taf polisuppsyningsmannen Juhlin omvittnade ytt-
Pp ande, derom annan bevisning icke blifvit förebragt;
alltså och då, hvad emot öfversten Bruce, byggmä-
staren Broman, skomakaren Långberg och gesällen
berg sålunda förekommit, fastän besvärande, lik-
väl icke utgör full bevisning derom, att de uti de
oroliga och våldsamma uppträdena tagit del, finner
Kongl. hofrätten att de icke kunna till ansvar i må-
Jet fällas; äfvensom Kongl. hofrätten, lika med käm-
nersrätten, finner sådane omständigheter icke hafva
emot färgarelärlingen Graffman, snickarelärlingen Sö-
dergren, kakelugnsmakarelärlingen Svenberg, smeds-
gesällen Carl Johan Engström. svarfvaregesällen Svärd,
drängen Carl Erik Ersson, målaregesällen Ljungströ-
mer, förre bokbindarelärlingen Möller, boktryckare-
lärlingen Sjöberg, målarelärlingen Lundqvist, tunn-
bindarelärlingen Löfqvist, förre skomakarelärlingen
Kryger, förre tunpbindarelärlingen Meurling eler
Hedlund, snickeriarbetaren Malmström, skräddare-
gesällen Hagelfeldt och förre studeranden Gnospe-
lius i målet förekommit, att de derutinnan kunna
till ansvar fällas.
Beträffande förre handlanden Godhin, så enär han,
emot sitt nekande, icke är Ööfvertygad att hafva i
våldsamheterne den 48 och 149 Mars deltagit och de
af honom, enligt vittnens berättelser och eget med-
gifvande, under rusigt tillstånd den 20 Mars uti en
handelsbod vid Köpmanstorget fällde yttranden, ehuru
med afseende å de dagarne förut förefallne våld-
samma uppträden och den då ännu i hufvudstaden
rådande oroliga sinnesstämning varit olämpliga och
möjligen kunnat till fortsatta oroligheter bidraga,
likväl ej kunna såsom bestämda uppmaningar der-
till anses, och enär någon menlig påföljd, så vidt ut-
redt blifvit, deraf icke inträffat, ej eller må till nå-
gon ansvarspåföljd föranleda, pröfvar Kongl. hofrät-
ten skäligt förklara att Godhin ej kan till annat ansvar
i detta mål fällas, än att han skall för fylleri, jem-
likt Kongl. förordningen den 46 November 1841,
böta 3 rdr 46 sk. bko, eller i brist af böter undergå
fyra dagars fängelse vid vatten och bröd.
Ehuru upplyst är, att tunnbindarelärlingen Berg-
man, hvilken söndagen den 49 Mars om aftonen an-
träffats bland den oroliga folkmassan i hörnet af
Storkyrkobrinken och Westerlånggatan, då haft i
handen en jernkäpp, och när han, som vid tillfället
varit af starka drycker öfverlastad, skolat utaf extra
ordinarie polisuppsyningsmannen Ljungman jemte
annan polisbetjening arresteras, med nämnde jern-
käpp slagit omkring sig och dervid tilldelat Ljung-
man ett slag i hufvudet; dock som Bergman, genom
hvad honom sålunda till last ligger, icke kan anses
vara öfvertygad att hafva uti de af den församlade
folkmassan till allmänna ordningens störande be-
gångna våldsamheter och oordningar tagit någon
egentlig del; alltså finner Kongl. hofrätten, det Berg-
man icke kan för sådan delaktighet till ansvar fäl-
las; men då han på omförmälde sätt med hugg och
slag öfverfallit polisbetjening och dervid varit af
starka drycker öfverlastad, samt Bergman dessutom
genom afhörda vitltnens berättelser är vorden öfver-
tygad att hafva, efter det han blifvit till högvakten
afförd, med knif sårat extra ordinarie polisuppsy-
ningsmannen Hafström i handen, finner Kongl. hof-
rätten, enligt 48 kapitlet 9 , 24 kapitlet 7 S8, och
35 kapitlet 2 4 Missgerningsbalken samt Kongl. för-
ordningarne den 20 Januari 1779, den 46 November
1841 och den 49 Augusti 1845, skäligt, det skall
Bergman böta för polisbetjentes öfverfallande i tjen-
sten tvåhundra daler med sextiosew riksdaler 32 sk.,
för ett derunder tillfogadt blodvite två daler med
trettiotvå skillingar; för gatufridsbrott fyratio daler
med tretton riksdaler 16 sk., och för fylleri 3 riks-
daler 46 sk., eller, i händelse Bergman saknar till-
gång till gäldande af honom ådömde böter, utgö-
rande tillsammans 84 riksdaler, allt banko, i stället
undergå fängelse vid vatten och bröd i 28 dagar
samt för begagnande af lifsfarligt vapen straffas med 6
månaders arbete å fästning eller korrektionsinrättning.
