Med 270 röster mot 2351 antogs derjemte författ-
ngsutskottets tillägg, så lydande: Så länge de tyskt-
österrikiska länderna icke deltaga uti den tyska för-
bundsstaten, erhålla efterföljande stater ett större
antal af röster i statshuset; nemligen:
Bayern . . . s 20.
Sachsen . . . . 6 12.
Hannover. . . . . . 19.
Wärtemberg . ss 142.
Baden . . . s ss s 10.
Storhertigdömet Hessen . . . 8.
Kurhessen .. ss cs 6 0 7
Nassau. . . . cs oc ä
Hamburg . . . . — . 6 2.
Ett minoritetsbetänkande gående derpå ut att till-
erkänna Österrike lika med Preussen 40 röster, af-
slogs med 289 röster mot 232. Vidare afslogs ett
annat minoritetsbetänkande som ville tilldela Ham-
burg 2:ne röster.
g 94. Statshusets representanter utnämnas till
hälften af regeringarne, till hälften af folkreprenta-
tionen nti de enskilda staterna. Uti de tyska sta-
ter, som bestå af flera provinser eller länder med
afskilda författningar och förvaltningar, skola de
medlemmar af statshuset som böra utnämnas af folk-
representationen, icke utses af den allmänna lands-
repretentationen utan af de enskilda ländernas och
provinsernas repretentationer. Det förhållande, hvar-
efter antalet af de dessa stater tillkommande med-
lemmar af statshuset bör fördelas bland de enskilda
länderna och provinserna, förbehålles att bestämmas
genom landslagstiftningen. i
Der tvenne? kammare finnas och en representation
efter provinser ej äger rum, välja båda kamrarna i
gemensam sammankomst med absolut röstmajoritet.!
g 95. Uti de stater, som blott sända en repre-
sentant till statshuset, föreslår regeringen trenne kan-
didater, af hvilka folkrepresentationen med absolut
röstmajoritet utväljer en.
På samma sätt förfares i de stater, som sända ett
ojemnt antal medlemmar, i fråga om den sista af
desamma.
96. Om flera tyska stater förenas till ett helt,
så bestämmer en rikslag öfver de derigenom möjli-
gen af nöden blifvande förändringar i statshusets
sammansättning.
S 97. Medlem af statshuset kan blott den vara
som
4:0 är statsborgare i den stat, som sänder honom;
2:0o tillryggalagt sitt 50:e lefnadsår;
8:0 befinnes i fullt åtnjutande af borgerliga och stats-
borgerliga rättigheter.
g 98. Statshusets medlemmar väljas för 6 år.
De förnyas hvart tredje år till hälften.
På hvad sätt, efter förloppet af de första trenne
åren, afskiljandet af den ena hälften skall försiggå,
bestämmes genom en rikslag. De uteslutne äro all-
tid på nytt valbara.
Om, efter förloppet af dessa trenne år och före
verkställandet af nya val för statshuset, en utomor-
dentlig riksdag sammankallas, så uppträda de förra
medlemmarne, så vidt de pya valen ännu icke ägt
rum.
Art. III.
99. Folkhuset består af det tyska folkets de-
puterade.
4100. — Folkhusets ledamöter väljas för första
gången på fyra år, men derefter alltid för trenne år.
Valet sker enligt de uti riksvallagen befintliga fö-
reskrifter.
Art. IV.
104. Riksdagens ledamöter uppbära af riks-
kassan dagtraktamente och resekostnads-ersättning.
Nårmare bestämmer en riksiag,
402. De båda husens medlemmar kunna ej
bindas genom instruktioner.
403. Ingen kan liktidigt vara medlem af båda
busen.
Art. V.
. 404. För besluts fattande i hvart och ett hus
af riksdagen erfordras deltagande af minst hälften af
det lagliga antalet af dess medlemmar och enkel röst-
majoritet. I händelse af lika antal röster, anses mo-
tionen afslagen.
Om det är fråga om utfärdandet af sådana lagar,
genom hvilka inrättningar och åtgärder beslutas som
icke uttryckligen tillkomma riksstyrelsen (afdeln. om
riksstyrelsen, art. XIII 58), så erfordras för slut-
voteringen i hvarje hus en majoritet af minst två
tredjedelar af husets medlemmar.
105. Rättigheten att afgifva lagförslag, anföra
besvär, afgifva adresser och anföra fakta, äfvensom
anklagelser mot ministeren, tillkommer hvardera
huset.
S 406. Ett riksdagsbeslut kan blott blifva gäl-
lande genom båda husens öfverensstämmelse.
107. Ett riksdagsbesut, som ej vunnit riksre-
geringens sanktion, får ej förnyas under samma ses-
sionsperiod.
Om ett och samma beslut oförändradt antagits uti
trenne omedelbart på hvarandra följande ordinarie
sessionsperioder, så skall detsamma, äfven om riks-
regeringens sanktion icke följer, vara gällande så-
som lag. :
En ordinarie sessionsperiod, som icke dröjer åt-
minstone fyra veckor, inberäknas ej i denna riks-
dagsföljd. :
8 408. Vid rikshushållningens organiserande in-
träda följande förhållanden:
4:0 Alla riksregeringens förslag rörande finanserna
framläggas uti folkhuset.
9:0 Beviljandet af utgifter må blott ske på grund
af riksregeringens förslag, och icke till högre belopp
än det i dess förslag upptagna. Hvarje bevillning
gäller blott för det ändamål, hvartill den blifvit be-
stämd. Användandet må blott ske inom bevillnin-
gens grånser.
3:o Budgetbevilningen gäller för en finansperiod
af ett år.
4:0 Budgeten öfver rikets regelmässiga utgifter
och reseryfonder, äfvensom öfver de för båda erfor-
derliga betäckningsmedel, fastställes på första riksdag
genom riksdagsbeslut. En förhöjning af denna bud-
get på efterföljande riksdagar erfordrar likaledes ett
riksdagsbeslut.
5:o Denna ordinarie budget förelägges vid hvarje
riksdag först uti folkhuset, och pröfvas af detsamma
med fästadt afseende å de upplysningar och bilagor
hvilka riksregeringen har att lemna, samt beviljas
eller afslås delvis eller i sin helhet, af detsamma.
6:0 Efter skedd pröfning och beviljande af folk-
buset förelägges budgeten i statshuset. Detsamma
tillkommer blott rätten att, inom totalbeloppet af den
ordinarie budgeten, sådan densamma på den första