städer måste afväpna eller tillfångataga de ro-
merska garnisonerna. I bref af den 3:e heter
det, att påflige generalen Zucchi är i antågan-
de öfver Frosinone med 7000 man och att
neapolitanerne stå, 12,000 man starka, i Vel-
letri. der de gjort halt, sannolikt för att draga
till sig hbjelptrupper eller ock för att afvakta
ordres. I Genua gick den 9 Maj det ryktet,
att romarne, under Garibaldis och Gallettis
befäl, slagit neapolitanarne och tagit ett antal
fångar och kanoner af dem. Denna underrät-
telse bekräftas från flera håll.
Fältmarskalklöjtnanten Wimpfen lärer den
10 Maj hafva anryckt mot Bologna för att be-
sätta denna stad med österrikiska trupper.
15000 man österrikiska trupper med 36 ka-
noner hafva inryckt i Toscana och 10000 af
dem i Pisa; Livorno skall derefter hafva för-
klarat sig färdigt att öppna sina portar för ö-
sterrikarne, hvilkas chef, baron dAspre, redan
den 10 stod utanför staden. Hela ministeren
har afgått.
General Romarino har af den krigsrätt, för
hvilken han blef inställd efter slaget vid No-
vara, dömts till döden för det han genom en
felaktig uppställning af sin division lättat ö-
sterrikarnes inryckande i Piemont. Han har
anfört klagomål öfver denna dom.
Radetzky har i en proklamation uppfordrat
venetianerne att gifva sig, på följande vilkor:;
Art. 1. Staden underkastar sig fullkomligt
och utan alla vilkor. — 2. Hela staden, alla
befästningar och arsenaler öfverlemnas genast
till mig och besättas af mina trupper, åt hvil-
ka äfven skola öfverlemnas alla fartyg, på hvad
tid de må vara byggda, alla allmänna inrätt-
ningar, all krigsmateriel och all statens egen-
dom, af hvad slag den vara må. — 3. Alla
vapen utlemnas, de må tilllöra staten eller
enskilde. — Deremot beviljar marskalken föl-
jande punkter: 4. Alla, utan åtskillnad, som
vilja lemna staden, ega att inom 48 timmar
efter uppgilvandet, sjö- eller landvägen afresa
från Venedig. — 5. Allmän pardon gifves åt
alla underofficerare och gemenskapen af landt-
och sjötrupperna.
Till betänketid gafs hela den 5 Maj och der-
på följande natt. Venetianerne afslogo upp-
fordringen, hvarpå fiendtligheterna genast bör-
jades ånyo. OÖOsterrikarne sjelfva anse Venedig
omöjligt att taga, om det väl försvaras. Der
skola, bland andra fremmande trupper, äfven
finnas 3000 franska mobilgardister. Man före-
har ien planen, att försöka ett anfall från sjö-
sidan med landstigningstrupper.
RYSSLAND.
Kejsaren har den 8 Maj utfärdat följande
manifest: Vi med Guds nåde Nicolai 1 äc.
göre veterligt: Genom vårt manifest af den 14
(26) Maj sistl. år hafve vi underrättat våre
trogne undersåter -om de vedermödor, som
hemsökt det vestliga Europa. Derjemte till-
kännagåfvo vi vårt beslut att gå våra fiender
till mötes hvarhelst de visade sig och att, utan
afseende på vår egen person, i oupplösligt för-
bund med vårt heliga Ryssland, skydda ryska
namnets ära och våra gränsers okränkbarhet.
Sedan dess hafva oordningarne och de upproriska
rörelserna i vestern icke upphört. Straffvärda
lockelser hafva hänfört folken genom bedrägliga
förespeglingar af en lycka, som ännu aldrig upp-
runnit ur tygellösheten (swoiewolie) och egen-
mäktigheten, och de hafva banat sig väg ända
in i östern, i de under turkiska väldet lydande
grannfurstendömena Moldau och Wallachiet.
Våra truppers blotta inryckande samtidigt med
Portens trupper har återställt och upprätthål-
ler lugnet. I Ungern och Siebenbärgen hafva
deremot österrikiska regermgens bemödanden
— delade genom krig på en annan sida, ge-
nom strid med inhemska och utländska fien-
der — ännu icke förmått kufva upproret, utan
detta har tvertom i den mest hotande grad
tagit. öfverhanden, genom tillströmmande af
våra polska landsförrädare at 1831 och af öf-
verlöpare och landstrykare från andra länder.
Under dessa förderfliga händelser har H. M.
Kejsaren af Österrike vändt sig till oss med
bön att vi måtte bistå honom mot vår gemen-
samma fiende. Vi skole icke vägra honom
denna hjelp. Sedan vi anropat! slagtningarnes
högste styresman och härskarornas herre om
beskydd åt den rättvisa saken, hafve vi gifvit
vår här befallning att sätta sig i marsch för
att qväfva upproret och krossa de oförvägne,
som hota att rubba äfven våra provinsers lugn.
Gud vare med oss, då skall ingen kunna mot-
stå oss. Så, derom äro vi öfvertygade, kän-
ner, hoppas, talar enhvar i vårt under Guds
beskydd stående rike, hvar ryss och hvar 1tro-
gen undersåte; så skall Ryssland uppfylla sitt
heliga kall. Gifvet i S:t Petersburg den 8 Maj
1849. Nicolain.
- TURKIET,
Ännu den 23 April visste man icke i Kon-
stantinopel med säkerhet ändamålet med ryska
sändebudets, general Grabbes beskickning till
Porten.
Krigsrustningarne bedrifvas fortfarande med
ifver. I Wallachiet stå 24,060 turkiska och
32,000 ryska soldater. 20,6060 man turkar haf-
va ytterligare afgått dit. Till Konstantinopel
ankomma dagligen nya. trupper från Samson,
Trapezunt, Sinope, Beirut, Smyrna m. fl. orter.
Kasernerna äro fulla, och tält uppslagna på bergs-
höjderna rundtomkring Konstantinopel, både på
europeiska och asiatiska sidan, så att staden lik-
nar ett stort läger. Äfven ligger flottan i Bos-
foren, och marinministern låter flitigt bygga nya
fartyg; machiner till två nya krigsångfartyg äro
komna från England, och tre andra örlogsfartyg
äro nära färdiga
Abbas Pascha af Egypten har blifvit anlitad
om örlogsskepp och manskap, och har genast
gilvit befallning om utrustande af två linieskepp.
och två fregatter med 2000 utvalda matroser.
Linictrupperna öfvas dagligen, och torde kom-
ma att sändas till Konstantinopel.
Men
FÖL OAON FART ArTA ZON CA CD
dy om - Ft AR RR I
nä mm mm vr
AM tv LA rn —- - - Ae - mv
SS
Nn
3 - AN - —-— pt p—
-— - — -—-— FRA I) MIA AMA ÅA dd mA IA
m—-— 430
— ö- Ko Le - ) FAR Kd ASEA KR rn UD KR AN D— Jr fä -— UV KA rr hr fa CS — pr ar ) - VV fr fr
SS
Pn Mm MH BH
ee HH AA me
-
-
sl