ningen i landet är så allmän, att i Pesth bil-
dat sig en bataljon af amazoner med blå ben-
klädnad och hvit Attila, samt fullständigt be-
väpnad; äfven i Theresiepol berättar Persti
Hirlap att alla flickor uti denna stad gripit!
till vapen och ämna bilda en egen bataljon.
Underrättelsen om Ryssarnes inryckande har
blifvit emottagen med jublande fanatism, och
ingenstädes frambragt den ringaste bestörtning.
Men hvarken Ungrarne eller deras ledare äro:
i okunnighet om Ungerns farliga ställning emot
Europas båda stormakter. De inse alltför väl,
att striden ej är österrikisk-magyarisk, utan
curopeisk. I denna anda yttrade sig Görgey
den 22 April, uti ett tal till sina trupper vid
Komorn, bland annat som följer: Mången tror,
att vår efterlängtade framtid redan är oss till-
kämpad; men dåren eder icke; ty kriget skall:
ej utkämpas blott mellan Österrike och Un-
gern, det skall blifva ett europeiskt krig, ett!
krig som utkämpas af den naturliga och he-
liga folkrätten emot det oförskämda tyranniet.!
Uti skrifvelse från Wien, daterad den 14!
Maj, heter det: Såsom i dag berättas frånl
Semlin, hafva Magyarerna vid Tomaschewacs
anfallit general Puffers kår, bestående af 6000!
man, och slagit den tillbaka med betydande
förlust. Den af banen ditsända hjelpkår hade
tyvärr inträffat för sent. Deremot förljudes,
att våra trupper vid Sommerein på ön Schätt
slagit ungerska insurgenterna och besatt Som-
merein. Liktidigt berättas, att 30,000 Ryssar;
inryckt i Orsowa. Enligt ett i går gängse
rykte, voru insurgenterna nu verkligen i be-
sittning af Ofen, sedan beskjutningen af fäst-
ningen blifvit fortsatt ända till den 10. Emed-
lertid saknas derom fullt bestämda underrät-
telser. I förrgår afton hade kejsaren åter an-
kommit till Schönbrunn.,
Klapka har afrest till Debreczin för att pro-
visoriskt öfvertaga krigsministerportföljen.
Enligt Lloyd) äro under furst Paskiewitschs
befäl 160,000 ryssar, hvaraf 25,000 man ka-
valleri, i anmarsch mot Ungern. Den 4 Maj
aftågade 17,000 man öfver Krakau, samt föl-
jande dagen 22,000 man med 11,480 hästar.
Den 8 öfverskredo 153,000 man vid Tarnogrod,
och 26,000 man med 9800 hästar vid Brody,
den österrikiska gränsen. Den 9 inryckte vid
Wolozezys 4700. Häruti inberäknas ej de 2
stora kårer som gått öfver Bukovina och Wal-
lackiet till Siebenhärgen. Under Paskewitsch
kommendera generalerna Ridiger och Tscheo-
dajeff.
Ett af Wienerblad meddeladt rykte, att ö-!
sterrikarne skulle hafva återtagit Raab, synes!
föga sannolikt. (
ITALIEN.
Franska ministeren har meddelat national-
församlingen general Oudinots depescher från
Italien, ur hvilka de-vigtigaste punkterna lyda
så: pDen 28 April anträdde jag med mina trup-
per marschen till Rom. Ett af de skäl, som
förmådde mig dertill var den mig tillhanda-
komna underrättelsen om österrikarnes och ne-
apolitanernes anryckande, enär jag ej ville til-
låta något utländskt inflytande att före vårt
mellankornma i Rom; vidare föranleddes jag
till mitt steg al de skenbart tillförlitliga un-
derrättelser jag erhöll, hvilka gåfvo mig för-
hoppning att icke möta något motstånd i Rom.
Men när vi kommo utanför Rom, blefvo vi
mottagna med en häftig artillerield från vallar-
ne, och som jag icke hade något belägrings-
artilleri, drog jag mig, efter en stark rekogno-
sering, tillbaka till Paolo. Så snart de tre bri-
gader, som jag väntar från Frankrike, äro hit-
komna, skall jag gifva anarkisterna i Rom en dug-
tig lexa. För öfrigt hafva våra trupper förhållit
sig oklanderligt. Jag har skrifvit till vårt sände-
bud i Gaöta, på det att denne å sin sida må
medverka till skingrande af de illusioner man
synes hysa vid påfliga hofvet angående sinnes-
stämningen. Visserligen är man icke särdeles
synnsamt stämd emot den nuvarande regerin-
sen, hvilken under skygd af den röda fanan
utöfvar den största despotism; men å andra si-.
dan äro sympatierna för det andliga väldet ickel!
så lifliga, som man i Gaöta antager. Man äl-
skar Pius IX, men man hatar prestväldet. P.S.!
Just nu lemnar mig frater Ventura, hvilken;
besökt mig för att i Mazzinis, Arminis och
Saflis namn säga mig, att striden den 30 April l
härledt sig från ett missförstånd, och att sa- !
I
f
f
1
ä
Ut I ——
mA T CK tr mA an fe mr
kw UA
kerna lätt skulle kunna ställas till rätta, om
ja: formligt afgålfve den förklaring, att jag ej
ville inblanda mig i republikens styrelseform.
Mitt svar härå var, att jag redan öppet uttalat
min regerings afsigt att tjena till medlare mel-:
lan anarkien och despotismen; således hade jag
ingenting mer att säga.
På ett annat ställe heter det: Då det från
alla sidor framställdes till mig, att det vore
oklokt att genom något dröjsmål låta motstånds-
medlen i Rom hopa sig, satte jag migi marsch
den 28. Vi mötte intet motstånd i Castel Ge-
lido; men der dödades af de romerska trup-
perna en parlamentär. Ankomne utanför Roms
murar, från hvilka den röda flaggan svajade,
blefvo vi mottagna med en häftig eld. Sedan
vi gjort ett oförskräckt anfall på portarne An-l
gelica och Portere, drog jag mig, efter en flera lj
timmars liflig gevärs- och artillerield, utom l;
skotthåll, emedan jag saknade belägringsartilleri. (
Vi förblefvo i denna ställning till den 3 Maj,l:
då vi drogo oss tillbaka till Castel Gelido och !l!
Palo. Trupperna gjorde sin skyldighet, så attl
den 50 April kan räknas till en af de mest ly-
sande dagarne i vår krigshistoria.s f
En korrespondent tull Augsb. Allg. Zeitung
uppgifver att fransmännen vid anfallet få Rom l!!
icke förlorat mer än 200 fångar och 4 kanoner. i
t
I
I
I
e
L
- — AA
Deremot heter det i en depesch från Oudi-
not, daterad Palo den 8 Maj: Tredje brigaden lj!
och 46:de regementet utskeppades i går. 1
morgon rycker jag fram för att intaga en ställ-
ning som beherrskar Roms vestra del. Emed-
lertid bar jag intagit en stark position vid Fu-
micero. Romerska regeringen har icke en fransk