PRÖFESSOR S. LOVENS FJERDE FÖRELÄSNING. ) (Forts. från Je 79 den 4 April.) Fullkomligast af alla Mollusker äro Cephalopoderna, Denna ordning. kallas vanligen Bläckfiskar, efter ett af deras slägten, Sepia, hvaraf många arter pläga vid fara omgifva sig med ett svart ämne, hvilket i China bearbetas till tousch, i Italien till Seppia; deras vetenskapliga benämning betyder hufvudfotade. Hufyudet omgifves af 8 armar, som mer eller mindre äro förenade med hinnor. Det uppbär 2:n? ögon, under hvilka framspringa tvenne tentakler, ett på hvar sida. Vi återfinna således äfven här Gasteropodernas byggnad; dessa armar äro nemligen samma organ som seglet hos Gasteropoderna i deras första stadium. Sepians 8 armar äro dock beväpnade med kraftfulla sug-apparater, medelst hvilka djuret fångar och fasthåller sitt rof; dessa armar äro dock i allmänhet icke rörelsemedel, utan detta organ ligger på samma plats som foten hos Gasteropoderna, der det äger samma form som vi skulle hafva, om fotsålan böjdes tillsammans så att ränderna förenades och bildade ett rör. Genom att nu häftigt sammandraga detta rör, drifver Sepian sig fram, snabb som pilen, och stundom tager den, jagad af delfiner eller hajar, sådana hopp, att den till och med nedfaller på skeppets däck. Dessa bläckfiskar äro nemligen väldiga simmare och vintertiden komma nägra arter i stora stimmar till våra kuster, der de fångas och begagnas till bete. Sepians inre organer omslutas af manteln, hyilken äfven utgör den hud, .som betäcker hufvudet och armarne. Ty sepian kan både rodna och blekna. Efter sinnesrörelserna ser man den nemligen rätta färgen, och sannolikt begagnar den sig, då den lurar efter rof, af denna förmåga, för att göra sig mindre bemärkt. Orsaken härtill är en under den yttersta och mycket klara hinnan förlagd väfnad af fibrer, i hvilken befinnas håligheter, omslutna af en fin, elastisk hinna. Det inre af hvarje cell innehåller färgpartiklar, röda, gulbruna, blåa eller violetta. Sepian äger nu förmågan att sammandraga eller utvidga dessa otaliga små håligheter och derigenom åstadkomma detta färgspel, som erbjuder en så förvånande vexling. Stundom utbreder sig manteln liksom till 2:ne fenor, med hvilka djuret håller sig stilla och styr de rörelser siphonen utförer. Sepierna äro de största Mollusker; i nordens haf uppgå de stundom till en half aln; men troligen finnas de, som hafva en ännu betydligare storlek. Från fordna tider tala sjöfarande om hafsvidunder med långa armar, och som sannolikt varit Sepier. Pernetti förtäljer om en, som var så stor, att den med sina långa armar kunde gripa tag i fartygens tågverk och vältra dem öfverända. Möjligen har inbillningen förstorat detta föremål, som nyare och säkrare berättelser antyda på mycket stora Sepiers tillvaro. Nära Van Diemens land har en ofantlig Sepia blifvit observerad, stor som en tunna; hon rullade med ett brusande ljud och de utsträckta armarne, som svängde likt ofantliga ormar, tycktes vara 6—7 fot långa och hafva 6—8 tum i diame ter (Peron). I Atlantiska oceanen skola likaledes ) Genom en egen tillfällighet har sednare delen af det fjerde föredraget ej kommit att i Aftonbladet refereras. Vi meddela nu densamma, erinrande att professorn i första afdelningen lemnade en framställning af de Mollusker, hvilka benämndes Cephalophorer, nemligen Gasteropader, Gymnobrancher och Pteropoder, efter hvilka nu följer Cephalopodernas grupp.