4:sta brigaden (Hannoveranare) generalmajor v.! Ludow:g; 2:a brigaden (Sachsare) sachs. generalmajoren Heinz. 3:e divisionen (Preussare) preuss. generalmajoren v. Hirschfeld; stabschef major v. Etzel. 4:a brigaden öfverste v. Chaumier; 2:a briga-. den, öfverste Stein v. Kamiszsky. 4:e divisionen (Reserv) befälhafvare kurhessiska generallöjtnanten Bauer; stabschef major: Reccius: 4:a brigaden (Nassauare, Anhaltare, Hessen fomburgare och Brunsvigare) hertigen af Nassau (nu permitterad) tjenstf. hannoveran-: ske generalmajoren v. Ludowig; 2:a brigaden: (Oldenvbrgare, Brunsvigare, Lipp-Detmoldare ch Waleck-brunsvigare) oldenburgska general-. majoren grefve Rantzow. i Reserv-brigad (Wäörtembergska, Badiska, Sach-! sen-Coburgska och Meiningska, Reussiska, Darmstadtska samt Hanseatiska kontingenter) befälhafvare, generallöjtnanten hertigen af CuoburgGotha. Ifrån krigstheatern hade man ännu den 20 Juni i Holstein inga vigtiga underrättelser. Rikstrupperna tycktes icke förehafva några större rörelser. — Slesvig-Holsteinska divisionen, som belägrar Fredericia, skall hafva ett ganska svårt uppdrac och derifrån klagas öfver de stora besvärligheter och umbäranden, som der ifrågakomma. Mycket groft artilleri uppsändes till Jutland, och dertill har danska krigsskeppens ofärd vit Eeckernföhrde lemnat insurgenterna god tillving. I PORTUGAL. I Depuieradekammaren har gillat utgiftsbud-! geten, som för innevarande år belöper sig till 12,452 contos. ) F. d. konungen af Sardinien Carl Albert har illa insjuknat i Oporto. l FRANKRIKE. I Paris herrskade lugn, och regeringen kan anses för denna gång hafva dämpat utbrottet af det allmänna missnöje, som den framkallat genom sin reaktionära politik, ehuru några eftersvallningar försports här och der i landsorterna, bland annat i Rheims och Lyon, hvilken sednare stad blifvit förklarad i belägringstillstånd. De demokratiska departementsbladen innehöilo äfven den 12 och 13 Juni proklamationer till folket, hvilkas innehåll öfverensstämde ved de parisiska demokraternas. I allmänhet afstannade de mindre städernas upp: ror, så snart underrättelse ankom om utgången i Paris. Det röda berget är slaget, och! det hvita uppreser stolt sitt hufvud såväl i; som utv nationaiförsamlingen. General Changarnier bar återfått sitt dubbla befäl, öfver både npaftisnalgarde och linietrupperna i Seincdeparteiventerna och Montalembert har redan till nationalförsamlingen inlemnat formlig mol tion om upphälvande utaf 67 artikeln af lagen af den 2 Mars 1831, som förbjuder ett sådant dubbelt befäl. Corsaire, den rena högerns organ, riktar sina batterier mot ministeren Barrot-Dufaure, såsom alltför liberal. Till och med tidnings-censuren är på visst! sätt införd. En poliskommissarie har förständigat redaktionerna af Presse, Siecle, National, Libert4, Republique och Estaffette att afhålla sig från all opposition mot nationalförsamlingens majoritet, så framt de icke ville löpa fara all indragas. Sex andra tidningar: Peuple, Revolution Democratique Sociale, Vraie republique, Democratie Pacifique, Reforme,l Tribune des Peuples blefvo den 16 Juni utan krus indragna, och general Changarnier lät militäriskt besätta deras byråer. Regeringen har genom inrikesministern Dufaure påyrkat, att den verkställande makten skulle erhålla bemyndigande att på ett år suspendera alla slags politiska föreningar. Det utskott, som blitvit tillsatt för att afgifva betänkande om denna proposition, visar sig knappast benägen att tillstyrka propositionen, emedan den är för moderat; det hvita berget anser att man bör bättre begagna sig af segern och göra en absolut lag, i stället för en temporel. Thiers har isynnerhet talat i denna riktning i byråen. Förgäfves uppträdde Cremieux den 18 med en interpellation angående regeringens förfarande mot pressen. I sitt svar åberopade O. Parrot belägringstillståndet och den dermed förenade suspensionen af alla garantier. En motion al Grevy, i form af en motiverad dagordning, som gick ut på en uppmaning till ministeren att urderkasta sig lagarne, förkastades med 351 röster mot 454. Mer än 500 personer lära vara arresterade. Flera hafva flytt, hvaribland Ledru-Rollin, om hvilken det är osäkert om han tagit vägen till England, Belgien eller annorstädes. Den 14 Juni utfärdade Louis Bonaparte en proklamation, icke undertecknad af någon minister, hvaruti han förklarar sig icke vilja vika för något under sin sträfvan att återställa ordning och fred uti landet. Ministören utfärdade en serskild proklamation jemte dekretet om belägringstillstånd. Om händelserna vid Conservatoire des Arts et Måtiers berättas följande detaljer: Under rörelsen ankommo dit Ledru Rollin, V. Considerant, Rattier, Boichot m. fl. och begärde inträde. Direktör Pouillet, den utmärkte fysikern, sökte afråda från obetänksamma företag, men måste slutligen öppna nagra rum. Snart ankom underrättelse alt vägen var spärrad genom kavalleri; äfven hörde man gevärssalvor. Detta blef signal till fykt, som underlättades af Pouillet, som öppnade en liten dörr, kvilken ledde till en trädgård. Emedlertid arresterades flera; men de 4 ofvannämnda undkommo. Bland arresterade personer finner man följande nationalgardesofficerare: Öfverste Forestier, öfverstlöjtnant Pascal, öfverstlöjtnant Perrier, öfverste Guenard, jemte flere andra nationalgardesmilitärer; vidare Langlois, medarbetzre i Peuple, flere studenter, o. s. v. Om upproret i Lyon, der man sedan några dagar förut märkt stark gäsning, läser man onda ; Manitören för den 17 Juni: