lerna.
Art. 3. r alt upprätthålla ordningen och för:
att under tiden till fredens afslutande- fortsätta ad-
söinistrationen i de serskilda grenar uti begge her-
tigdömena, är öfverenskommet att hertigdömet Hol-
n skall förvaltas af en interimistisk admintstra-
on, som föreslås af tyska provisoriska centralmak-;
ten, bekräftas af H. M. Konungen af Danmark i
hans egenskap af Hertig af Holstein och insättes af
besge parter; men Konungen af Danmark ensam
unanna och insätta den provisoriska styrelsen för
esvig. Dessa styrelser skola sammansättas ar in-
födde n i de wvå hertigdömena och skola börja
sin förvalining den 27 Mars, samt fortfara dermed
till fredens afslutande genom definivif fredstraktat;!
eras funktioner skola vara rent exekutive och!
live och skola icke ega någon lagstiftande
De skola vara förpligtade att handla full-
eparti väl i afseende till personer afl
af tysk stam. Med afseende på Slesvigl
skola alla lagar och förordningar, utfärdade efter d.!
418 Mars 1848, ans åsom annullerade och ogiltiga. .
Hans Mits administration skall dock hafva rätt, alt.
itia de af dessa lagar och förordningar i kraft, som
anses behöfliga. i
Ett inskränkt antal trupper skall användas till
ordningens upprätthållande i hertigdömena; i Hol-;
stein må detta antal icke öfverstiga dess kontingent;
till tyska förbundshären och i Slesvig skall vara en!
dansk truppstyrka af 3 till 4000 man, så vidt möj-.
ligt sammansatt af iofödde i Slesvig, blott med un-
dantag af dem som tjenat i den nu upplösta, s. kul
I
A
kt,
slesvig-holsteinska armteen.
Art. 4. I fall utförandet af dessa vilkor skulle?
fiona motstånd eller förorsaka oordningar i herti
dömena och göra användandet al en större trupp-.
styrka nödig, har konungen i Danmark rätt att an-.:
vända en sädan, för att upprätthålla den af honom:
insatta styrelsen öfver hertigdömet Slesvig i full ut-
öfning af sin myndighet. I afseende på hertigdömet
Holstein förpligtar sig den andra kontrollerande mak- .
ten att, under ofvannämnde omständigheter, låta
trupper inmarchera i det hertigdömet och besätta
der. 1
Det var detta, såsom det synes i intet afseende (
obilliga ultimatum, som aldrig kom ti!l underhand-!
ling, då det af den bemedlande maktens minister,
lord Palmerston, icke framlemaud
han uttryckt sig, varit för
I Giobe den 1 Maj berättas äfven, att den
danska frågan skulle vara ganska nära sin slut-;
liga lösning. Preussiska regeringen skall hafva;
gilvit instruktioner till afslutandet af fred med:
Danmark, som äro mycket liknande det dan-
ska uitimatum.
Köln. Zeitung) berättar, att rikskrigsmini-;
stern Peucher lärer afgå; han har prolesterat
not Preussens begäran, att tyska trupper icke;
skola inrycha i Jutland och reserverat central-
maktens uteslutande rätt att leda fälttåget mot
Daninark.
I Weser Zeitung berättas, att i ett i Flens-;
burg afhållet krigsråd sachsiska generalen Heinz
yttrat sig starkt emot general Prittwitzs dröjs-
mål 1 krigets utförande och hans åtlydnad af
i
instruktioner från Berlin.
En belgisk tidning
berättar äfven, alt en tvist uppstått mellan ge-
neral Prittwitz och hertigen af Sachsen-Co-
burg-Gotha, i samma afseende, som gått så:
långt alt utmaning sket och blott mäktiga;
infiytelser förhindrat duellen.
Centralmaktens befallning till general Priit-
witz är nu känd, om man får tro det medde-
lande som läses i cAill. ålere, Efter en lång,
ingress, innehållande de vanliga klagovisornaj
att Danmark. är den anfallande; att tyska sjö-
städer och iandeln lider; att danskarna ej vil-
ja slåss i öppen strid, utan blott oroa, Q. s. V.
säges: N
H. Kejs. Höghet Erkehertigen Tiitsföreständaren
har derför ansett det oundvikligt, att bemyndiga den
kommenderande generaten till att uppsöka danska
hufvudstyrkan i Jutland och i den provinsen taga
repressalier för den förlust, som tyska sjöfarten lider. !
Om ock en oriktig förklaring af detta genom om- j
ständigheterna påbjudna beslut icke bör befaras, så
har riksföreståndaren likväl tillika anbefallt under-
tecknad (ministern v. Gagern) uttryckligen förklara,
att Jutlands besättande icke sker i annan afsigt än
att tillbakavisa ett orättfärdigt anfall och att lemna
tyska handelsståndets klagomål en vyerksam hjelp.
Denna åtgärd är icke ämnad att räcka etw ögon-
blick längre, än att det ändamål dermed afses biil-
vit uppnädt,.
Deutsche Zeitung beklagar sig öfver, att gene-
ral Bonin skulle ställas for krigsrätt för det han öf-!
verskridit Jutlands gräns.
Riksministeren skall hafva beslutat all lägga
all, i tyska förbuudsstaten befintlig, danska kro s
nans egendom under beslag, samt att lägga
ermbargo på danska fartyg i tyska hamnar:
I Lauenburg har tyska centralmakten insalt
en president, grefve Kielmansegge, och två
ledamöter, Walter och Hochstädt, till ett stat-
hållarskap, som skall styra hertigdömet i
centralmaktens namn, konung-hertigens rät-!
tigheter oförkränrkten.
FRANKRIKE,
I Paris hafva folkskockningarne nästan för-
svunnit. Till och med händelserna i Italien
kunna knappast draga den allmänna uppmärk-
samheten från den nu som ifrigast pågående
valagitationen.
Emedlertid har man erhållit närmare under-
rättelser om den franska expeditionsarmeens
ankomst till Civita Vecchia. I början ämnade
man nämligen derstädes ingalunda emottaga
fransmännen såsom vänner; ja, man hade till
Il
l
1
n
tr
och med dagen
hamnen och
me
förut bestämt sig att spärra
d kanonkulor emottaga de
Men under nalten, säger en
bjudna gästerna. ra z q
fransk korrespondent från Civita Vecchia, be-
sinnade man sig; det hade i synnerhet varit
kommunalrådet och handelskammaren, som öf-
vertalat guvernörn, att på vänskapligt sätt:
emottaga franspännen. Nationalgardet stod!
tyst, med gevär i arm, och betraktade truj-
pernas debarkering. Derefter utfärdade fran-
ske befälhafvaren proklamationer till Civita!
Vecchias invånare, till soldaterna och till Kyrko-
tatens invånare. Den sistnämnde är den märk-
ligaste och lyder, som följer:
sinvånare I de Romerska staterna!
I anseende till dv händelser, som störa Italiens
lugn, har den franska republiken beslutet att sända
en armecorps till edert land, icke för aft försvara
eder nuvarande regering, som den aldrig erkänt, utan
an i afvända en stor olycka från edert fädernes-
and.