Sedan derefter äfven flera andra talare yttrat sig, skred man tiil omröstning, som dock mäste förnyas den följande dagen, emedan venstra sidan hade aflägsnat sig. Följande dagen antogs regeringens proposition på sätt vi förut nämnt. De följande dagarne fortsatte nationalförsamlingen öfverläggningarne om finansbudgeten. Bland annat debatterades den 20 April om kaution för tidningar. Ett pröfningsutskott hade föreslagit att denna kaution skulle nedsättas till 12,000 francs, men detta förslag förkastades, hvarefter församlingen antog regeringens förslag att i detta afseende för någon längre tid bibehålla trycktvångslagen af den 9 Aug. 1848, som provisoriskt föreskrifver en kaution af 24,000, och skulle upphöra nästinstundande 4 Maj. Derefter antogs, emot ministerens vilja och under oerhördt tumult, en tilläggsartikel, som under vissa omständigheter uppehåller kolporteringsfriheten och rättigheten att på gatorna uppslå anslag. Det s. k. Changarnier-utskottet lär hafva afstyrkt bifall till den ministeriella propositionen, enligt hvilken general Changarnier ännu under trenne månader skulle få behålla sitt dubbla befäl i Seinedepartementet. General Jeröme Bonaparte förkunnar i tidningarne, att han för sin ålder, sitt förflutna lif och sin förra rang icke kan antaga en erbjuden kandidatur till den förestående lagstiftande församlingen, samt att han inom invalidhotellet vill lefva skild från de politiska rörelserna med minnet fästadt vid sin familjs ära. — Pierre Napoleon Bonaparte förklarar i ett skriftligt svar på ett anbud om kandidatur, att han tillhör de sanna demokraterna, och är beredd att i värsta fall dö för den republikanska författningen och folket. Enligt en telegrafdepesch från Marseille afgick expeditionen till Italien den 22 April kl. 40 f. m. Goudchaux, som under en diskussion om budgeten försvarat pensioner till f. d. medlemmar af Pärskammaren m. fl. och derigenom framkallat några kritiska anmärkningar af National, har genom en skrifvelse till samma tidning förklarat sig utgå ur bladets inspektionskommitte. Monitören meddelar det första qvartalets inkomster, hvilka, jemförde med föregående års inkomster, visa en förminskning af 9,620,000 fr. Femprocentsfonderna, som den 20 April stodo på 88,20, föllo följande dagen till 88,03. Treprocentsfonderna föllo den 24 April från 56,40 till 56,20; bankens aktier från 2400 till 2392,50; nordbanans från 455 till 452,30. . STORBRITANNIEN. Standard omtalar att grekiska regeringen ämnar söka ett lån i England, och varnar mot detsamma. En irländsk ledamot af underhuset hade föreslagit att regeringen, i stället för att pålägga Irland en extra fattigskatt, skulle der införa en inkomsttaxa, lik den engelska. Premierministern kallade i anledning häraf alla de irländska underhusledamöterna till en kongress; i hvilken han sade dem, att om inkomsttaxan infördes i Irland, måste äfven andra skatter, som hittills endast upptagits i England, införas i Irland, och de skulle ändå icke inbringa mer än den extra fattigskatten. Han lemnade åt de församlade att rådgöra om saken, men de kunde icke komma öfverens derom, utan måste utsätta nytt möte till annan dag, då de öfverenskommo att icke yttra sig i frågan. Regeringen ämnar låta navigationslagarne blifva gällande från den 1 nästk. Januari. Underhandlingar äro å bane mellan Frankrike och England om nedsättning af porton mellan de begge staterna. I parlamentet hafva några interpellationer blifvit gjorda, i anledning af hvilka lord Palmerston lofvat framlägga handlingarne rörande bemedlingen i sicilianska frågan, samt förklarat att brittiska eskadern kommer att dragas från sicilianska farvattnen, utom de fartyg som kunna behöfvas för att skydda brittisk egendom. TYSKLAND. Den tyska frågan, sväfvar ännu i ovisshet. Man finner i Deutsche Reform, för den 24 April en uppgift att preussiska utrikesministern grefve Arnim, äfvensom Preussens ombud i Frankfurt, Camphausen, skulle hafva afträdt från sina befattningar och att v. Beckerath skulle lemnat Berlin med oförrättadt ärende (han hade varit der för att underhandla), hvilket allt synes häntyda på någon betydande brytning. Detta torde dock fordra bekräftelse. Hvad Arnim beträffar, som alltid ansetts hysa gynsamma tankar mot Österrike, hafva dylika uppgifter så många gånger blifvit meddelade i berlinertidningarne, utan att vara annat än toma rykten, att man väl kan hafva skäl att misstro äfven den nu omtalade, ehuru den tyckes hafva en viss bestämdhet. Någon motsägelse innehåller också sjelfva det förhållanIdet att både Arnim och Camphausen skulle hafva afträdt, då man vet att orsaken till den sednares missbelåtenhet med sin ställning hutfvudsakligen legat uti de Arnimska instruktionerna. En berlinermorgontidning af den 25 vet icke eller något derom. För öfrigt har redan d. 17 Camphausen meddelat ministerpresidenten v. Gagern följande: ) sitt svar till tyska nationalförsamlingens deputation har hans maj:t i öfverensstämmelse med förut afgifna förklaringar, gjort de tyska Iregeringarnes fria bifall till ett villkor för motItagandet af kejsarvärdigheten. Att den kejserliga österrikiska regeringen, i afseende på löfverhetsfrågan, icke skulle inträda i en förbundsstat med representativ författning, kunde Iman förutse och är nyligen bekräftadt af den-Jsamme. Den kongl. regeringen anser dock derigenom en förbundsstat inom det tyska förbunIIdet icke omöjlig, så mycket mindre som detta undantag är förutsedt af nationalförsamlingen i dess beslut. Afdeöfriga tyska staterna hafva 28 gilvit tillkänna sitt bifall till det af nationalförsamlingen gjorda valet, under det att de utgingo från den öfvertygelsen, att alla tyska regeringar, för hvilka inträdet i den blifvande lförbundsstaten icke genom deras serskilda förThållanden är omöjligt, skulle ansluta sig till Jen fullkomlig förening. Serskildt har storher Jtigliga badiska regeringen å sin sida förbehålHit sig vidare steg och förklaringar för den ; händelsen att, utom Österrike, ännu andra tySE DR LS få a in a Or -— rt At AA DM NV SK NAN —-— NV FA AN AM DD AD fr -—-— -— AA — RA AM KK oo AN AS AR FD