ÖREBRO ALLMÄNNA REFORMMÖTE. Den 4 Juni, kl. 10 f. m., öppnades reformmötet. I detsamma deltaga, dels såsom ombud för reformsällskaperna i riket, dels på grund af serskild inbjudning och vid allmän sammankomst fattadt beslut: Från refor nsällskapet i Arboga: Söderman, J., ålderman; Wahlström, direktör. — Från reformsällskapet i Arvika: Dahlen, J. J., handlande; Nilsson, Olof, i Bön, nämdeman. — Från reformsällskapet i Askersund: Knös, A., borgmästare. — Från reformsällskapet i Christianstad: Bergman, C., kyrkoherde, med. d:r. — Från reformsällskapet i Eda socken: Hansson, Per, i Helgeboda, f. d. riksdagsfullmäktig. — Från reformsällskapet i södra delen af Elfsborgs län: Sundler, Fr., handlande. — Från reformsällskapet i Enköping: Morin, A.G , assessor. — Från reformsällskapet i Fahlun: Lundhquist, G. A., gesehworner. — Från reformsällskapet i Fernebo och Nyeds bergslager: Mon1en, A. U., doktor. — Från reformsällskapet i Gefle: Petre, Th., brukspatron. — Från. reformsällskapet i Götheborg: Björk, A. W., rådman; Hammarcn, F., grosshandlare; Kjellberg, J. A., grosshandlare. — Från reformsällskapet i Helsingborg: Sturzenbecher, O. P., boktryckare. — Från reformsällskapet i Högsby: Engström, J., godsegare, med. d:r. — Från reformsällskapet i Lidköping: Kylberg, kapten. — Från reformsällskapet i Nerike: Tersmeden, C. R., ryttmästare; Askengren, J. G., prost och kyrkoherde; Hedengren, O., brukspatron; Dablgren, N. G, assessor; Stenquist, J. Fr., landskamererare; Troilius, C. O., bergmästare; Schantz, C. J. v., major; Andersson, Henr., f. d riksdagsman; Ekström, J. P., rådman; Bohlin, Abr., bokhandlare; Cassel, Vict., med. doktor, brukspatron; Roman, P. J., godsegare; Pehrsson, And., i Essleboda, f. d. riksdagsman. — Från reformsällskapet i Nora och Nya Kopparbergs bergslager: Pehrsson, Petter, i Wassland, bankofullmäktig. — Från reformsällskapet i Nyköping: Bernhardt, G., possessionat. — Från reformsällskapet i Skaraborgs iän: Bergman, C., handlande. — Från reformsällskapet i Uddevalla: Signeul, F., fabrikör. — Från reformsällskapet i Upsala : Floderus, U., possessionat. — Från reformsällskapet i Wennersborg: Fristedt, rådman ; Dahllöf, J. F., på Torsered, f. d. riksdagsfullmäktig. — Från :reformsällskapet i Westerås: Jack, löjtnant; Olsson, Olof, i Karleby, f. d. riksdagsfullmäktig. — Från reformsällskapet i Östergöthland: Ridderstad, C. F., löjtnant; Pereswetoff Morath, C. F., lagman; Jonsson, Anders, i Tuna, f. d. riksdagsfullmäktig. Anckarsvärd, C. H., grefve; Eriksson, Anders, i Kärne, S. d. talman; Sahlström, P., f. d. riksdagsfullmäktig; Westfelt, kapiten. Mölet öppnades af ryltmästaren Tersmeden, i egenskap af ordförande för Nerikes reform-sällskap, från hvilket inbjudningen till mötet utgått; och efter några ord till helsning och välkomst, upplästes följande, sistl. lördag af Nerikes reformsällskap beslutade adress: Sjelfva den inbjudning, som Nerikes reform-sällskap utfärdat till detta nu öppnade möte med deputerade från rikets flesta reformföreningar, har-yisserligen redogjort för skälen, som föranledt densamma och antydt inbjudarnes afsigter med mötet. Men det torde dock vara på sitt ställe och tillåtas oss att här ytterligare samt mera utförligt framlägga dessa skäl och afsigter. Säkert finnes ingen här närvarande, som icke påminner sig den stiltje, det politiska qvalm, som i slutet af sistl. år, kort efter upplösningen af det långvariga riksmötet, rådde inom vårt fädernesland. På den skakning i sinnena, som verldshändelserna utom oss och nära oss framkallat; på den lifliga verksamhet och det spända intresse, som, för genomdrifvande af en reform i vårt statsskick, framträdt i alla delar af fäderneslandet, tycktes småningom, jemte tröttheten efter en långvarig och likväl på resultater fattig riksdag, följa en sorglig förslappning i den allmänna viljan, en dyster liknöjdhet för representationsreformen. Endast fienderna till hvarje lifsyttring af en allmän och stark folkvilja triumferade öfver den dvala, hvaruti de — efter en föregången, skickligt tillvägabragt, splittring bland reformvännerna — trodde sig hafva för lång tid, kanske för alltid, bragt reformfrågan. I en sådan tidpunkt och under sådana förhållanden ansåg Nerikes reformsällskap det vara största skäl att vända sig till reformvännerna i landet, för att utröna huru mycken sanning funnes i segerropen från ett litet men mäktigt parti, och för att, sedan detta visat sig — sedan det, såsom vi med visshet hoppades, visat sig, att den värma, hvarmed representationsreformen omfattats, icke varit lättsinnets och lik den uppfladdrande halmlågans, utan den djupa, varaktiga, glödande fosterlandskärlekens — i sin mån bidraga att göra sanna förhållandet klart för hela landet; att faktiskt vederlägga reformfiendernas falska påståenden; samt att underhålla och, om möjligt, stegra värman för den angelägenhet, som, i närvarande tidpunkt, är för vårt fådernesland den vigtigaste. Vi räknade härvid på fosterlandskänslan och nitet hos våra likatänkande landsmän: utgången har redan visat, att Vi ej missräknat 0ss. Men äfven andra skäl talade för det allmänna möte vi dristade föreslå. Reformsällskaperna i landsorten hade att afgifva svar på en från Stockholms reformsällskap utfärdad inbjudning; och vi höllo före, att detta svar borde, om möjligt, blifva ett och enhil