veta att slesvigholsteinska armåeen, som först
dragit sig till sidan åt Veile, ännu icke satt sig i
rörelse söderut åt Kolding, samt att danskarne
stodo på 2 danska mils afstånd från sistnämnde
stad.
Man hade t. o. m. der den berättelsen, att
danskarne skulle hafva besatt vägen mellan
Kolding och Veile; men detta var ej säkert.
Att dömma af andra berättelser, lärer danska
hufvudstyrkan, under det att general Prittwitz
med tyskarne draga sig mera söder ut i Jut-
land, inskränka sig till att hålla Fredericia be-
satt, samt för lättare förplägning åter dela sig
på Fyen, samt längre uppåt Jutland, då dan-
skarne alltid bafva tillfälle att på fartyg öfver-
gå från Fyen äfvensom att hastigt transportera
sig från Aalborg till Fredericia eller Alsen.
I Eckernförde hade man lyckats upptaga
största delen af Christian den VIII:s, kanoner
och hoppades kunna nu berga en stor del af
skeppets öfriga tillhörigheter. Mesanmasten an-
sågs så brukbar, att den kan begagnas på Ge-
fiton, hvilken fregatt likväl ligger obestyckad,
emedan kanonerna användts åt flera andra håll.
Utur Fyenska tidningar har Götheborgs fan-
dels- och Sjöfarts-tidning hemtat följande un
derrättelser om utfallet från Fredericia, hvaraf
likväl en del synes erfordra bekräftelse:
Danskarnes styrka uppgifves till 13 batal-
joner infanteri, 5 batterier artilleri, samt 2
afdelningar kavalleri oah ingeniörer, inalles
20,000 man, hvilka dock ej samtlige deltogo i
striden. Då danskarnes bataljoner ryckte ut,
emottogos de från insurgenternes sida af en
den mest lifliga eld och blefvo tvenne gånger
kastade tillbaka. Då sprängde general Rye
fram i spetsen för sina bataljoner och ropade
med kraftig röst: Framåt, gossar! I dag får
det icke finnas någon tanke på att gå tillba-
ka. Nu eröfrades med en våldsamhet, som
blott hämnd och harm kunna framkalla, det
ena efter det andra af fiendens fasta batterier,
tills fienden sjelf sprängde det 7 och sista vid
Erritsö i luften. Ett halft fältbatteri eröfra-
des med manskap och anspann af en afdelning
jägare. Bland de intill fredags aftonen till
Fredericia införda fångar räknades 10 kapte-
ner, 14 löjtnanter och 20 fanjunkare. Staffeldt
ville icke taga pardon och blef skjuten. Bas-
sewitz är tillfångatagen. Efter att fienden ha-
de blifvit tillbakaträngd till landsvägen mellan
Kolding och Veile, drog sig Zastrow (som en-
ligt en annan version skall hafva stupat) med
en afdelning insurgenter tillbaka till först-
nämnde stad, och Bonin åt Veile till.
,Det lärer ega grund, att insurgenterne, ef-
ter att tvenne gånger hafva kastat danskarne
tillbaka, när de sågo dem ånyo närma sig de-
ras förskansningar, hissade parlamentärflagg,
och då danska trupperne, utan att skjuta,
nalkades befästningsverken, gåfvo insurgenter-
ne eld på dem. Förbittrade häröfver, storma-
de danskarne nu förskansningen, intogo den
och nedhöggo utan pardon alla förrädarne.
Enligt Hb. w. N. af den 5 dennes ville
man i Flensburg veta, att en stor preussisk-
sachsisk armekår skulle inrycka i hertigdö-
mena, och man befarade, att detta icke skedde
i afsigt att tillfoga danskarne skada, utan för
alt göra slesvigholsteinarne böjda för afslu-
tande af fred. — Att danskheten i Flensburg
alltmer får öfverhand öfver slesvigholsteinis-
men, har helt nyligen åter visat sig vid det
val af borgarerepresentanter, hvilket den 3 d:s
egde rum derstädes. Fyra representanter
skulle väljas, och det danska partiet fick alla
sina kandidater antagne.,
PORTUGAL.
Enligt underrättelser öfver Madrid har den
nya portugisiska ministeren meddelat en full-
komlig amnesti.
FRANKRIKE.
I trots af belägringstillståndet och den brän.
nande solen — skrifver en korrespondent a!
den 7 Juli — är Paris i den lifligaste rörel-
se. Alla gathörn äro uppfyllda af grupper.
som studera på der uppslagna stora vallistor
och valmanifester. Den store bankiren Achille
Fould försmår icke att i jättestora anslag bedja
om valmännens gunst. Folket smickras åter
än en gång. Achille Fould, det potentierade
uttrycket. af den parisiska hankokratien och en
ifrig medlem af f. d. Poitierska klubben, be-
dyrar på alla gathörn, att han framför allt äf-
ven vill sörga för de arbetande klassernas väl.
Ifrigt arbetas för en hop legitimistiska abbicer
och napoleonistiska äfventyrare, som man
knappast någonsin sett i Paris. Ifrigt arbetas
äfven för Lamartine; man läser vid hvarje gat-
hörn på stora proklamationer icke blott pi
prosa, utan äfven på vers, att Paris är den
otacksammaste stad på jorden, om Lamartine
icke blifver vald följande dagen.
Det republikanska partiet, som knappast
bade förenat sig, har åter söndrat sig i flera
fraktioner; öfverallt protester samt sex å sju-
faldiga kandidatlistor. Genom denna oenighet
är partiets inflytande vid valen tillintetgjordt
och Proudhon, denna städse negativa ande
kan åter berömma sig att hafva undergräft och
söndrat. Hela hans parti håller sig vid den
kandidatlista, som han utfärdat från sitt fän-
gelse ; emot honom stå berget och den demo-
kratiskt-soc alistiska kommitteen, hvilka åter
kifvas med hvarandra. Alla dessa intriger och