ungarfschen Königreiches mit Binschluss vön Sie-
benbärgen und Kroatien zu einer unabhängigen
Republik unter einem verantworilichen Prä-
sidenten. Das Aktenstuck, welches uns ih einer
sichtbar schnell gemachten. und daher sprachlich
schlechten Uebersetzung zukommt, lautet folgender-
massen.
Såsom vi i går i utrikes referatet anfört
skall riksdagen i Debreczin, på Kossuths för-
slag, fattat det beslut att hembjuda den ledig
förklarade ungerska kronan åt prinsen af Sach-
sen-Koburg-Cohary; men enligt en annan upp-
gilt skulle riksdagen återkallat beslutet om
Habsburg-Lothringska husets afsättande. Hvad
som häraf är grundadt eller ej kan mnaturligt-
vis ej afgöras förr än bestämdare wunderrättel-
ser ingått.
Professorn i Tiden har någon tid varit stum
som en fisk i fråga om ungerska angelägenhe-
terna, sedan händelsernas utveckling ådagalagt
br professorns okunnighet om verkliga ställ-
ningen i detta land, oaktadt han med komisk
gravitet uppträdt för att mästra Aftonbladets
referater om den ungerska insurrektionens o-
upphörliga tillvext och framsteg. Bevisningen
att vi haft rätt och att Tiden lupit blindbock
under ledningen af Wiener-Zeitung, Brockhaus
och le Voleurp, låg i så öppen dag, att sjelfva
tidskotteriet fann det för magstarkt att längre
söka bemantla sin okunnighet och förbländ-
ning, eller kanske snarare sin brist på ärlig-
het: att vilja vidgå sanningen. I sådana kriti-
ska situationer är obestridligen den bästa tak-
tiken att stillatigande bära sin dekonfitur, och
Tiden gjorde i sanning klokast, då den valde
denna utväg. Detta nödvändighetens tvång sy-
nes dock hafva gått professorn djupt till sin-
nes, ty knappt trodde han sina förra grofva
misstag och dikter inmyllade i glömskans sop-
vrå, förr än han ånyo börjar föra samma språk
som förut.
Uti Tiden för den 9 Maj ordas vidt och
bredt derom, att Aftonbladet upptagit en no-
tis, efter Dembinskys rapport, om krigshän-
delserna i Ungern; professorn har nemligen
läst uti MHamburgerkorrespondenten att en re-
publikan i Frankfurt låtit trycka och spridal
ifrågavarande rapport och drager deraf den!
slutsatsen att densamma är hemgjord; dettaj
gifver anledning till följande utgjutelse: Tro-
ligen finnas äfven i Breslau slika industririd-
dare, som sätta vaxnäsa på de tyska tidnin-
garna, hvilkas hoaxer sedan upprepas af vårt
svenska Afienblad, med påstående att det är
Posttidningen och Tiden, som fara med osan-
ningar,. — Ingenting är mera egnadt att be-
visa huru pass blindvis den stackars Tiden
hafsar åstad, när dess professor kommer rik-
tigt i taget. Ifrågavarande bulletin af Dem-
binsky, :hbvaraf Aftonbladet den 27 April blott;
meddelet ett utdrag på 10 rader, har varit in-
tagen 1 de fiesta större tyska blad och lästes
samma dag den i korthet reciterades af Af-!
tonbladet, i sin helhet uti Aftonposten, hvar-!
emot -Posttidningen derur utdragit just desam-!
ma faktiska uppgifter, som intogos i Aftonbla-
det. Nu frågas: hvem är det här som löper
med hoaxer, och fått vaxnäsar!?
Ecke bättre bär det till för professorn, dål;
han i Tiden för gen 12 Maj åter fördjupar sigl.
i strategien. Osterrikarnes tunga kavalleri kan!
omöjligt hafva betedt sig oskickligare när det!
blef qvarsittandei Theis-strändernas dyiga mark,
ån Tidens professor när han söker göra sig!
hemmastadd på ungerska krigsteatern. Den 12.
Maj är professorn ännu 2 okunnighet om ung-i
:rarnas seger i närheten af Komorn och kallar:
notisen derom för -en dalkarl. Wiener-un-!!
derrättelser för den:-24 April meddelade redan !l!
detaljunderrättelser om denna drabbning och!
sjelfva de kejserliga bulletinerna hafva erkänt
Wohlmuths nederlag -och hans truppers skynd-,
samma reträtt; men -huru skulle man kunna l
begära att Tiden skall hafva någon reda pål;
allt detta?! För att likväl hjelpa Tidens pro-!
fessor någorlunda till -rätta, vilja vi.citera en!
notis, meddelad uti-en af professorns favorit-!
tidningar, Augburgs Allgemeine Zeitung, hvars ;
autoritet ieke torde jäfvas. Uti nämnde blad ,
för den 27 April läses följande: 1
Wien den 24 April. Hjobsposterna från Ungern, 3;
som de sednare dagarna cirkulerade såsom blottas
rykten, hafva tyvärr bekräftat sig. Gårdags-afton-
bilagan af Wiener Zeitung och den i dag utkom-l;
Nna 35 armebulletinen em tilldragelserna vid armen,
i Ungern, gifva oss ändtligen den officiella, sorgli-c
ga bekräftelsen om det läge hvaruti vår tappra ar-
må blifvit försatt genom odugligheten och halstar-
righeten hos en härförare, hos hvilken man saknar a
allt, med undantag af den honom förlänade mar-4
skalkstiteln, för att vara sin uppgift vuxen. Här-li
efter meddelas den 35 armåbulletinen som varit
fullständigt refererad i Aftonbladet. Längre framly
i samma blad heter det: Wien den 24:de Aprilln
Såsom jag-redan i går:berättat är intrycket äf ls
pden fullkomligt bekräftade Hjobsposten så mnedslå-1
pende för en-stor del af befolkningen, avt man öf-g
pverallt ser bestörta oca sergliga ansigten; -så myc-g
;ket är säkert att besiltringen af Ungern är för e
vÖsterrike en Hifsfråga, och det beror af anförarnes k
pduglighet att -motarbeta megyarernes moraliska öf-1n
overvigt. Cm ej allt bedrar är Welden lika litetie
psom Windisth-Grätz den man, som här kan ope-ls
prera med framgång; ty utem dess att hans förstalå
uppträdande svar högsta grad olyckligt, synaslr
palla våra härförare :sakna den gamla italienske krigs-a
mästarens beräknande lugn;.de följa mer sin pas-In
sion, än klokhetens reglor. Jag tar måhända. miste, t
men alla de män, hvilkas namn utgöra vår armås
prydnad, låta öfverlista sig af Dembinskis ochln
Bems strategiska öfverlägsenhet. Den i tag ilej
Wiens Zeitung -meddelade 35:te bulletin har gjort n
it högst nedslående inptryckn.
Hvad säger professorn i Tiden om dessa vitsord u u
it dess favoriter bombarderingsmännen Windisch-n
rrätz och Welden? li
a!
MILITAR-AFDELNING. d
Icke längesedan förekommo i denna tidning några
efiexioner, med hänseende. till det militära befor-
ringssystemet och dess vigt såsom samhällsinstitu-.
ion. Med åberopande af hvad hänvid yttrades, är
k
!