Söndagsförmiddag från Stadssmedjegatan uppför Storkyrkobrinken öfver Trångsund och Stortorget till Obelisken å Slottsbacken åtföljt en skriande och stojande folkhop, hvilken han, genom ord och penningeutdelningar härtill uppmanat, hvarjemte Lindberg tillagt att Lenholm, bland andra uppmaningar, begagnat utropen lefve reformen, hurra för näringsfriheten. På grund af desse vittnesmål, genom hvilka äfven det af förre extra ordinarie notarien Eggers på vittnesed afgifne intyg derom att Lenbolm skulle Lördagsaftonen straxt efter klockan åtta kommit till Eggers uti huset JM 28 vid Johannis Brunnsgränd belägna bostad och der sedermera tillbragt natten, blifvit fullkomligt undanröjdt, är Lenholm vorden förvunnen att hafva pyssnämnde lördagseftermiddag, genom löften om penningar, förmått en stor del af den å Brunkebergs torg församlade oroliga -folkmassan att tåga till Storkyrkobrinken, der Lenholm genom uppmaningar och penningeutdelnibgar uppviglat folket att utöfva våldsamheter, äfvensom att Lenbolm påföljde dagen på lika sätt gifvit anledning till folkskockningar samt ytterligare oordningar; hvadan och då Lenholm i öfrigt gjort sig saker dels dertill, att, då ransakningen den 2 sistlidne November vid kämnersrätten förevar, hafva inför rätten med hugg :och slag öfverfallit stadstjenaren Sundvall, fångknekten Grytzell och den till fängarnes bevakning :tillstädesvarande stadssoldaten MM 45 Nils Gustaf Larsson, dels ock att vid fiera) tillfällen hafva talat vanvördeliga emot rättens ordförande och ledamöter. kämnersrätten pröfvar rättvist det Lenholm, som genom kämnersrättens den 5 Juli 42414 meddelade men hittills icke verkställda utslag blifvit dömd att för det han hotat, stött och knuffat kronouppbördskommissarien P. F. Molin,i! då denne varit i utöfning af sin tjenst, böta Sextiosex riksdaler 32 sk. banko, eller, i brist af til gång dertill, undergå tjuguåtta dagars fängelse vid vatten och bröd, och nu jemlikt 3 kap. 6 och 48 kap.j 5 och 9 SS Missgerningsbalken, 44 kap. 7 Rättegångsbalken, Kongl. förordningen den 20 Januari 1779 samt Kongl. förklaringen den 23 Mars 4807, gjort sig skyldig att böta för det han talat vanvördeliga emot domaren fyratio daler, för det han öfverfallit rättens betjente under dess tjensteutöfning tvåhundrade daler, för bruten rättegångsfrid femtio daler, samt för begånget sabbatsbrott tio daler, men derjemte, dels för det Lenholm med våldsam handl: öfverfallit vakt, enligt 6 kap. 42 krigsartiklarne är förfallen till högsta kroppsplikt, dels ock särskildt : för sin delaktighet i de timade oroligheterne, anses: iemlikt 6 kap. 2 och 61 kap. 2 S Missgerningsbalken till en dylik bestraffning saker, skall i ena bot undergå tjuguåtta dagars fängelse vid vatten och bröd. Vidkommande sidenväfveriarbetaren Ludvig Theodor Schortz, så finner väl kämnersrätten polisgevaldi.gern Hellström och uppsyningsm. Hjort, hvilka påstått att de skola på uppmaningar af Schortz blifvit öfverfallne och slagne, vid sådant förhållande icke böra l! emot 17 kap. 7 8 Rättegångsbalken anses för ojäfvige vittnen i hvad Schortz rörer, hvadan de i denna del för återgångsvittnen förklaras; men enär den af Schortz emot arbetskarlen Eklund framställda anmärkning, att han, såsom en lös person och endast tillfälligtvis antagen till polisuppsyningsman, icke måtte tillåtas att i målet vittna, såsom saknande stöd af lag, icke förtjenar afseende, samt bemälde Eklund jemte polisuppsyningsmannen Frid sammanstämmande intygat, att Schortz lördagen den 48 Mars under då pågående oroligheter sökt att, jemte flera andra bland våldsverkarne, med en fönsterlucka spränga porten till det af hr presidenten von Hartmansdorff bebodda hus, pröfvar Kämnersrätten rättvist, det skall