I Baden, så väl som i Pfaltz, röjde sig tidigt de republikanska grundsatserna; rörelsens anförare äro sf jorda repuhlikaner. Riksfästningen Rasiaut foll i deras våld, och just nu hafva de öppnat striden med Hessen och Wärtemberg, under öppet uttalad afsigt att förvandla hela Tyskland och framförallt Preussen till republik, samt sålunda motväga Rysslind och tillintetgöra despotismen. Endast med möda håller Wärtemberg sig uppe mot upprorsströmmen ; ty äfven en stor del af Wärtembergarne äro republikens anhängare. Småstaterna i medlersta Tyskland hålla ännu fast vid Riksgrundlagen af den 28 Maj, och erkänna ännu riksförsamlingens och riksföreståndarens supremati. Men riksförsamlingen har fullkomligt söndrat sig från riksföreståndaren, har afsatt honom, derföre att han skaffat sig en minister af idel reaktionärer och män utan allt anseende. Emedliertid har nu äfven han samlat en armåe, hufvudsakligen af Hessare och Wäiärtembergare, med hvilken han vill återeröfra Rastadt, undsätta Landau och kufva Baden och Rhen-Pfaltz. Den förre riks-krigsministern och. preussiske general-löjtnanten Peucker, en dugtig härförare , är ställd 1 spetsen; 60,000 man Preussare stå dessutom i preussiska Rhenprovinsen och Westfalen, för att ila till bistånd när så fordras. Men nu inträffar den sällsamma händelsen af en brytning emellan Preussen och Riksföreständaren. När den nyaste, i Berlin förfärdigade riksgrundlagen var i ordning, fordrade nämligen Preussen att Riksföreståndaren skulle öfverlåta sin makt åt Preussen, som utan vidare omständigheter lät förkunna honom att det numera ärnade på egen hand sköta kriget i Jutland och hade tillsagt general Prittwitz att han hädanefter blott från Berlin ägde att mottaga befallningar. Häröfver besvärar sig nu Riksföreståndaren på det bittraste och vägrar att afstå riksföreståndareskapet. Han är österrikisk erkehertig, och handlar i Österrikes och Bäjerns interesse. Hvilken roll skulle ej Bäjern kunna spela nu, om det hade mod! Om det djerfdes godkänna den af Preussen förkastade Frankfurtergrundlagen, så skulle det kunna tillintetgöra Preussen; ty aldrig förr var hatet emot Preussen sådant som nu, i hela södra och vestra Tyskland. Emedlertid har Bäjern hvarken slutit sig till Tyskland eller Preussen, utan till Osterrike. Det beherrskas af sina munkar och yrkar på ett tyskt direktorium, genom hvilket Tyskland skall underläggas Österrike. Eftertänk nu huru här skall vara beskaffadt under denna förvirrade inbördes strid, der en står snart sagdt emot alla och alla mot en! I Baden och Pfalz: republikanskt uppror; i Preussen: sabelregering; i Frankfurt: allmän upplösning, och det tyska parlamentets svans på flyttning till Stuttgart; i Wärtemberg och Hessen: den ytterligaste jäsning hos heia folkmassan; i Mellantyskland och särdeles Thäringen : republikanska sympatier och hat mot Preussen öfverallt, och dessa tänkesätt stegrade till sin höjd i Sachsen; i hela Tyskland: folket förbittradt emot furstarne, endast med våld hållet i styr, förbannande monarkien, ji hvilken det endast ser envälde och godtycke! (Slutet följer.)