4:sta brigaden (Hannoveranare) generalmajor v.!
Ludow:g; 2:a brigaden (Sachsare) sachs. gene-
ralmajoren Heinz.
3:e divisionen (Preussare) preuss. generalma-
joren v. Hirschfeld; stabschef major v. Etzel.
4:a brigaden öfverste v. Chaumier; 2:a briga-.
den, öfverste Stein v. Kamiszsky.
4:e divisionen (Reserv) befälhafvare kurhes-
siska generallöjtnanten Bauer; stabschef major:
Reccius: 4:a brigaden (Nassauare, Anhaltare,
Hessen fomburgare och Brunsvigare) hertigen
af Nassau (nu permitterad) tjenstf. hannoveran-:
ske generalmajoren v. Ludowig; 2:a brigaden:
(Oldenvbrgare, Brunsvigare, Lipp-Detmoldare
ch Waleck-brunsvigare) oldenburgska general-.
majoren grefve Rantzow. i
Reserv-brigad (Wäörtembergska, Badiska, Sach-!
sen-Coburgska och Meiningska, Reussiska, Darm-
stadtska samt Hanseatiska kontingenter) befäl-
hafvare, generallöjtnanten hertigen af Cuoburg-
Gotha.
Ifrån krigstheatern hade man ännu den 20
Juni i Holstein inga vigtiga underrättelser.
Rikstrupperna tycktes icke förehafva några större
rörelser. — Slesvig-Holsteinska divisionen, som
belägrar Fredericia, skall hafva ett ganska svårt
uppdrac och derifrån klagas öfver de stora be-
svärligheter och umbäranden, som der ifråga-
komma. Mycket groft artilleri uppsändes till
Jutland, och dertill har danska krigsskeppens
ofärd vit Eeckernföhrde lemnat insurgenterna
god tillving.
I
PORTUGAL. I
Depuieradekammaren har gillat utgiftsbud-!
geten, som för innevarande år belöper sig till
12,452 contos. )
F. d. konungen af Sardinien Carl Albert har
illa insjuknat i Oporto. l
FRANKRIKE.
I Paris herrskade lugn, och regeringen kan
anses för denna gång hafva dämpat utbrottet
af det allmänna missnöje, som den framkallat
genom sin reaktionära politik, ehuru några ef-
tersvallningar försports här och der i lands-
orterna, bland annat i Rheims och Lyon, hvil-
ken sednare stad blifvit förklarad i belägrings-
tillstånd. De demokratiska departementsbladen
innehöilo äfven den 12 och 13 Juni prokla-
mationer till folket, hvilkas innehåll öfverens-
stämde ved de parisiska demokraternas. I
allmänhet afstannade de mindre städernas upp:
ror, så snart underrättelse ankom om utgån-
gen i Paris. Det röda berget är slaget, och!
det hvita uppreser stolt sitt hufvud såväl i;
som utv nationaiförsamlingen. General Chan-
garnier bar återfått sitt dubbla befäl, öfver
både npaftisnalgarde och linietrupperna i Seinc-
departeiventerna och Montalembert har redan
till nationalförsamlingen inlemnat formlig mo- l
tion om upphälvande utaf 67 artikeln af lagen
af den 2 Mars 1831, som förbjuder ett så-
dant dubbelt befäl. Corsaire, den rena hö-
gerns organ, riktar sina batterier mot mini-
steren Barrot-Dufaure, såsom alltför liberal.
Till och med tidnings-censuren är på visst!
sätt införd. En poliskommissarie har förstän-
digat redaktionerna af Presse, Siecle, National,
Libert4, Republique och Estaffette att afhålla
sig från all opposition mot nationalförsamlin-
gens majoritet, så framt de icke ville löpa
fara all indragas. Sex andra tidningar: Peu-
ple, Revolution Democratique Sociale, Vraie
republique, Democratie Pacifique, Reforme,l
Tribune des Peuples blefvo den 16 Juni
utan krus indragna, och general Changarnier
lät militäriskt besätta deras byråer. Regerin-
gen har genom inrikesministern Dufaure på-
yrkat, att den verkställande makten skulle er-
hålla bemyndigande att på ett år suspendera
alla slags politiska föreningar. Det utskott,
som blitvit tillsatt för att afgifva betänkande
om denna proposition, visar sig knappast be-
nägen att tillstyrka propositionen, emedan den
är för moderat; det hvita berget anser att
man bör bättre begagna sig af segern och göra
en absolut lag, i stället för en temporel.
Thiers har isynnerhet talat i denna riktning i
byråen.
Förgäfves uppträdde Cremieux den 18 med
en interpellation angående regeringens förfa-
rande mot pressen. I sitt svar åberopade O.
Parrot belägringstillståndet och den dermed
förenade suspensionen af alla garantier. En
motion al Grevy, i form af en motiverad dag-
ordning, som gick ut på en uppmaning till
ministeren att urderkasta sig lagarne, förkasta-
des med 351 röster mot 454.
Mer än 500 personer lära vara arresterade.
Flera hafva flytt, hvaribland Ledru-Rollin, om
hvilken det är osäkert om han tagit vägen
till England, Belgien eller annorstädes.
Den 14 Juni utfärdade Louis Bonaparte en
proklamation, icke undertecknad af någon mi-
nister, hvaruti han förklarar sig icke vilja vika
för något under sin sträfvan att återställa ord-
ning och fred uti landet. Ministören utfär-
dade en serskild proklamation jemte dekretet
om belägringstillstånd.
Om händelserna vid Conservatoire des Arts
et Måtiers berättas följande detaljer: Under
rörelsen ankommo dit Ledru Rollin, V. Con-
siderant, Rattier, Boichot m. fl. och begärde
inträde. Direktör Pouillet, den utmärkte fysi-
kern, sökte afråda från obetänksamma företag,
men måste slutligen öppna nagra rum. Snart
ankom underrättelse alt vägen var spärrad ge-
nom kavalleri; äfven hörde man gevärssalvor.
Detta blef signal till fykt, som underlättades
af Pouillet, som öppnade en liten dörr, kvil-
ken ledde till en trädgård. Emedlertid arre-
sterades flera; men de 4 ofvannämnda und-
kommo.
Bland arresterade personer finner man föl-
jande nationalgardesofficerare: Öfverste Fores-
tier, öfverstlöjtnant Pascal, öfverstlöjtnant Per-
rier, öfverste Guenard, jemte flere andra na-
tionalgardesmilitärer; vidare Langlois, medar-
betzre i Peuple, flere studenter, o. s. v.
Om upproret i Lyon, der man sedan några
dagar förut märkt stark gäsning, läser man
onda ; Manitören för den 17 Juni: