HVAD ÄR NU ATT GÖRA I REFORM-
FRAGAN??)
Den undersökning Aftonbladet genom någrs
föregående artiklar egnat åt denna fråga, och
de facta som dervid blifvit tagna i betraktande
såsom premisser och inledning till frågans prak-
tiska besvarande, har synts oss obestridligt
leda till följande resultat, hvad regeringens
hvilande representationsförslag beträffar, nem-
ligen:
1) att om man vill uppgöra en sannolik-
hetsberäkning öfver den blifvande politiska
fysionomien af den nya representationen enligt
detta förslag, på grund af de statistiska tabel-
lerna öfver valrättens fördelning emellan de
särskilda samhällsklasserna af olika vilkor, så
lemnar detta, i förening med föreskrifterna om
vilkoren för valbarhet till första kammaren,
föga eller ingen förhoppning om någon annan
förbättring i den nuvarande representationen
eller för undanrödjandet af den olyckliga splitt-
ring emellan tvenne motsatta krafter, som
utgör dennas svåraste fel, än att de intressen,
som nu äro klufna i fyra afdelningar, utan att
i sjelfva verket till sin beskaffenhet vara mer
än två, blott skulle ordna sig olika. Det
byråkratiskt konservativa, och hvad man kan
kalla hofvets, i förening med den större för-
mögenhetens och det högre presterskapets, el-
ler med ett ord den andliga och verldsliga
aristokratiens privilegieintresse, som nu finnes
fördeladt på riddarhusets och presteståndets
majoriteter, skulle taga sitt säte i första kam-
maren; medan det vore ganska tvifvelaktigt
huruvida det demokratiska intresset ens kunde
erhålla så mycken talan eller blifva så pass
rådande i den nya andra kammaren, som Tfal-
let är inom de nuvarande borgare- och bon-
destånden ;
2) att det hvilande representationsförslaget
så litet förmått tilifredsställa fordringarne på
den rältsenliga reform svenska folket har fog
att begära efter fyratio års väntan, att icke
ens de som yrkat på detta förslags anta-
gande, t. ex. sjelfva de ministeriella bladen,
tilltrott sig att förorda detsamma annorlunda,
än såsom en öfvergångsmesyr och under er-
kännande; att det ingalunda kan tillfredsställa
nationens billiga fordringar på en liberal re-
form; och : SN
3) att det hufvudsakliga skälet hvarföre för-
slagets antagande, äfven under erkännande af
en så stor bristfällighet, yrkas, nemligen att
något annat rnedel icke finnes att på en längre
tid komma ifrån det närvarande oefterrättlig-
hetstillståndet till någon, om än så ofullstän-
dig förbättring, egentligen hvilar på en förut-
sättning af bristande vilja hos regeringsmak-
J
) Trenne föregående artiklar, se Aftonbladet för d.
43, 44 och 48 dennos.
