stämde kapten Stjernsvard och ingemor Ho0og-
ner. Hr Torslow sökte i ett längre föredrag;
som till slut bemöttes med bifall, erinra om
hvad i sällskapet förekommit alltifrån den tid
nya förslaget sistlidne år framkorn; han fram-
drog åtskilliga förslagets brister, och visade
lämpligheten af den föreslagna förklaringens
öppna afgifvande. Hr Stjernsvärd bestred väl
öj förslagets brister, men kunde ej deraf kom-
ma till samma åsigter som den föregående ta-
laren, då möjligen sådana omständigheter kun-
de inträffa, att Riksens Ständer böra antaga
det såsom utbyte mot det närvarande oefter-
rättliga representationssättet; hvarföre han an-
såg sig böra afstyrka allt uttalande af gillande
eller ogillande omdömen öfver det förslaget;
förklarande sig icke vilja deltaga deri, förrän
man åtminstone hunnit inhemta den opinion,
som vid reformmötet i Örebro kommer att
uttala sig.
Revisor Stenberg uppmanade den föregående
talaren, som väl sagt att man ej borde ut-
tala en opinion om det hvilande förslaget, men
ej anfört något egentligt bevis hvarföre, att låta
sällskapet höra de skäl, hvarpå han grundade
sin åsigt.
Häradshöfd. Söllscher förklarade hvarföre han
varit skiljaktig från bestyrelsens pluralitet och
trodde, att man icke borde för det närvarande
afgifva någon sådan opinionsyttring som blif-
vit föreslagen mot förslaget, utan endast för-
klara sig vidhålla programmets hufvudprin-
ciper.
Ordföranden fästade sällskapets uppmärk-
samhet på den rörelse, som i detta ögonblick
genomgår hela vår verldsdel; de stora princi-
per, hvilkas verkliggörande i statsformer och
statsförfattningar åsyftas; de uppoffringar, som
af folken i detta afseende göras; han frågade
om man kunde tro, att ej samma känstor,
samma behof, förr eller sednare måste respek-
teras i vårt land? Han frågade, om väl de
grunder, hvarpå det hvilande förslaget blifvit
utfördt, motsvarade dessa stora principer och
om dermed, ens på det aflägsnaste, öfverens-
stämde en sådan utportionerad valrätt, en så
olika valbarhet, så invecklade valsätt, en så
söndrande kammarbildning, 0. s. Vv. som försla-
get innebar. Han trodde, att då sällskapet ej
sänder deputerade till Orebro, blef det af ännu
större vigt att det uttalade sin tanka om för-
slaget, liksom några andra reformföreningar re-
dan gjort. Han hoppades, att en sådan opi-
nionsyttring från så många reformsällskaper
skulle anses säsom en varning för dem, hvilka
i Örebro komma att behanlla den stora na-
tionalangelägenheten, att med noggrannhet pröf-
va densamma; och han trodde således, att nu
vore hög tid att förklara sig.
Grosshandlanden Schartau ansåg någon opi-
nionsyttring af sällskapet nu vara opåkallad,
både i afseende på sällskapets program eller re-
geringens förslag. - Det förra var en gång an-
taget. Man hade ej ifrågasatt förr än nu, dess
förändrande. Beslut derom var ej för tillfäl-
let i fråga. Det bestod alltså såsom sällska-
pets allmänna åsigt. Hvad förslaget angick,
ansåg talaren dess förkastande så gifvet, att
det ej var värdt spilla många ord derpå, och
han ansåg sällskapet icke nog talrikt, icke nog
betydande, för att genom .sin opinionsyttring
kunna inverka på Örehromötet. Han hade
hört ordet varna, yttras; men hade för myc-
ken respekt för ett möte af valda deputerade
från nästan alla landets reformsällskaper, för
att anse ett litet antal här församlade böra
intaga en sådan öfverlägsen ställning, 0. s. v.
Ordföranden ansåg sig böra erinra derom,
att möjligen ett oegentligt uttryck blifvit af
honom begagnadt; men att då han endast ytt-
rat det i samband -med skyldigheten af en
noggrann pröfning, hoppades han att ingen
skulle missförstå honom.
Hr Hedlund förenade sig i åsigten, att säll-
skapet skulle uttala sin opinion om förslaget.
Hr Stjernsvärd instämde med hr Schartau.
Hr Trägårdh yttrade, att alla de represen-
tationsförslager, som hittills varit i fråga, un-
derlåtit att gifva arbetsklassen valrätt. Så hade
äfven sällskapets program gjort. Deremot
trodde han sig se början till ett erkännande
deraf i det hvilande förslaget; och han hop-
pades att derigenom skulle framdeles arbets-
klassens valrättighet kunna bättre skyddas, än
under nuvarande ståndsrepresentation.
Sedan hrr Hedlund och Schartau åter yttrat
sig och proposition ofta yrkats, föreslog ord-
föranden sällskapet att först afgöra: huru-
vida sällskapet ansåg någon opinionsyttring,
såväl angående sällskapets program som öf-
ver det hvilande representationsförslaget, för
det närvarande icke vara nödig,. Då det be-
fanns, att en öfvervägande pluralitet icke
delade denna mening, anmälde hrr Schartau
och Stjernsvärd, att de icke ämnade deltaga i
det blifvande beslutet angående bestyrelsens
utlåtande; hvarpå ordföranden framställde, så-
som proposition, bestyrelsens här ofvan med-
delade tillstyrkande, att sällskapet skulle för-
klara sig för sin del icke vilja understödja det
hvilande representationsförslaget, då kontra-
propositionen blef hr Söllschers särskilda me-
ning. Den öppna voteringen, hvari 60 perso-
ner deltogo, utvisade, att sällskapet, med un-
dantag af endast några få röster, biföll besty-
relsens utlåtande.
Derpå tillkännagafs, att bestyrelsen icke kun-
nat medhinna att. algifva utlåtande angående
föreslagen förändring i sällskapets program,
hvåd detaljer för valrätt och valbarhet angå;
hvarefter sammankomsten afslutades.
— Vid Nyköpings reformsällskaps tredje samman-
komst sist. fredag utsågs till sällskapets ombud vid
reformmötet i Örebro possessionaten hr G. Bern-
hardt på Torp, samt till suppleanter, i händelse af
förfall, magasinsförvaltaren hr G. Mcurck och råd-
mannen hr P. E. Winge.
Sällskapet ville icke fastställa någon instruktion
för den valde: men, på det ombudet skulle bestämdt
veta på hvilken ståndpunkt sällskapets åsigter i re-
presentationsfrågan befunno sig, förklarade de när-
varande enhälligt, att de icke funnit skäl för ett
a do Lo sn IA fPeösuslanat utan I Ah för