Schortz, som för vanvördeligt skrifsätt mot domstolen och aktor, enligt 14 kap. 7 S Rättegångsbalken gjort sig skyldig att böta Fyratio daler silfvermynt med Tretton riksdaler 46 sk. bko; men på grund af 6 kap. 2 och 61 kap. 2 Missgerningsbalken, för ofvanbeskrifne delaktighet i oroligheterna, anses förfallen till högsta kroppsplikt, i ena bot stråffas med tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd. Som förre plåtslagarelärlingen August Kleberg, oaktadt sitt nekande, blifvit genom uppbördsskrifvaten Mobergs och polisuppsyningsmannen Barks i målet edeligen afgifne berättelser, öfvertygad att ifrågavarande lördagsafton hafva uti Kolmätaregränden, under de oroligheter, som förelupo uti Storkyrko brinken, skriat och fällt anstötliga yttranden, varder Kleberg, i förmågo af 6 kap. 2 och 61 kap. 2 Missgerningsbalken, för berörde sitt brottsliga förfarande, dömd att straffas med fyra dagars fängelse vid vatten och bröd. Jemte det Kämnersrätten, i fråga om skrädderilärlingen Johan Gustaf Mellberg, låter bero vid allmänna åklagarens afgifna förklarande, det han icke ansåg sig kunna emot Mellberg föra talan derföre, att denne innehaft en så kallad gevärsgaffel, hvilken blifvit under lördagsaftonen vid vakten utanför rådhuset afbruten, anser Rätten deremot Mellberg såväl genom eget erkännande, som stadssoldaterne Westerbergs, Jägerstedts och Falks afgifna berättelser öfvertygad att hafva nyssnämnde afton vid Rådhuset instämt uti de der höjda hurraropen och sålunda! deltagit uti berörde oordningar, pröfvande förthy Kämnersrätten, med hemtadt stöd af 6 kap. 2 samt 61 kap. 2-S Missgerningsbalken, Mcilberg skyldig att härför straffas med fängelse i fyra dagar vid kost af vatten och bröd. Rörande glasmästaren Albert Booberg och dennes lärling Axel Gustaf Sandberg, är mot dem angifvet, att de skolat lördagsaftonen slutit sig till och oafbrutet sällskapat med de å Norrmalm kringstrykande folkhoparne, samt äfven deltagit uti de fönsterinslagningar, som ägt rum vid Kaästenhoff, å det Kgl. M:t och kronan tillhöriga, f. d. Preijsiska huset vid Drottninggatan, hvarest landshöfdingen grefve Horn I och generalen friherre Peyron äro boende, samt hr statsministerns för utrikes ärender hötel på Blasiiolmen; i anledning hvaraf Booberg och Sandberg förklarat, att de väl åtföljt de fredstörande folkhoparne och varit åsyna vittnen till de af dem utöfvade våldsamheter, men icke sjelfve deruti deltagit, under medgifvande likväl af Booberg, attt han lördagsaftonen utanför Kastenhoff, sedan en trupp af ti Lifgardet till håst derstädes nyss förut gjort choque för att skingra våldsverkarne, bland hvilka Booberg äfven uppehållit sig, till sjelfförsvar emot militären upptagit från gatan en sten, hvilken Booberg sedermera, efter en ytterligare choque af truppen, kastat!p mot porten till Kastenhoff; och har Booberg såsomlp jäf emot snickarelärlingen Rundman anmärkt, delslr att Rundman, på begäran af gevaldigern Jäderin,!h lemnat denne upplysning om förhållanden, hvilka lej Rundinan sedan omvittnat, och sålunda vore angif-st vare, dels ock att Rundman skulle sjelf deltagit utila de nu åtalade uppträden, till bestyrkande af hvilketire sistnämnde förhållande Booberg åberopat åtskilliga! li vittnen, men af hvilka blott tvänne kunnat i be-ldi rörde hänseende lemna. några upplysningar, likvällk endast af innehåll att de, ehuru på olika tider, hörtr Rundman vid omtalandet af de föregående dagar-Ji nes fönsterinslagningar begagnat uttryck, häntydande fö på att han sjelf varit deruti delaktig. Nu hvad först angår desse Boobergs jäf emotlst enär, äfven med antagande af attlat Rundman, så Rundman, på sätt han sjelf förmält, lemnat gevalnn Färdlavin mna 2 ERF SIS OMAR ARP AE MES