JGHUC, TaLlIL UC. dlL LIT KUVUSLaPpTIIE KIUUBITIS Gl
emna rapporten, för att få densamma till kommen-
lanten framförd, finner jag, för min del, att, genom
hvad sålunda förekommit, det blifvit ådagalagdt, så
väl att rapport angående de 2:ne kronoarbetskariar-
nes rymning är vorden till kommendanten afgifven,
som äfven vederlagdt, att rapporten aflemnats till
vakthafvande konstapein, och att majoren Åkerstein
sålunda seknat de uti ordren den ö Oktober 1847
uppgifne skäl för sergeanten Fagerdahls bestraff-
ning; och ehuru, hvad angår de af majoren Åker-
stein, utöfver hvad den öfverklagade erdern inne-
åller, sedermera angifne orsaker till åläggandet af
nämnde bestraffning, eller att Fagerdahl dels icke
ojördröjligen, dels ock först efter det han blifvit
till kommendenten inkallad, och uppå särskild till-
sägelse, till den sistnämnde aflemnat rapporten, det
förekommit, att Fagerdahl uti fästningsvakten efter-
frågat hvarest kommendanten kunde träffas, och
dervid nämnt sitt ärende till bonom: att Fagerdahl,
uppkommen i öfversta förstugudörren uti den min-
dre ingången till kommendantshuset, efter det kon-Je
stapeln Lindgren, som dit förut uppgått, fått talats
vid kommendanten, till följd af Lindgrens anvis-;
ning Dbegifvit sig derifrån, för att i ordresrummet,
dit :ea annan uppgång kedde, söka kommendantes
och fill honom aflemra Tapporten, men, derstädes
icke insläppt, återvändt ill andra uppgången, hvar-
efter han till kommendenten inkommit; samt :mejo-
re Åkerstein dessutom lagt Fagerdahl till last, att
hän skall förgätit, det på stället förlagde truppersS
befäl icke behöfde, wid besök i tjensten, hos kom-!
mendanten anmälas: att han icke låtsät kärna de
båda uppgångarne i kommendantshuset: attikan för-
mått vaktkonstapdir att i oträngdt mål lemna vak-
ten, och derigenom förenledt både hans fel och be-
straffning: aft, då konstapein Lindgren var kom-
men till kommendantens dörr och jemväl med he-lr
nom fått samtala, Fagerdabt, som på semma gångi!
uppkommit, icke framgått, anmält sig-och afgifvitl4
rapporten: att Fagerdehl låtit af konstapeln bortvisale
sig ifrån det ställe, der han med säkerhet kunnatl!s
träffa kommendanten; samt att Fagertahl icke bul-
tat på dörren till ordresrummet, föratt kunna slippa
in; Likväl och som desse emotFagerdahl förekomnet!
och honom till last lagde, men icke uti ordern så)
som stråtskäl upptagne, utan först sedermera åbe-i
ropade omständigheter, Eels äro afslen beskaffenhet
att de icke kunna såsom klandervärde eller ound-ji
gänglige åtgärder beträkdtas; dels Bilfvit af hvad ge-j!
nom vittnesmålen är vordet uppiyst och i öfrigt fö-j1
rekommit motsagde, och dels icke äro vordne styrkte; i
samt, i allt fall, med betraktange af den tid, som,b
enligt hvad Fagerdaki obestridt-uppgifvit och genom:
vittnena friherre dAibedyhls- och Lindgrens utsagor)
bliftit upplyst, förflutit ifrån sergeanten Fagerdåhls:
ankomst till fästningen och intill dess han rapporten ;
till kommendanten aflemnade, det uppskof med af-h
temsandet som sålunda uppkeramit, enligt min tanka, l:
4
i
L
ej!kan anses vara af den svåra egenskap, att ansvar
derå följa bordt; Afvensom et icke blifvit styrkt,
attmajoren Åkerstein, på -sätt han uppgifvit, varit
nöädsakad att säväl låta hämta sergeantenFagerdahl,
som, sedan han till majoren inkommit, serskildt för-
ständiga Fagerdohi att upprepa sin rapport; finner:
jeg för min del, att majoren Åkerstein icke eller i!
