RÖRANDE NYA ELEMENTARSKOLAN
I STOCKHOLM.
Det är allmänt erkändt, såväl att en skol-
reform på det hela här i landet är nödvändig,
som att Nya elementarskolan måste antagas
som typ för det system, hvarefter man vid
ofvannämnde allmänna reform bör rätta sig.
Med detta erkännande följer naturligt, att man
med stort och allmänt intresse betraktar Nya
elementarskolan, dess öden, utveckling och i
synnerhet utvidgande. Antalet af ansökningar
till vinnande af lärjungeplats i denna skola har
länge varit så stort, att många föräldrar, utan
hopp att der få in sina barn, vändt sig till
privata skolor ; och då valt sådana, som af
enskilde skolmän inrättats i så nära hkhet som
möjligt med Nya elementarskolan. Af tidnin-
garne finner man annonser om sådana privata
läroanstalter här i Stockholm, både på söder-
malm och i norra förstaden. Klart är emel-
lertid, att om Elementarskolan sjelf utvidgas,
måste detta ur flera skäl vara det bästa. Först
och främst kunde man derigenom säkrare för-
vissas om lärosystemets iakttagande i helt och
oförfalskadt skick, än detta möjligen är att be-
gära af privatiserande skol-lärare, hvilka i flera
fall sakna medel till systemets fullständiga ge
nomförande, och kanske icke heller alltid till
alla delar så rent uppfatta det, eller förmå gå
i land dermed, som sådant måste förutsättas
i Elementarskolan sjelf.
Et annat ännu vigtigare skäl för Nya ele-
mentarskolans utvidgande ligger i angelägenhe-
ten att få ett prof anstäldt, som i visst fall
ännu kan anses ogjordt. Nya elementarskolan
undervisar för närvarande ej flera än 100 lär-
jungar samtidigt, emedan den åt skolan upp-
låtna salen (i kongl. Landtbruksakademiens hus)
icke rymmer flera. Nu är det bekant, att man
i många städer, der äldre läroverk finnas, be-
höfde, när, enligt det nya systemet, gymnasium
och nederskola tänkas sammanslagna till ett
enda verk, gifva undervisning åt flera hun-
drade lärjungar tillsammans. Man har då upp-
kastat den frågan, huruvida Nya elementarsko-
lans system der vore tillämpligt: med andra
ord, om det vore möjligt att utföra med en så
stor lärjungepersonal, då, enligt detta system,
en enda lärare och i ett enda rum skall (med
tillhjelp af monitörer och, i vissa fall, skol-ad-
junkt) sköta undervisandet af dem allesammans.
Emedan Nya elementarskolan hittills endast
haft 190 att samtidigt lära, har spörsmålet ej
ännu kunnat praktiskt besvaras. Att få det besva-
radt är således af stor vigt, just för systemets
införande i provinsstäderna; emedan man eljest
i dessa städer, så fort skolungdomens medlem-
mar stege till flera hundrade, såge sig hänvi-
sad till nödvändigheten att upprätta mera än
ett skolverk.
Om Nya elementarskolans utvidganrde följakt-
ligen med skäl är att betrakta som en vital-
punkt i närvarande stadium af hela svenska
skolreformen, så blir närmaste fråga, hvad ut-
sigter den saken har för sig. Till nämnde utvid-
gande erfordras endast, att skolan bekommer
en rymligare lokal. Ty till profvet hör just,
att med samma lärarepersonal kunna undervisa
flera eiever än nu; ja, möjligen, dubbla anta-
let. Någon kostnad for ökadt lärareantal be-
höfves således ieke (om ej på sin höjd för ännu
en skoladjunkt). Nytt skolrum är hvad som
fordras. Men är det då så omöjligt för Nya
elementarskolan att få sig en större (om möj-
ligt dubbelt så stor) lärosal ? :
Önskligast för skolan vore naturligtvis att
sättas i besittning af ett eget hus. Och att
detta i sjelfva verket vore en ganska billig
fordran, finner man utan svårighet. Spörsmå-
let är huru man skall vinna medel härtill; el-
ler, huru man åtminstone, innan eget hus kan
bekommas, må sättas i tillstånd att hyra en
rymligare lokal än den närvarande?
Medel böra i sjelfva verket ej saknas, alle-
nast man vill tillsläppa dem. Ständerna hafva
vid sista riksmöte med 90,000 rdr ökat ansla-
get till elementarläroverken. Och detta har
skett, oaktadt regeringen för detta behof icke
äskade mera än 30,000 rdr. Då ständerna här,
ovanligt nog, beviljat tre gånger så mycket
som det begärda, har man anledning att un-
dersöka skälen till en så stor beredvillighet.
Dessa kunna igenfinnas i ständernas åsigt så-
väl om oundgängligheten i allmänhet af en ge-
nomgripande skolförbättring öfver hela riket,
hvartill ett större anslag behöfdes, som ock i
den omständigheten, att de af regeringen for-
drade 30,000 rår, eburu till summan mindre,
dock i sig innebure en drygare utgift, så till
vida, som dermed ingenting synnerligt vunnes,
och dessa penningar, för att så säga, vore bort-
kastade. Regeringen hade nemligen i sin pro-
position om de 30,000 rdr yttrat, att dessa
medel skulle utgå såsom Teservalionsanslag,
för att, jemte nu befintliga tillgångar m. m.
användas till löner åt lärare vid de elemen-
tarläroverk, hvilka blifva inrättade efter de
af regeringen godkända grunder, o.s.v. Men
dessa godkända grunder funnos i propositionen
omtalade på ett så sväfvande och obestämdt
sätt, att, med undantåg af en och annan punkt,
man ej såg sig förvissad om de helt och hål-
let (och följaktligen syftesenligt) eller blott till
en (möjligen ganska liten) del tillhörde det nya
skolsystemet, hvarförutan likväl ingen egentlig
reform vore att vänta.
Då sålunda ständerna genom beviljandet af
90,000 rdr till elementarläroverken utöflver
hvad dessa redan hafva, tydligen åsyftat ge