som varade från kl. 8 f. m. till 4, 4 eft. m.,
tillbakaträngd till Höjen och Ammitzböl, hyar-
ifrån kåren, sedan fiendens påträngande upp-jt
hört, kl. 1, 5 uppbröt för att besätta Greis-
dalen. Förlusten var 4 döda och 25 sårade,
ibland dessa sednare två lindrigt sårade offi-
cerare. t
I Sundeved har ingenting förefallit. r
Den 12 Maj var vid Fredricia och i Sun-
deved ingenting förefallet, och från general
Rye ingen rapport ingången.
Resande, som i måndags ankommo till Kö-
penhamn, berätta, att i söndags, den 13 den-lc
nes, kl. I om natten ett utfall skedt från Fre-
dricia och att en stark kanonad skakat husen
i Middelfart. d
Marinministeren har emottagit rapport, att
den kanonad, som i lördags hade hörts på Al-
sen, endast härrört af roålskjutning från fre-
gatten Freja samt att insurgenternas ångfar-
tyg, ledsagadt af några kanonslupar, i lugnt
väder afskjutit omkring 100 skott i mynnin-
gen af Kielerfjorden emot fregatten och ångfar-
tyget Geiser, men utom skottvidd.
Privatbref från Middelfart (på Fyen) af den
11 omtala, att i anledning af den förmodan
att staden blifver bombarderad, hade invå-
narne sändt bort så mycket af sitt bohag som
de kunnat, och att invånarne i Snoghöj (på
fastlandet) hade allmänt begifvit sig derifrån,
så att husen stå tomma.
Danska batterierna i Kongebroskogen oroa
fiendens kolonner, så snart de visa sig. Ifrån
Fredricias vallar och Strids batterier söker man
att demontera hans befästningsarbeten. Han
har sjelf anlagt ett litet blockhus och tre öppna
skansar som äro palisaderade i gorgen, men
han synes icke ämna företaga några egentliga
belägringsarbeten. Emot det på temligen be-
tydligt afstånd från fästningen af danskarne:
uppförde större blockhus rigtar han stundom
en liflig, men ej ihållande, kanoneld.
I Kolding respekterade fienden nu egendom
och personlig säkerhet. De första berättelserna
om hans framfart derstädes hafva varit något
öfverdrifna. Inga skändligheter hade begålts,
men väl hade exempel af brutalitet och råhet
mot några enskilda personer egt rum. Det
- AM mm mA
--
mm AN MM RR -—- j-— DD
- A-
-—-
DS mr AN Vv mt
var egentligen den 23 som våldsamheter af
honom föröfvades, då köpmännens bodar till I
stor del plundrades och vinkällarne dels töm-!,
des, dels ödelades. 0
I Neumänster (Holstein) har en folkförsam-
ling begärt att personalunionen med Danmark d
skulle upphöra, samt att alla landets strids-2
krafter måtte uppbådas. Itzehoer Wochen-
blatt och äfven andra holsteinska blad ifra
för att Hertigen (Konungen af Danmark) skulle
afsättas och unionen förklaras upphäfven.
Många berättelser, till en del något otro-
liga, instämma deri, att de tyska, men synner-h
ligast de preussiska, trupperna visa ett delta- !Y
gande och en aktning för danskarnes hängif- i
venhet till sitt land ochsin regering, hvilka C
de icke synas egna åt Slesvig-Holsteinarne,,
och att detta föranledt åtskilliga ganska egna
uppträden med enskilda ifrare för insurrektionen. I
Y
r
ö
i
r
r
r
Om
Två engelska och ett holländskt fartyg, som
sökt att bryta blokaden vid Warnemände,!r
hade blifvit uppbringade till Köpenhamn.
Riksförsamlingen fortsätter sina öfverlägg-
ningar om grundlagen och troddes medhinna
hela femte afdelningen i denna veckan.
Grundtvig hade föreslagit ett tillägg till 8
46, innehållande, ,att ingen tysk eller annan
utländning skulle få dansk infödingsrätt utan
genom lag, men att svenskar och norrmän
skulle, likasom isländare och Färröarnes inne-l;
byggare, anses såsom infödde, då de voro bo-
satta i riket. Förslaget hänförde ett ögon-lr
blick församlingen, så att det höll på att an-
tagas; men Ploug erinrade om olämpligheten
att i en grundlag omnämna nationella förhål-!
landen, och ehuru han för ögonblicket rönte
från många håll ogillanden, blef dock Grundt- ;
vigs redaktionsförslag slutligen förkastadt L
Utskottets tillstyrkan angående suspensivtl(
veto blef afslaget och förslaget i 40 8 antogs
oförändradt.
FRANKRIKE.
Ministeren har af nationalförsamlingen erhållit
ett allvarsnmt tadelsvotum t afseende på den
italienska frågan.
Det är förut berättadt att den franska re-
publikens trupper i Rom mött ett lifligt mot-
stånd och, för, att tala med National, atti!
liksom en gudomlig förbannelse följt dennals
gudlösa expedition mot Italiens frihet och obe J
roende — en expedition, hvilken samma tid-l:
ning anser vara ett tecken, att republikens:
regering ämnar införa Frankrike i den nyal!
heliga allians, som blifvit sluten mellan Preus-!
sen, Österrike och Ryssland; det är berättadt,s
att Jules Favre den 7 Maj i anledning häraf!
uppträdde i franska nationalförsamlingen medjc
1
S
(
en skarp interpellation, och att i följd häraf
ett serskildt utskott bildades för att taga denna
angelägenbet om hand.
Jules Favres ord uppväckte snart ett lifligt
bifall från alla sidor; sällan, säger nyssnämnde
tidning, har han varit mera vältalig och mera
inspirerad. Jag har blifvit bedragen af ederp,l!
yttrade han, vänd till Odilon Barrot; jag trodde hh!
på edra ord, jag har haft orätt, och beder der- I!
före hela landet om förlåtelse. Jules Favre l
hade nemligen den 17 April understött mini-
sterens proposition angående truppers sändande:
till Civita Veechia.
Konseljpresidenten Odilon Barrots svar vari
ganska. matt; han skyllde hufvudsakligen derpå,
att Ledru-Rolltins förslag, (den 17 April) som
gick ut på den rofnerska republikens under-
stödjande, icke fått majoritet för sig; och slu-
tade med en begäran, att man icke måtte fälla!
domen, innan man undersökt och erhållit kun-
skap om förhållandet.
General Lamoriciere påminte om de ord,
som. konseljpresidenten yttrat den 48 April i
Idet utskott, som serskildt bildades för den ita- 1
lienska frågans handläggning. Jag vill ej tro,!:
titrada han nutt nen LTR RE RR