lerna. Art. 3. r alt upprätthålla ordningen och för: att under tiden till fredens afslutandefortsätta adsöinistrationen i de serskilda grenar uti begge hertigdömena, är öfverenskommet att hertigdömet Holn skall förvaltas af en interimistisk admintstraon, som föreslås af tyska provisoriska centralmak-; ten, bekräftas af H. M. Konungen af Danmark i hans egenskap af Hertig af Holstein och insättes af besge parter; men Konungen af Danmark ensam unanna och insätta den provisoriska styrelsen för esvig. Dessa styrelser skola sammansättas ar infödde n i de wvå hertigdömena och skola börja sin förvalining den 27 Mars, samt fortfara dermed till fredens afslutande genom definivif fredstraktat;! eras funktioner skola vara rent exekutive och! live och skola icke ega någon lagstiftande De skola vara förpligtade att handla fulleparti väl i afseende till personer afl af tysk stam. Med afseende på Slesvigl skola alla lagar och förordningar, utfärdade efter d.! 418 Mars 1848, ans åsom annullerade och ogiltiga. . Hans Mits administration skall dock hafva rätt, alt. itia de af dessa lagar och förordningar i kraft, som anses behöfliga. i Ett inskränkt antal trupper skall användas till ordningens upprätthållande i hertigdömena; i Hol-; stein må detta antal icke öfverstiga dess kontingent; till tyska förbundshären och i Slesvig skall vara en! dansk truppstyrka af 3 till 4000 man, så vidt möj-. ligt sammansatt af iofödde i Slesvig, blott med undantag af dem som tjenat i den nu upplösta, s. kul I A kt, slesvig-holsteinska armteen. Art. 4. I fall utförandet af dessa vilkor skulle? fiona motstånd eller förorsaka oordningar i herti dömena och göra användandet al en större trupp-. styrka nödig, har konungen i Danmark rätt att an-.: vända en sädan, för att upprätthålla den af honom: insatta styrelsen öfver hertigdömet Slesvig i full utöfning af sin myndighet. I afseende på hertigdömet Holstein förpligtar sig den andra kontrollerande mak. ten att, under ofvannämnde omständigheter, låta trupper inmarchera i det hertigdömet och besätta der. 1 Det var detta, såsom det synes i intet afseende ( obilliga ultimatum, som aldrig kom ti!l underhand-! ling, då det af den bemedlande maktens minister, lord Palmerston, icke framlemaud han uttryckt sig, varit för I Giobe den 1 Maj berättas äfven, att den danska frågan skulle vara ganska nära sin slut-; liga lösning. Preussiska regeringen skall hafva; gilvit instruktioner till afslutandet af fred med: Danmark, som äro mycket liknande det danska uitimatum. Köln. Zeitung) berättar, att rikskrigsmini-; stern Peucher lärer afgå; han har prolesterat not Preussens begäran, att tyska trupper icke; skola inrycha i Jutland och reserverat centralmaktens uteslutande rätt att leda fälttåget mot Daninark. I Weser Zeitung berättas, att i ett i Flens-; burg afhållet krigsråd sachsiska generalen Heinz yttrat sig starkt emot general Prittwitzs dröjsmål 1 krigets utförande och hans åtlydnad af i instruktioner från Berlin. En belgisk tidning berättar äfven, alt en tvist uppstått mellan general Prittwitz och hertigen af Sachsen-Coburg-Gotha, i samma afseende, som gått så: långt alt utmaning sket och blott mäktiga; infiytelser förhindrat duellen. Centralmaktens befallning till general Priitwitz är nu känd, om man får tro det meddelande som läses i cAill. ålere, Efter en lång, ingress, innehållande de vanliga klagovisornaj att Danmark. är den anfallande; att tyska sjöstäder och iandeln lider; att danskarna ej vilja slåss i öppen strid, utan blott oroa, Q. s. V. säges: N H. Kejs. Höghet Erkehertigen Tiitsföreständaren har derför ansett det oundvikligt, att bemyndiga den kommenderande generaten till att uppsöka danska hufvudstyrkan i Jutland och i den provinsen taga repressalier för den förlust, som tyska sjöfarten lider. ! Om ock en oriktig förklaring af detta genom omj ständigheterna påbjudna beslut icke bör befaras, så har riksföreståndaren likväl tillika anbefallt undertecknad (ministern v. Gagern) uttryckligen förklara, att Jutlands besättande icke sker i annan afsigt än att tillbakavisa ett orättfärdigt anfall och att lemna tyska handelsståndets klagomål en vyerksam hjelp. Denna åtgärd är icke ämnad att räcka etw ögonblick längre, än att det ändamål dermed afses biilvit uppnädt,. Deutsche Zeitung beklagar sig öfver, att general Bonin skulle ställas for krigsrätt för det han öf-! verskridit Jutlands gräns. Riksministeren skall hafva beslutat all lägga all, i tyska förbuudsstaten befintlig, danska kro s nans egendom under beslag, samt att lägga ermbargo på danska fartyg i tyska hamnar: I Lauenburg har tyska centralmakten insalt en president, grefve Kielmansegge, och två ledamöter, Walter och Hochstädt, till ett stathållarskap, som skall styra hertigdömet i centralmaktens namn, konung-hertigens rät-! tigheter oförkränrkten. FRANKRIKE, I Paris hafva folkskockningarne nästan försvunnit. Till och med händelserna i Italien kunna knappast draga den allmänna uppmärksamheten från den nu som ifrigast pågående valagitationen. Emedlertid har man erhållit närmare underrättelser om den franska expeditionsarmeens ankomst till Civita Vecchia. I början ämnade man nämligen derstädes ingalunda emottaga fransmännen såsom vänner; ja, man hade till Il l 1 n tr och med dagen hamnen och me förut bestämt sig att spärra d kanonkulor emottaga de Men under nalten, säger en bjudna gästerna. ra z q fransk korrespondent från Civita Vecchia, besinnade man sig; det hade i synnerhet varit kommunalrådet och handelskammaren, som öfvertalat guvernörn, att på vänskapligt sätt: emottaga franspännen. Nationalgardet stod! tyst, med gevär i arm, och betraktade trujpernas debarkering. Derefter utfärdade franske befälhafvaren proklamationer till Civita! Vecchias invånare, till soldaterna och till Kyrkotatens invånare. Den sistnämnde är den märkligaste och lyder, som följer: sinvånare I de Romerska staterna! I anseende till dv händelser, som störa Italiens lugn, har den franska republiken beslutet att sända en armecorps till edert land, icke för aft försvara eder nuvarande regering, som den aldrig erkänt, utan an i afvända en stor olycka från edert fädernesand.