i mörker, medvetande af sin dom, utan går fram på
ljusa dagen, skrytande af sin vanära, hånande dem,
som icke gilla, icke deltaga i synden; hvem kan
hårdt döma dem som fly, der de i striden frukta ett
nederlag. Det är dock icke rätt att fly. Fädernes-
landet har anspråk på sina barns blod. Kämpade
Iderdomens tragiska bjeltar på sin plats, ehuru
dignande under ödet, höfves ju en christen ett än
högre mod, helst Mästaren sagt: varer vid god tröst,
jag bafver öfvervunnit verldena.
Anmärkaren nämnde, att de som lemna fådernes-
landet. icke skada det mest; ty behandlar icke mån-
gen fädernejorden som panten i leken Jag sveder
och jag bränner c., men med den skilnad, att
med panten var det lek, men med jorden ett rysligt
allvar, en förfärlig sanning. Oaktadt våra landt-
bruksskolor, hushållningssällskaper, våra stora od-
lingsföretag, finnes säkerligen intet civiliseradt land
i verlden, der jordbruket står på lägre ståndpunkt
än här, eller der man mer misshandlar henne och
oförnuftigare hushållar med hennes frukt. Jordbru-
ket står ju väl, allt efter som det kläder och föder
sina bebyggare och lemnar öfverskott. Svenska jor-
den mäktar icke mer än att bestå supen och bröd-
tuggan åt dem, som icke nöjas med att i dess ställe
bita om tummen. TI allt annat visar det till gran-
narna. En areal af 8000 geografiska qvadratmil,
till stor del ypperlig jord, mäktar hvarken föda el-
ler kläda 3 , millioner menniskor.
Enligt Kommerskollegii berättelse, tryckt 4848,
infördes till Sverige år 1846:
Munförråder
Fisk: färsk, torr, saltad . . . . . L: 273,079.
Sill, strömming . . - t:nor 2146,291.
Ost och smör (utom det som insmug-
lats) . . . . lisp. 5544.
4838 infördes smör oo P 441,755.
Salt költ . so so ss ss so vo vv tNOr 662.
Fläsk oc oc. so so so so 0 — lHiSP. 981.
Potäter . . . -— s— . . tnNOr 6,689.
Humla . . so so so - vv HSP. — 3,047.
Tobak: stjelk, blad . ses 2 B2,173,694.
12:gr. arrak, romm, cognac, sprit . kr 300.374.
Vin af alla slag . . . 0 0 2 PM --453,584.
år 18537 . . - 438,698.
Rudimaterier och fabrikater till kläder:
Bomull . ss cs ss ss ss s . . . BD 53,342,525.
Ull. . .. montör ot ot oc D 1,926,259.
Ylle- och linnegarn . s 2,138,400.
Väfnader af alla slag, utom siden, öfverstiga ex
porten med ett tullvärde af bko rdr 4,437,461.
Siden öfversteg exporten med 2,924 .
Handskar i tulivärde bko rdr 404,245.
Oberedda hudar och skinn 2,3853,665 GE.
Vidare infördes af hvad som kunnat produceras
här: hampa sk: 10,448, talg lisp. 445,120, rof-,
hamp- och lin olja 437,293 kannor. Det syns, att
potäterna och sädet för bränneriet tager rum på
åkern. Maff har, nyodlingarne oaktadt, icke rum
för lin, hampa eller foderyvexter. Det tager sin tid
att sitta vid klarpannan; man hinner icke med
hvarken att spinna eller väfva. Beklagligt, att 60
millioner kannor bränvin icke är nog för svenskens
törst. Han behöfver 300,374 kannor utländsk 42-
gradig spritdryck att förljufva sin dag. Importen af
vin är i aftagande. Det är med nationer som med
enskilda. När man kommit till ett visst stadium,
så håller man sig helst till det 492-gradiga och sist
till finkelsupen, af hvilket fluidum intet enda qvar-
ter finnes vara exporteradt.
Hvarmed balancerar Sverige en så ofantlig im-
port? Med jern, trävaror, färgmossa, och ändtligen
med guld och silfver. Men skogen ger En skörd
på 100 å 430 år. Snart är all tillgänglig skog af-
röjd och vedpriset på några år har fyrdubblats. In-
träffar krig då ingen bygger, handeln hämmas, så
anlitas Banken, som vi se i år, och dess hvalf äro
långt ifrån outtömliga. Upphör krediten, så stannar
all rörelse; nöd står för dörren, och samma elände
hotar oss, hvarpå andra länder lemna så varnande
exempel. Hvar ligger närmaste grunden hos oss till
denna olycka? Deri, att jordbrukaren missförstår
sin kallelse, och i stället för att han borde lemna
födoämnen och rudimaterier åt fabrikanter, blir han
sjelf fabrikant i första hand och det för menniskans
aldra lägsta begär. Han lemnar det odugligaste och
farligaste, icke af lyxartiklar och modevaror, utan af
alla gifter, allt för att få penningen, än tilljordköp,
än till arrenden; än att underhålla en lyx, som man
genom falskt begrepp om heder och ära antagit och
sedan blifvit van vid. Så har landets industri blif
vit ställd på en vulkan, på bränvinspannan, hvari
landets väl hotas att ohjelpligen begrafvas. Att visa
denna våda, icke med exklamationer, utan i klara.
begrepp, med facta och siffror, är detta svärmiskt?
Ar ämnet obetydligt? Kan detta bemödande kallas
ensidigt? Ja, på samma sätt som läkaren, när han
vill operera fistelbölden i ena sidan, af hvilken pa-
tienten förtvinar. Kan förlusten af några dussin
emigranter från en trakt, der mansdagsverket kostar
8 sk. och qvinnsdagsverket 4 sk. bko, utom maten,
och icke en gång till detta pris alltid kan lemna ar-
betsförtjenst, jemföras med den förödelse bränvins-
pannan anställer årligen öfver både menniskan och
tingen.
Vårt fädernesland är till natur, läge, lagar och
institutioner, till ålder, ära och sjelfständighet det
herrligaste land på jorden. Vi hafva intet i Ame-
rika att söka, blott vi förstå att häfda vår ärfda
lycka och ära. Icke skatternas tyngd eller deras
ojemna fördelning, icke förtryck af öfverhet, icke öf-
vermod hos de förnäma, icke hunger, icke pest eller
örlig vålla otrefnad, störa vår lycka; utan cott miss-
ledt begrepp om mensklig lycka, hvilken man huf-
vudsakligast söker utom sig i ett mer eller mindre
af sinlig njutning och beqvämlighet. Det är njut-
ningslystnaden i dess 2:ne former: otukt och dryc-
kenskap, i förening med lyx och prakibegär — dessa
äro orsakerna till vår vantrefnad. Och vi hafva sett
huru de varit mäktiga alt omstörta äfven det fasta-
ste samhälles grundvalar. Jen
(Införes på begäran )
BESÖKET VID MIN FADERS GRAF,
den 25 Maj 1849.
amn AR or AR
ET SE