Illratltiltgalla PUtallvd, ACER Hult SCUCI CIA LlaBlt sin hand från riksdåagsbestyren. RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Kämnersrättens utslag i målet emot källarmästaren Leufvenmark rörande försummande af skriftermål. Hvad först angår den cmot ett i målet edeligen afhördt vittne, kyrkovaktaren Carl Olof Ferndahl, framställde anmärkning, att som Ferndahl, hvilken, enligt hvad upplyst blifvit, vore vid S:t Clara kyraa ensam anställd såsom kyrkvaktare, i hvilken egenskap det ålåge Ferndahl att vid uti berörde kyrka skeende skriftermål hålla kyrkdörrarne tillstängde, för underlåtenhet häraf ostridigt vore underkastad ansvar såsom för tjenstefel, men Ferndabl det oaktadt affordrats och afgifvit utlåtande, bland annat, derom, huruvida dörrarne till förenämnde kyrka under derstädes hållne skriftermål varit stängde eller ej, det måtte alltså Ferndahl, hvilken: sålunda burit vittne i sak, deraf han kunnat vänta nytta eller skada, jemlikt 47 kapitlet 7 och 8 SS rättegångsbalken, varda för återgångsvittne förklarad och hans utsago frånkännas allt inflytande på målet, helst Ferndahls utsago i omförmälte hänseende skulle stå i strid med de intyganden, som afgifvits af andre, jemväl på ed hörde, personer; finner, vid ofvanupplyste förhållande, kämnersrätten Ferndahl hafra varit jäfvig att i afseende på den omständighet, huruvida dörrarne till S:t Clara kyrka vid skriftermålstillfället hållits stängde eller ej, vittnesmål afgifva, hvadan afseende å hvad Ferndahl härutinnan vittnat icke kan hafvas, men i öfrigt varder Ferndahls vittnesmål laga vitsord tillerkändt. Beträltande derefter sjelfva målet, eller den emot källarmästaren Adolf Fredrik Leufvenmark gjorde angifvelse, att han, hvilken, enligt hvad upplyst och medgifvet är, söndagen den 49 sistlidne November uti S:t Clara kyrka vid högmässogudstjensten begått Herrans heliga nattvard, skall hafva underlåtit bevista det skriftermål, som i och Tör berörde nattvardsgång dagen derförut i kyrkan hållits och således oskriftad begått den heliga nattvarden; så har källarmästaren Leufvenmark, under förmälan att han vid berörde skriftermålstillfälle den 48 nästlidne November inkommit i kyrkan först under det syndabekännelsen blifvit läst, enständigt vidhållit, att han derefter samma skriftermål öfvervarit samt, i afseende på den af honom dervid innehafde plats, till en början uppgifvit sig hafva sutit uti den från kyrkans vestra port på höger sidan om stora gången närmast korsgången befintliga bänk, men sedermera återkallat berörde uppgift under förklarande, att han vid oftaberörde tillfälle sutit uti den näst intill omförmälte, ned åt vestra porten i kyrkan varande, bänk; men som tvänne edeligen hörde vittnen, förutbemälte Ferndahl och drängen Anders. Nilsson, sammanstämmande intygat, att Leufyvenmark vid merberörde skriftermålstillfälle den 48 sistlidne November, under hela den tid skriftermålet varat, icke funnits uti någondera af de två bänkar uti S:t Clara kyrka, der, enligt hvad ofvan nämndt är, Leuyenmark uppgifvit sig hafva innehaft plats; alltså anser kämnersrätten Leufyenmark emot sitt nekande vara lagligen öfvertygad att icke hafva lördagen den 48 nästlidne November öfvervarit det i S:t Clara kyrka då hållne skriftermål; i följd hvaraf och då Leufvenmark, som icke ens föreburit, mindre visat, at? han, före åtnjutandet af de honom derpåföljde dag söndagen den 49 i samma månad tilldelade nådemedel, annorledes skrift och aflösning undergått, således sistberörde dag oskriftad begått Herrans heliga nattvard, kämnersrätten, i förmågo af 3 kapitlet 5 och 6 SS missgerningsbalken och kongl. förordningen d. 235 Mars 1807, pröfvar rättvist dömma Leufyenmark att härför böta femtio daler silfvermynt och för derjemte begånget sabbatsbrott tio daler samma mynt, eller tillhopa sextio daler silfvermynt med tjugu riksdaler banko, samt att derförutan uti S:t Clara kyrka å en söndag stå uppenbar kyrkoplikt; och förpligtas derjemte Leufvenmark att godtgöra i målet hörde vittnen; som ersättning fordrat, kostnaden för deras inställelse hos rätten samt i sådant afseende utgifva till kyrkovaktaren Ferndahl, för sex dagar efter skäligen ansedde en riksdaler för hvarje dag, sex riksdaler, till drängen Anders Nilsson, för tre dagar. efter trettiotvå skillingar för dagen, två riksdaler, och till skräddaregesällen Carl Fredrik Söderlund, för en dag, trettiotvå skillingar allt banko; skolande, i brist af tillgång till ofvanberörde böter, Leufvenmark i stället undergå sexton (46) dagars fängelse vid vatten och bröd. —— — Vid sist hållna urtima ting i Floda den 43 i denna månad angående den i skolhuset i Floda föröfvade mordbrand, fann häradsrätten mot Hök Anders Perssons hustru Maria Ersdotter i Syrholn så besvärande omständigheter förekomma, derom att bon den ohyggliga gerningen åtminstone främjat, att hon ålades i häkte afbida ransakningens vidare fullföljd. Hon påstår sig vara alldeles oskyldig, fastän ett viltne Jär hafva upplyst, att hon erbjudit penningar åt den som kunde laga så, att skolhuset blefve nedbrändt. Maria Ersdolter, som d. 46 till länsfängelset inkom, lärer ännu wisa ett häftigt sinnelag, och vill icke upplysa något om sin eller andras del-aktighet i brottet. LANDSORTS-NYHETER.