arbetade fåfängt, från 1802 till 1807, på be-
segrandet af sina samtidas fördom mot ång-
vagnarnes användande för jernvägar. Efter åt-
skilliga förbättringsförslag af Blenkinsop (1811),
Chapman (1813), m. fl., lyckades det ändtli-
gen 1814 för George Stephenson, att göra ång-
vagnar brukbara för jernvägar. De många och
väsendtliga förbättringar han införde, och hans
förtjenster af jernvägsrörelsen i allmänhet, ut-
gjorde en interessant afdelning af talarens öf-
versigt. Talaren omnämnde äfven de af vår
landsman Ericsson uppfunna förbättringar i
ångvagnskonstruktionen, och huru de skulle öf-
verträffat alla andra, om icke slumpen af ett
ångrörs bristning på en af Hackworth byggd
ångvagn gifvit Stephenson anledning att me-
delst den förbrukade ångans inledning i loko-
motivens skorsten öka draget i eldstaden, och
med detsamma förbränningen, ångbildningen
och kraften. Tokomotifmachinernas styrka är:
nu sådan, att de kunna gå uppför jernbanor
af 1 fots lutning på 37 fots längd.
Olika banskenor beskrefvos och åskådlig-
gjordes genom afbildningar i naturlig storlek,
såväl af dem som de derpå löpande hjulen.
Bland de mångfaldiga formerna deraf, hafva,
de af Vignole uppfunna äfven utom England
tillvunnit sig företrädet, och grefve Rosen an-
såg dem blifva de mest användbara i Sverige.
En ibland de förbättringar, som äro vigti-
gast för jernvägars anläggning härstädes, är det
af fransmannen Arnoux uppfunna vagnsystem
med svängbara hjulaxlar. Genom denna an-
stalt har det blifvit möjligt att föra ångvagns-
banorna i krokar af icke mer än 50 meters
radie, i stället för att de orörliga axlarne stun-
dom fordra ända till 200 meters radie på väg-
krokarne, om man med trygghet skall kunna
färdas dem. På jernvägen vid Sceau har denna
uppfinning helt nyligen blifvit införd, men har
på den korta tiden ändå redan kunnat så vida
pröfvas, att den väglängd, som ångvagnsfororna
der tillryggalagt, stiger sammanräknadt till
28,000 svenska mil, eller lika med 37, af jor-
dens omkrets, och att banan befarits af 359 000
passagerare, utan att någon enda olycka in-
träffat: ett särskildt prof på den trygghet, som
denna nya förbättring medför. En landskaps-
målning, föreställande den trakt vid Sceau, der
denna jernväg framlöper, förevisades till när-
mare upplysning af talarens ord; man såg der
jernvägen slingra sig fram likt en pisksnärt,
på en ås öfver dalar och fält, och en lång ång-
vagnsfora midti en af de trängsta krökningar-
ne. Såsom motstycke fanns en annan tafla,
visande jernbansgården vid Sceau, och huru
railerna der kröka sig till höger och venster
från inkörsporten öfver gårdsplanen framåt huf-
vudbyggnaden, alldeles som körvägen på en
vanlig gård, som har en rund gräsmatta i
midten.
Sedan talaren vidare i korthet beskrifvit de
atmosferiska jernvägarne och de märkvärdiga-
ste konstbyggnader som dels redan blifvit ut-
förda, dels äro under utförande vid jernvägs-
anläggningar utrikes, erinrade han, att mel-
lan dessas vidd och kostnad någon jemförelse
icke kan komma i fråga med hvad som er-
fordras för jernvägsbyggnader i Sverige, eme-
dan in- och utländska sakkännare, som gran-j
skat vårt lands topografiska beskaffenhet ur
denna synpunkt, öfverensstämma i den åsigten,
alt knappast något annat land finnes, som på
lika stora sträckor erbjuder flera lokala lätt-
nader för detta slags kommunikationsmedel.
Grefve Rosen omnämnde äfven fördelarne
af den elektriska telegrafien, icke blott i all-l
mänhet, utan isynnerhet med hänseende till
jernvägarne; helst sedan man funnit medel att
förena denna korrespondens med jernvägsfär-
derna på ett sådant sätt, att man hvar soml
helst på banan och vid hvar station alltid:
vet hvar en ångvagnsfora, som nalkas eller af-
lägsnar sig, befinnes, och sålunda både kan
undvika sammanstötningar och märka om nå-l:
got hinder eller ovanligt dröjsmål inträffar, !
samt på hvilken punkt af banan detta äger!!
rum. l
Öfver inkomsterna af utländska jernvägsan-
läggningar och vinsten derpå förekommo enl:
mängd ganska vigtiga data, alla sammanstäm-l:
mande i det resultat, som vi äfven sett vidl!
l
t
ångfartygsrörelsen i Sverige: att ju mera kom-l;
munikationsanstalterna utvidgas, ju mera an-
litas de; kort sagdt, att resor och varuförsänd-
ningar ökas i jemna steg med tillfällena der-
till. Talaren var öfvertygad, att den nu ifrå-
gavarande första jernvägen i Sverige, den emel-1
lan Örebro och Hult, skulle lemna ytteriigare lr
bekräftelse på denna, hittills af inga undantag t
motsagda erfarenhetssats; och talaren skullelr
vid sin sista resa i trakten vunnit en ny viss-t
het derom, i fall den för satsens allmänna gil-lä
tighet kunnat behöfvas. Man har nemligene
nyligen upptäckt en så välbelägen sträcka för r
en sidogren emellan Örebro-Hult-banan och la
stranden af Vettern, att talaren förutsåg bild-h
ningen af ett bolag för densammas anläggning la
omedelbart efter den första banans, och det såt
mycket vissare, som ett annat bolag nyligen
bildat sig för anläggningen af en jernbana mel-t
an bergslagen i Nerike och Örebro, hvilken ln
skulle medföra dubbel förmån om den ut-d
sträcktes till Vettern. Den redan gamla spe-jo
culationen på den så kallade Svea kanal, hvar- le