ungarfschen Königreiches mit Binschluss vön Siebenbärgen und Kroatien zu einer unabhängigen Republik unter einem verantworilichen Präsidenten. Das Aktenstuck, welches uns ih einer sichtbar schnell gemachten. und daher sprachlich schlechten Uebersetzung zukommt, lautet folgendermassen. Såsom vi i går i utrikes referatet anfört skall riksdagen i Debreczin, på Kossuths förslag, fattat det beslut att hembjuda den ledig förklarade ungerska kronan åt prinsen af Sachsen-Koburg-Cohary; men enligt en annan uppgilt skulle riksdagen återkallat beslutet om Habsburg-Lothringska husets afsättande. Hvad som häraf är grundadt eller ej kan mnaturligtvis ej afgöras förr än bestämdare wunderrättelser ingått. Professorn i Tiden har någon tid varit stum som en fisk i fråga om ungerska angelägenheterna, sedan händelsernas utveckling ådagalagt br professorns okunnighet om verkliga ställningen i detta land, oaktadt han med komisk gravitet uppträdt för att mästra Aftonbladets referater om den ungerska insurrektionens oupphörliga tillvext och framsteg. Bevisningen att vi haft rätt och att Tiden lupit blindbock under ledningen af Wiener-Zeitung, Brockhaus och le Voleurp, låg i så öppen dag, att sjelfva tidskotteriet fann det för magstarkt att längre söka bemantla sin okunnighet och förbländning, eller kanske snarare sin brist på ärlighet: att vilja vidgå sanningen. I sådana kritiska situationer är obestridligen den bästa taktiken att stillatigande bära sin dekonfitur, och Tiden gjorde i sanning klokast, då den valde denna utväg. Detta nödvändighetens tvång synes dock hafva gått professorn djupt till sinnes, ty knappt trodde han sina förra grofva misstag och dikter inmyllade i glömskans sopvrå, förr än han ånyo börjar föra samma språk som förut. Uti Tiden för den 9 Maj ordas vidt och bredt derom, att Aftonbladet upptagit en notis, efter Dembinskys rapport, om krigshändelserna i Ungern; professorn har nemligen läst uti MHamburgerkorrespondenten att en republikan i Frankfurt låtit trycka och spridal ifrågavarande rapport och drager deraf den! slutsatsen att densamma är hemgjord; dettaj gifver anledning till följande utgjutelse: Troligen finnas äfven i Breslau slika industririddare, som sätta vaxnäsa på de tyska tidningarna, hvilkas hoaxer sedan upprepas af vårt svenska Afienblad, med påstående att det är Posttidningen och Tiden, som fara med osanningar,. — Ingenting är mera egnadt att bevisa huru pass blindvis den stackars Tiden hafsar åstad, när dess professor kommer riktigt i taget. Ifrågavarande bulletin af Dembinsky, :hbvaraf Aftonbladet den 27 April blott; meddelet ett utdrag på 10 rader, har varit intagen 1 de fiesta större tyska blad och lästes samma dag den i korthet reciterades af Af-! tonbladet, i sin helhet uti Aftonposten, hvar-! emot -Posttidningen derur utdragit just desam-! ma faktiska uppgifter, som intogos i Aftonbladet. Nu frågas: hvem är det här som löper med hoaxer, och fått vaxnäsar!? Ecke bättre bär det till för professorn, dål; han i Tiden för gen 12 Maj åter fördjupar sigl. i strategien. Osterrikarnes tunga kavalleri kan! omöjligt hafva betedt sig oskickligare när det! blef qvarsittandei Theis-strändernas dyiga mark, ån Tidens professor när han söker göra sig! hemmastadd på ungerska krigsteatern. Den 12. Maj är professorn ännu 2 okunnighet om ung-i :rarnas seger i närheten af Komorn och kallar: notisen derom för -en dalkarl. Wiener-un-!! derrättelser för den:-24 April meddelade redan !l! detaljunderrättelser om denna drabbning och! sjelfva de kejserliga bulletinerna hafva erkänt Wohlmuths nederlag -och hans truppers skynd-, samma reträtt; men -huru skulle man kunna l begära att Tiden skall hafva någon reda pål; allt detta?! För att likväl hjelpa Tidens pro-! fessor någorlunda till -rätta, vilja vi.citera en! notis, meddelad uti-en af professorns favorit-! tidningar, Augburgs Allgemeine Zeitung, hvars ; autoritet ieke torde jäfvas. Uti nämnde blad , för den 27 April läses följande: 1 Wien den 24 April. Hjobsposterna från Ungern, 3; som de sednare dagarna cirkulerade såsom blottas rykten, hafva tyvärr bekräftat sig. Gårdags-aftonbilagan af Wiener Zeitung och den i dag utkom-l; Nna 35 armebulletinen em tilldragelserna vid armen, i Ungern, gifva oss ändtligen den officiella, sorgli-c ga bekräftelsen om det läge hvaruti vår tappra armå blifvit försatt genom odugligheten och halstarrigheten hos en härförare, hos hvilken man saknar a allt, med undantag af den honom förlänade mar-4 skalkstiteln, för att vara sin uppgift vuxen. Här-li efter meddelas den 35 armåbulletinen som varit fullständigt refererad i Aftonbladet. Längre framly i samma blad heter det: Wien den 24:de Aprilln Såsom jag-redan i går:berättat är intrycket äf ls pden fullkomligt bekräftade Hjobsposten så mnedslå-1 pende för en-stor del af befolkningen, avt man öf-g pverallt ser bestörta oca sergliga ansigten; -så myc-g ;ket är säkert att besiltringen af Ungern är för e vÖsterrike en Hifsfråga, och det beror af anförarnes k pduglighet att -motarbeta megyarernes moraliska öf-1n overvigt. Cm ej allt bedrar är Welden lika litetie psom Windisth-Grätz den man, som här kan ope-ls prera med framgång; ty utem dess att hans förstalå uppträdande svar högsta grad olyckligt, synaslr palla våra härförare :sakna den gamla italienske krigs-a mästarens beräknande lugn;.de följa mer sin pas-In sion, än klokhetens reglor. Jag tar måhända. miste, t men alla de män, hvilkas namn utgöra vår armås prydnad, låta öfverlista sig af Dembinskis ochln Bems strategiska öfverlägsenhet. Den i tag ilej Wiens Zeitung -meddelade 35:te bulletin har gjort n it högst nedslående inptryckn. Hvad säger professorn i Tiden om dessa vitsord u u it dess favoriter bombarderingsmännen Windisch-n rrätz och Welden? li a! MILITAR-AFDELNING. d Icke längesedan förekommo i denna tidning några efiexioner, med hänseende. till det militära beforringssystemet och dess vigt såsom samhällsinstitu-. ion. Med åberopande af hvad hänvid yttrades, är k !