dan: i den mest modlösa ställning böjde hon sitt hufvud och började. öfverlägga. Efter ett ögonblick upplyfte hon pannan med ett strålande utseende. Ert namn ?) frågade hon Jehanne. Denna fråga besvarad, återtog hon: Och ni bor ?, Här bredvid, rue de la Feronnerie, hötel du Donjon. Ni behöfver endast fråga efter grefve Archambaud, och säga honom att jag här hålles fången, för att af honom och af mig förtjena er en belöning, afvägd efter den stora tjenst ni gjort oss.n Annu två ord... Ni kom hit i afsigt att rådfråga honom såsom mager och han instängde er?n Jan, sade Jehanne; och när jag ville skrika tystade han mig, i det han sade, att dessa murar qväfde min röst. Det är bralx nöjde sig Goldussarina att svara. Men af nåd, sade Jehanne, spring... gå hastigt ... jag dör här... jag qväfs! Och redan darrar jag af fruktan att han skall återkomma. O! spring... och min tacksamhet skall vara evig, gränslös! Frukta ingenting, sade Goldussarina för att Jugna Jehanne; han är ännu långt borta. Och hon gick djerft mot korridoren. Några ögonblick derefter anlände hon till det anvista hotellet. Endast Guillaume Cornu, öfverhofmästaren, var qvar der, för att svara de besökande, som kunde infinna sig. Guillaume Cornu, hvars uttryckliga befall