vilja; ty under sin närvarande söndring ochli
förslappning, mäktar folket icke göra det rin-J
gaste verksamma motstånd, men förtryckets!:
politik förmår visserligen ej heller å sin sidal
att återföra hvarken ordning, lugn eller belå-)
tenhet; all försoning emellan de styrda ochli
styrande är omöjlig, och Tysklands framtid
lofvar blott olyckor och lidanden af alla slag.!
Monarkien är i Tyskland undergräfd i sinal
djupaste grundvalar; allt förtroende till hennel:;
är förloradt, och hon kan icke öfverlefva ännu :
en stöt. Men om hon skulle falla, så ser jag
ecke heller någon lycka deri, utan blott nya
fruktansvärda stormar. :
Österrike befinner sig för närvarande helt
och hållet i Rysslands händer och lånar sig
till verktyg åt denna slaviska politik, somj
icke eftersträfvar annat än Tysklands tillintet-l
görelse såsom sjelfständig makt. Bayern sam-
manhänger med Österrike likaså mycket genom
katolska intressen som dynastiska, det gemen-
samma hatet emot Preussen oberäknadt. Se-
dan de officiella bladen i Mänchen och Wien
slungat de hatfullaste pasquiller emot Preus-
sen, har likväl bayerska ministern, hr v. d.
Pfordten anländt hit för att underhandla om
en bemedling. Han kom ifrån Wien, der man,
likaså litet som i Berlin, vill veta om någon
allmän tysk direktorial-regering, men i stället
bar kläckt ut planen till ett dubbelförbund,
nemligen ett sydtyskt och ett nordtyskt. För
det sydtyska skulle Bayern ställas i spetsen,
och det skulle utom Bayern, omfatta Wärtem-
berg, Baden, Hessen, Nassau samt de små Do-
naufurstendömena. I det nordtyska förbundet
åter, skulle Tysklands samtliga norra stater
förena sig under Preussen. Österrike vill med
sin makt förblifva utanför dessa förbund, men
genom serskilta fördrag sluta sig till dem. Det
är icke troligt, att denna plan här antages,
oaktadt hr v. Radowitz blifvit aflägsnad: ty
derigenom skulle just det tillvägabringas, som
Preussen söker afböja, nemligen dess uteslut-
ning från södra Tyskland. Det sydtyska för-
bundet skulle icke blifva någonting annat än
ett slags vasall åt Österrike. Preussens och
Tysklands försvagande derigenom är så påtag-
ligt, att endast de mest genomdrifna intriger
på ena sidan och den fullkomligaste blindhet
för alla följder å den andra, kunde förmå
Preussen att gå in derpå. Sannolikt skola ej-
heller Baden och Hessen finnas särdeles be-
nägna att inträda i det sydtyska förbundet;
men i sjelfva Baden kan det snart komma till
en ny och märkvärdig utveckling. Sedan Preus-
sen redan har i det närmaste besegrat badiska
insurrektionen, framrycka nemligen nu Bay-
rarne och Österrikarne, för att i riksförestån-
darens namn besätta landet. Preussen har med
sina söners blod vattnat skörden: nu anhåller
man höfligt att det måtte öfverlåta inhöstnings-
bestyret åt Baye:n och Österrike; och ett all-
mänt hånskratt väntar det som belöning,- om
det ädelmodigt fogar sig. efter denna artiga
anhållan. Konungen af Preussen är likväl icke
den man, som till denna grad låter gyckla
med sig; hufvudsaken beror emedlertid på
Preussarnas uppförande i det eröfrade landet.
Hittills berättas från trovärdiga håll, att Preus-
sarne iakttaga den strängaste disciplin och
visa sig ganska fogliga mot invånarne i de
intagna provinserna. Sjelfva striden föres der-
emot med den yttersta förbittring; pardon kom-
mer på ömse sidor nästan aldrig i fråga; fån-
garnas antal är ganska ringa; allt faller under
segrarnes kulor och bajonetter; kort sagdt,
detta rysliga brodermord liknar alltför myc-
ket det fordna trettioåriga kriget; det har här,
såsom öfverallt, urartat till ett tros-krig, mera
politiskt dock än religiöst, men som hotar att
slutligen indraga hela det gamla Europa i sin
hvirfvel.
Ändtligen hafva Tyskarne begynt öppna ögo-
nen och vända sina blickar åt Ryssland samt
dess politik. Man börjar häpna öfver de jette-
krafter, hvarmed tzaren oförmodadt öfverfallit
Ungrarne, för att, som det ser ut, alldeles ut-
rota eller förslafva detta hjeltemodiga folk.
Mer än 200,000 ryssar med 500 kanoner in-
tränga i Ungern från tre olika sidor. En för-
tviflans strid pågår i detta land, der, såvidt
mensklig beräkning når, Ungrarne äro bestämda
att tillintetgöras. Men, frågar man, hvad isyf-
tar tzaren? Ingen tror att han lånar Österrike
sina härar och skatter utan lön och ersätt-
ning; ingen tviflar att hans minsta fordran skall
blifva Galizien jemte Krakau och Bukowina.
Redan äro de österrikiska myndigheterna der-
städes så godt som afsatta och upplösta öfver-
allt. Ryska kommendanter hafva befälet i alla
orter och ryssarna behandla österrikarne med
det öfvermodigaste hån. Häremot afsticker på
det mest öfverraskande vis den utomordent-
liga ömhet, som hastigt öfverkommit ryssarne
i afseende på Polackarne, Ryssarne erkänna
dem nu högt såsom sina bröder; kejsaren sjelf
har i Warschau och hela Polen visat sig på
det högsta intagande och nedlåtande; tankan
på föreningen af alla slaviska stammar till ett
enda stort slaviskt rike, som herraväldet öfver
verlden tillhör, visar sig hafva fått ett vida
större inflytande i alla ryska hufvuden, än
idgen om det enda och eniga Tyskland någon-
sin vunnit i Tyskarnas. Vi äro delade och split-
trade: Bayrarn hatar Preussarn; Preussarn hån-
ler öfver Österrikarn och de samtliga åtta och
tret.io tyska fosterländerna betrakta hvarandra
med misstroende, att ej säga fiendskap; i Ryss-
land åter är hvar man ryss. Kejsaren sjelf är
sn a a