ledamöter uti direktionen öfver nya elementarskolan
i Stockho!m. Med åberopande af Edra den 2 Juli
1844 och den 29 Mars 4847 till oss aflåtna under-
dåniga skrifvelser, hafven J, uti ytterligare skrifvelse
af den 14 Februari innevarande år, anhällit, att.
sedan rikets sist församlade ständer beviljat en till-
ökning i anslaget åt clementarliroverken af 90.600
rår årligen, nya e ementarskolan i Stockholm mitte,
al berörde tillgång, undfå en sä stor andel, att sko-
lan må sättas i stånd att fullständigare än hittills
uppfylla sin bestämmelse; hvarjemte J, tillika med
framställning och förslag af allt hvad som ansåges
nödigt för ifrågavarande skolas utvidgning och full-
komnand, på anförde skäl, i underdånighet begärt:
4:90. Att nya elementarskolan måtte, vid elemen-
tarläroverkens allmänna reglering i nåder förklaras
höra till full tändigheten af deras organisation, såsom
en ständig här i staden förlagd profskola, hvarest
nya lärosätt och läroböcker må försökas, innan de
till allmän efterrättelse påbjudas.
2:0. Att normalstat för skolan i nåder fastställes
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ettdera af de
2:ne förslag, hvilka blifvit Eder sistberörde under-
dåniga skrifvelse bifogade, samt att, i enlighet der-
med, de betalande lärjungarnes afgifter till skolan
måtte från och med sednare halfåret 1849 förhöjas,
i förra fallet till 30 och i det sednare till 40 rdr
årligen.
3:0. Att vi måtte täckas i nåder bestämma, om
hus åt skolan finge byggas på Beridarebanan, och
hvar det då skall förläggas.
4:0. Att J, till följd deraf, fingen dertill i under-
dånighet ingifva ritning och kostnadsförslag.
5:0. Att derefter måtte i nåder afgöras, när bygg-
naden skulle uppföras och finge iflyttas.
6:0. Att dervid jemväl måtte i nåder bestämmas i
hvilken mån kostnaden skulle bestridas af läroverks-
fondens allmänna besparingar, eller blott medelst för-
skott af dem, och följaktligen i enlighet med hvil-
kendera af de Eder nyss åberopade skrifvelse bilagde
o:ne öfvergångsstater, som blefve i nåder godkänd;
hvaremot, om ingendera af dem befunnes antaglig,
det kunde tillåtas Eder att få med nytt förslag i un-
derdånighet inkomma.
7:0. Att det i alla händelser måtte tillåtas Eder,
att med vår justitie stalsminister afdandla om hy-
rande för skolans räkning, från den 4 nästkom-
mande Oktober, af de rum, som blifvit honom i
bildhuggarebostället till embetsboning upplåtna;samt
slutligen
8:0. Att. om intet annat kunde af Oss för det när-
varande i nåder beviljas, det åtminstone måtte Eder
i nåderstillåtas, att med undantag af medellösa yng-
lingar, hädanefter som hittills, dock för de öfriga
höja afgifternn från sednare halfåret 1849, antingen
till 30 eller helst 40 rdr årligen.
Vid underdånig föredragning häraf, hafve Vifun-
nit för godt i nåder tillåta Eder, att med cen af ri-
kets herrar, hr justitie statsministern, afsluta öfver-
enskommelse om begagnande för nya elementarsko-
lans räkning, från den 4 Oktober innevarande år
och tills vidare, af den till boställsrum åt hr justi-
tig statsministern anslagna lokal uti kronans egen-
dom vid Beridarebansgatan; men beträffande öfrige
delar af Eder underdåniga framställning, hafve Vi
tills vidare velat uppskjuta att Vårt nådiga beslut
derutinnan fatta; hvilket Vi Eder till nådigt svar
och underdånig efterrättelse härigenom meddela:
befallande eder Gud allsmäktig nådeligen. Stock-
holms Slott den 6 Mars 1849.
OSCAR.
P. Genberg.
Läsaren finner, vid genomgående af detta
kungabref, att icke mer än en enda punkt
blifvit bifallen af allt hvad direktionen i sin
ansökning föreslagit; och det, så till sägandes,
den obetydligaste punkten. Man upptäcker
intet bifall till anhållan om en billig andel i
de 90,000 rdr, som ständerna vid sistl. riks-
dag beviljat elementarläroverket i det hela, och
hvaraf väl Nya elementarskolan rimligtvis också
kunnat få åtnjuta en lott: alla andra än vig-
tigare skäl för organisationens fördel i det hela
(se ofvanföre) att förtiga.
Likväl anmärker läsaren tvifvelsutan, att re-
geringen icke heller gifvit direktionen ett ka-
tegoriskt afslag; hon förklarar endast, att hon
ulls vidare velat uppskjuta att fatta beslut om
de öfriga punkterna. Man kan föreställa sig
orsaken till denna prokrastination ligga deri,
att uppgörandet af den allmänna normalsta-
ten icke ännu torde hafva medhunnits, och
att Nya elementarskolans behof af utvidgad lo-
kal m. m. icke ansetts böra komma i åtanke
förr, än denna normalstat blifvit reglerad. Li-
tet underligt synes det undvikande svaret emel-
lertid, enär ett bifall å direktionens underdå-
niga hemställan ej tyckes hafva kunnat stå i
vägen för normalstaten; något, som också exem-
pelvis skönjes deraf, att intet hinder funnits
för gillande af 7:de punkten, för hvilken dock
ett uppskof väl kunde hafva varit lika moti-
veradt som för de öfriga. Naturligtvis undrar
man desto mer på den ringa uppmärksamhet
direktionens skrifvelse vunnit, som man inom
denna direktion ser namnen på män, icke obe-
tydliga i och för sig sjelfve, och dessutom ej
aflägsna från regeringen. Det är väl sannt, att
ordföranden gjort sig känd på ett i åtskilliga
afseenden mindre fördelaktigt sätt. Men vi
åtminstone, för vår del, hylla den grundsatsen,
att man kan och bör åtskilja ämnen: vi göra
således personer rättvisa i och för det beröm-
liga, ehvad felaktigt eller till och med betänk-
ligt vi i öfrigt må träffa hos dem. Den, hvar-
om här är fråga, och som, efter hvad man af
stilen kan döma, uppsatt direktionens skrift
till regeringen, synes oss deruti hafva nedlagt
ett godt arbete. Huru samme person handlat
i andra förhållanden hör icke hit. Hr v. Hart-
mansdorffs ultrakonservativa politik står visser-
ligen i en så stor motsägelse mot hans pro-
sressiva tendens i skolfrågan, att en dylik sjelf-
stridighet är oförklarlig, utan antagande af en
inskränkthet eller brist i omdömet, som hin-
drar honom inse det oskiljaktiga, inre och oför-
störbara sammanhanget emellan den ide för
framåtskridande i wundervisninosväcaendat cam