dessa åberopade hänseenden ägt skäl för den Fager-
dakl ålagda bestraffning; :I följd hvaraf och då ma-
joren Åkerstein sålunda blifvit förvunnen att hafva,
i egenskap af koemmendant,.utan laga skäl afstråffat
underlydande, .pröfvar jag, för min del, likmätigt
2 kap. 30:S i kongl. krigsartiklarne den 51 Marst
1798 och 4-8 i kongl. cirkuläret den 26 November:
4812, det skall. mejoren Åkerstein, för berörde, un-t
der utöfningen af kommendantstjensten begångna
feigktighet, suspenderas under 4 månader ifrån sam-
ma tjenst med åtföljande löneförmåner, hvilka sed-
nare böra Wadstena :Krigsmanshuskassa, tillfalla;
koramande, vid sådan utgång, majoren Åkersteins
yrkande om ansvar å sergeanten Fagerdahl för obe-
fogad klagan å majoren, såsom förman, att firfalla!c
Hr kommendörkaptenen Förnqvist utlät sig:
ALika med civile ledamoten och på de af konomke
anförde skäl anscr jeg förevararde mål, i hvad dett
majoren Åkerstein -rörer, nu böra till afgörande fö-ja
I
1
ån
retagas, utan hinder af det tillika väckta åtal emot
urderlöjtnanten friberre dAlbedyhl; Och som, så
vidt :kandlingarne utvisa, kommendanten moajorenit
Åkerstein icke offentliggjort vid hvilken uppgångls
till .dess bostad väger skulle tagas för att kunnajlt
honem träffa, deraf följer att sergeanten Fagerdahl,n
hvilken hade sin staticn på Rindön, hade behof att
på annat sätt härom förskaffa sig -kännedom, hvar-
för det icke kan honom till last -räknes, att han af
vederbörande vaktbefilhafvare sökt få veta, huru
han skulle kunna träffa majoren, för att afgifvå den
ifrågavarande rapporten, samt i öfrigt:ef Krigsrät-
ters protokoiler inbemtas, att Fagerdahl, enligt kon-
stapeln Lindgrens vittnesmäl, då majoren Åkerstein
först af bemälde Lindgren, som vid tilfället var
vakibefälhafvare, träffades, var på sju alnars afstånd
från den dörr, hvilken af majoren, hvilker då be-
fann sig i -bloka skjortan, på glänt öppnades, och
fter det han .med nämnde befälbafvare vexlat nå-
ora få ord, genast tillät, hvaraf synes, att Fagerdahl
1å icke kunde inkomma för att aflemna rapperten,
nen Fagerdahbl likwäl icke upphört att söka iom-
nendanter, utan efter vaktbefälhafvarens anvisning
vegifvit sig upp den ardåra uppgången, såsom, enligt
nvisningen, den lämpligaste vägen för tillfället at.C
räffa majoren, samt .derstädes bultat på der befint-
ig dörr, utan att någon öppnade, hvarefter Fagerdahl,
indamål att göra ytterligare försök att inkomma tilll
najoren, återvändt till den förra uppgången eller trap-
an till majorens sofrum .och kök, genom hvilken väg.
ragerdabl slutligen vann inträde till majoren, och
tt Tagerdahl då, efter hvad . f. place-majoren, fri-
erre ZAlbedyhl, på ed hörd, intygat, afeifvit rap-
orten, hvaraf följer, att det af majoren Åkerstein
ti ordern om Fagerdahls bestraffning uppgifne skäl
ör bestraffningen, nemligen att Fagerdahl underlåtit
tt till kommendanten aficmna rapporten, icke är
iltigt. Alltså, på grund af hvad ofvanberördt är
ch hvad mera handlingarne innehålla, dervid eji..
ler må lemnas obemäldt att, då Fagerdahl hadej!ö
ill anledning att antaga det majoren Åkerstein afj5?
aktbefälhafsaren blef underrättad om FagerdablsE)
:varo och ändamålet med hans besök, FagerdahlP?
irigenom äfven hade mera skäl att, i enlighet med
et honom lemsade råd, söka lämpligaste vägen att)Pe
äffa majoren, helst hen borde kuuna förmoda, att, hv
n majoren på det ställe, der ban träffades af Lind- jag
en, velat cmottaga Fagerdahl, hade majoren då lig
r honom öppnat, finner jag för min del d.t Fa- ar
rdabl icke gjort sig skyldig till den af majoren XF?
kerstefn honom ålagde arrest, och att majoren så-!
des utan laga skäl afstraffat Fagerdahl, hvarföre
g, jemlikt 2 kap. 50 Kongl. Krigsartiklarne den
. Mars 1798 och Kongl. Cirkuläret den 926 No-
mber 1842 dömer majoren Åkerstein aw suspen-
ras sex månader från sin innehafvande kommen-
ntsbefattning med åtföljande lön, hvilken sednare
all under tiden tillfalla Wadstena krigsmanshus;
följd hvaraf all fråga om det af majoren Åkerstein
Fagerdahl yrkade ansvar för obefogad klagan emot! ,.
man förfaller; finnande jag väl, att majoren Aker- 20
in, för sitt i förklårvingen öfver krigsfiskalsembetets Dij
påstående begagnade skrifsätt emot krigsfiskalen äte
h för det han deri inblandat hvåd till saken ickehRVa
rer, gjort sig förtjent af. ansvar, men då sådant and
är vordet yrkadt, tåterjag dervid bero; och anser) I
slutligen underlöjtnanten friherre dAlbedyhls)2P
så
s0
bi
fö
fö
Un
IEICE
ing
heg
efte
me
ljus
h