halsstarrigt, genom sin minister Antonelli, att han, efter sin återkomst till Rom skulle styra sitt älskade folk på samma sätt som förut. Rädd rr de Rayneval och dHarcourt skulle illa försvara hans anspråk vid konferensen med hr de Corcelles, skickade påfven efter dem jesuiten Falloux, broder till franska undervisningsministern. Hr Falloux smög sig ombord på ,Vauban, och när de begge sändebuden, efter ankomsten till Civita Vecchia, begåfvo sig ombord på Labrador, der hr de Corcelies var, ville han följa dem; men de bådo honom hålla sig på afstånd. Efter ett samtal med hr de Corcelles begåfvo sig sändebuden till franska lägret, och hr Falloux följde efter dem ti!l häst. Ilams afsigt tros vara att begifva sig in i cch försöka der åstadkomrörelse. Abbå de Falloux, som hör till påfvens enskilda omgifning, är omkring 42 år gammal. Denne jesuits karakter är sådan, som om han skulle varit uppfödd bland en turkisk sultans pager. Näst Antonelli är han Gaöta-kamarillans mest inbitna och häftiga representant. Han säger öppet att påfven, för religionens sku Il, bör underlåta att göra för många eftergilterp.