RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Martin-Arosin inför Rätta. Sedan hofrätten återförvist målet angående det försvunna Martins barn till förnyad handläggning på åtskilliga förunderliga skäl, såsom att vittnesberättelser icke skulle vara i parternas närvaro upprepade, hvilket dock alltid skett och äfven i dag vitsordades af både aktor och den tilltalade, som båda förklarade sig icke önska vitltnenas vidare inkallande, bade Martin förlidne måndag förevarit inför kämnersrätten. Några upplysningar af vigt erhöllos icke i saken, men väl lär man haft tillfälle att erfara, till hvilken ytterlighet Martin kommit, då han på ordförandens allvarliga förmaningar att lätta sitt samycte genom en sannfärdig bekännelse, med fräck uppsyn och under ett hånleende, som det heter i protokollet, svarade: att, sedan han en gång afgifvit sin berättelse, så var hvarje vidare forskning efter saken blott otillbörlig nyfikenhet hos lagens och rättvisans skipare, och då han, Martin, en gång erkänt sig vara far för barnet, så ansåg han sig hafva rätt att deröfver förfoga efter behag, utan att vara någon annan än Gud och sitt samvete derför redo skyldig. Till en sådan grad af oförskämdhet har kan kommit, under det han sutit häktad under rådhuset! — Vid nästa rättegångstillfälle skall, sävida icke laga hinder möta, utslag afkunnas. — Vid det angående de vid Komötet sårade gardisterne Wall och Reuterdahl ånyo hållna förhöret har bagarlärlingen Andersson medgifvit, att han sistlidne onsdags afton befunnit sig i sällskap med tvenne andra personer, af hvilka han endast käntEden ena till namnet, som hetat Fredriksson, men var okunnig om deras yrke och bostad; samt att hans båda sällskapskamrater yarit de som öfverfallit och slagit Wall; men sjelf hade han icke gjort honom något ondt. Korrektionshjonet Brejer påstod dock att Andersson varit den, som, då wall af de andra blifvit omkullslagen!, sprungit upp på hans bröst och flere gånger våldsamt trampat derpå. Smedslärlingen Gellerstedt, som söndagsaftonen i förleden vecka varit en bland dem, som öfverfaliit och sårat gardisten Reuterdahl, medgaf väl att han varit den uppgifne tiden vid Komötet, men sade sig icke hafva rört Reuterdahl. Brejer, hörd i anledning häraf, intygade dock att Gellerstedt varit den ene våldsverkaren. På fråga om Brejer förut kände ch haft någon bekantskap med Andersson och Gellerstedt, svarade han, att han endast kände igen dem, men aldrig haft med dem att göra. G. och A. ville icke heller medgifvya någon bekantskap med Brejer, äfvensom Gelterstedt icke kunde förmås uppgifva hvilken, person han vid tillfället haft i sit sällskap. — Ännu lärer gardisten Wal!s :ilstånd vara så betänkligt, att läkaren icke kan ansvara för hans lif. Målet uppsköls ånyo. — Förliden lördagsafton arresterades på misstankar en person, som uti kryddboden i buset MM 40 vid Hornsgatan utbjöd ett silfverfickur. Yid med bonom i dag hållet förhör uppgaf han sig vara dräng och heta Erik Andersson, samt att han rymt från sin husbonde, arrendator Fernström på Wermdön. Uret sade han sig tillgripit af en båtsman på Wermdön, hvars namn han icke kände. Målet uppsköts till thorsdagen för inhändigande af vidare upplysningar, hyaremellertid han återfördes till häktet. Umeå. Bonden Hans Andersson från Flarkens by i Nysätra socken, hvi!ken från Gumboda hit till Emeå skolat skjutsa beväringsynglingar, har den 21 sistl. Juni å vägen emellan Tafle och staden med sitt åkdon kört omkull, deraf han så skadats, att han den 23 i samma månad aflidit. (U.)