Vidkommande gesällen Öbergsson, så emedan han
är genom vittnens berättelser lagligen öfvertygad att
hafva måndagen den 20 Mars, då han velat fram-
tränga igenom den afdelning af Konungens Andra
lifgarde, som varit posterad vid den från Mynttorget
till Helgeandsholmen ledande jernbren och gardisten
Elias Johansson sökt derifrån hindra Öbergsson, me-
delst skuffning ofredat Johansson; ty och dä Öbergs-
son således är förvunnen att vid nämnde tillfälle
hafva väldfört sig å vakt, men han genom berörde
förfarande, erär det icke skett under sådana förhål-
landen, att det kan antägas hafvastått inågot egent-
ligt sammanhang med de under nästföregående dagar
förefallne och ofvannämnde dag ännu icke fullkom-
ligt dämpade oroligheter, ej må anses hafva gjort sig
skyldig till någon delaktighet i desamma, samt O-
bergsson icke heller i öfrigt blifvit förvunnen att
hafva i de åtalade uppträdena deltagit eller varit af
starka drycker öfverlastad, hvarföre ock något an-
svar :derföre.ej kan Öbergsson ådömas, pröfvar kongl.
hoefratten, i förmågo af 6 kap. 42 S krigsartiklarne,
rättvist, det skall Öbergsson för vakts öfverfallande
straffas med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd.
Hvad sedan angår förre guldsmeden Lenholm,
sidenyväfvaregrbetaren Schortz, skomakaregesällen Per
Adolf Engström, bageriarbetaren Widegren, glasmä-
staren ;Boberg och glasmästarelärlingen Sandberg;
så enär beträffande åklagarens emot Lenholm fram-
ställde ansvarspåstående för det Lenholm skall den
2 December nästlidne år, då ransakningen vid käm-
nersrätten förevarit, tillfogat den för fångarnes be-
vakning tillstädesvarande stadssoldaten Larsson ett
slag för bröstet, Larsson förklarat, att det slag han
vid tillfället -erhållit förorsakats deraf, att Lenholm
utaf omkringstående personer blifvit skuffad emot
Larsson, samt, emot Lenholms nekande, bevisning
om det åtalade våldet icke inlupit, varder Lenholm
från ansvar derför frikänd; men emedan, på sätt
ofvar förmäles, är vordet lagligen utredt, att Len-
holm lördagen den 48 Mars sistlidne år, efter det
han, enligt :-hvad vittnen berättat, uppmanat en del
af det å Brunkebergstorg församlade folket att be-
gifva sig till .Storkyrkobrinken, der medelst ytter-
ligare uppmaningar samt utdelning af penningar upp-
viglat folket att utöfva våldsamheter, samt nästpå-
följde dag på enahanda sätt gifvit anledning till fort-
satta oordningar; att Schortz lördagen den 48 Mars
på aftonen jemte andra personer sökt att med en
fönsterlucka spränga porten till det af herr presi-
denten von Hartmansdorff bebodda hus; att Eng-
ström anfört och till oordningar uppviglat den folk-
bop, hvilken söndagen den 49 Mars ifrån Storkyrko-
brinken öfver gamla Norrbro begifvit sig till Norr-
malm och der medelst stenkastning våldfört sig å
de af gevaldigern Jäderin och konditorn Davidsson