dan: i den mest modlösa ställning böjde hon
sitt hufvud och började. öfverlägga.
Efter ett ögonblick upplyfte hon pannan
med ett strålande utseende.
Ert namn ?) frågade hon Jehanne.
Denna fråga besvarad, återtog hon:
Och ni bor ?,
Här bredvid, rue de la Feronnerie, hötel
du Donjon. Ni behöfver endast fråga efter
grefve Archambaud, och säga honom att jag
här hålles fången, för att af honom och af mig
förtjena er en belöning, afvägd efter den stora
tjenst ni gjort oss.n
Annu två ord... Ni kom hit i afsigt att
rådfråga honom såsom mager och han instäng-
de er?n
Jan, sade Jehanne; och när jag ville skrika
tystade han mig, i det han sade, att dessa
murar qväfde min röst.
Det är bralx nöjde sig Goldussarina att
svara.
Men af nåd, sade Jehanne, spring... gå
hastigt ... jag dör här... jag qväfs! Och re-
dan darrar jag af fruktan att han skall åter-
komma. O! spring... och min tacksamhet
skall vara evig, gränslös!
Frukta ingenting, sade Goldussarina för att
Jugna Jehanne; han är ännu långt borta.
Och hon gick djerft mot korridoren.
Några ögonblick derefter anlände hon till
det anvista hotellet.
Endast Guillaume Cornu, öfverhofmästaren,
var qvar der, för att svara de besökande, som
kunde infinna sig.
Guillaume Cornu, hvars uttryckliga befall-