Med 270 röster mot 2351 antogs derjemte författngsutskottets tillägg, så lydande: Så länge de tysktösterrikiska länderna icke deltaga uti den tyska förbundsstaten, erhålla efterföljande stater ett större antal af röster i statshuset; nemligen: Bayern . . . s 20. Sachsen . . . . 6 12. Hannover. . . . . . 19. Wärtemberg . ss 142. Baden . . . s ss s 10. Storhertigdömet Hessen . . . 8. Kurhessen .. ss cs 6 0 7 Nassau. . . . cs oc ä Hamburg . . . . — . 6 2. Ett minoritetsbetänkande gående derpå ut att tillerkänna Österrike lika med Preussen 40 röster, afslogs med 289 röster mot 232. Vidare afslogs ett annat minoritetsbetänkande som ville tilldela Hamburg 2:ne röster. g 94. Statshusets representanter utnämnas till hälften af regeringarne, till hälften af folkreprentationen nti de enskilda staterna. Uti de tyska stater, som bestå af flera provinser eller länder med afskilda författningar och förvaltningar, skola de medlemmar af statshuset som böra utnämnas af folkrepresentationen, icke utses af den allmänna landsrepretentationen utan af de enskilda ländernas och provinsernas repretentationer. Det förhållande, hvarefter antalet af de dessa stater tillkommande medlemmar af statshuset bör fördelas bland de enskilda länderna och provinserna, förbehålles att bestämmas genom landslagstiftningen. i Der tvenne? kammare finnas och en representation efter provinser ej äger rum, välja båda kamrarna i gemensam sammankomst med absolut röstmajoritet.! g 95. Uti de stater, som blott sända en representant till statshuset, föreslår regeringen trenne kandidater, af hvilka folkrepresentationen med absolut röstmajoritet utväljer en. På samma sätt förfares i de stater, som sända ett ojemnt antal medlemmar, i fråga om den sista af desamma. 96. Om flera tyska stater förenas till ett helt, så bestämmer en rikslag öfver de derigenom möjligen af nöden blifvande förändringar i statshusets sammansättning. S 97. Medlem af statshuset kan blott den vara som 4:0 är statsborgare i den stat, som sänder honom; 2:0o tillryggalagt sitt 50:e lefnadsår; 8:0 befinnes i fullt åtnjutande af borgerliga och statsborgerliga rättigheter. g 98. Statshusets medlemmar väljas för 6 år. De förnyas hvart tredje år till hälften. På hvad sätt, efter förloppet af de första trenne åren, afskiljandet af den ena hälften skall försiggå, bestämmes genom en rikslag. De uteslutne äro alltid på nytt valbara. Om, efter förloppet af dessa trenne år och före verkställandet af nya val för statshuset, en utomordentlig riksdag sammankallas, så uppträda de förra medlemmarne, så vidt de pya valen ännu icke ägt rum. Art. III. 99. Folkhuset består af det tyska folkets deputerade. 4100. — Folkhusets ledamöter väljas för första gången på fyra år, men derefter alltid för trenne år. Valet sker enligt de uti riksvallagen befintliga föreskrifter. Art. IV. 104. Riksdagens ledamöter uppbära af rikskassan dagtraktamente och resekostnads-ersättning. Nårmare bestämmer en riksiag, 402. De båda husens medlemmar kunna ej bindas genom instruktioner. 403. Ingen kan liktidigt vara medlem af båda busen. Art. V. . 404. För besluts fattande i hvart och ett hus af riksdagen erfordras deltagande af minst hälften af det lagliga antalet af dess medlemmar och enkel röstmajoritet. I händelse af lika antal röster, anses motionen afslagen. Om det är fråga om utfärdandet af sådana lagar, genom hvilka inrättningar och åtgärder beslutas som icke uttryckligen tillkomma riksstyrelsen (afdeln. om riksstyrelsen, art. XIII 58), så erfordras för slutvoteringen i hvarje hus en majoritet af minst två tredjedelar af husets medlemmar. 105. Rättigheten att afgifva lagförslag, anföra besvär, afgifva adresser och anföra fakta, äfvensom anklagelser mot ministeren, tillkommer hvardera huset. S 406. Ett riksdagsbeslut kan blott blifva gällande genom båda husens öfverensstämmelse. 107. Ett riksdagsbesut, som ej vunnit riksregeringens sanktion, får ej förnyas under samma sessionsperiod. Om ett och samma beslut oförändradt antagits uti trenne omedelbart på hvarandra följande ordinarie sessionsperioder, så skall detsamma, äfven om riksregeringens sanktion icke följer, vara gällande såsom lag. : En ordinarie sessionsperiod, som icke dröjer åtminstone fyra veckor, inberäknas ej i denna riksdagsföljd. : 8 408. Vid rikshushållningens organiserande inträda följande förhållanden: 4:0 Alla riksregeringens förslag rörande finanserna framläggas uti folkhuset. 9:0 Beviljandet af utgifter må blott ske på grund af riksregeringens förslag, och icke till högre belopp än det i dess förslag upptagna. Hvarje bevillning gäller blott för det ändamål, hvartill den blifvit bestämd. Användandet må blott ske inom bevillningens grånser. 3:o Budgetbevilningen gäller för en finansperiod af ett år. 4:0 Budgeten öfver rikets regelmässiga utgifter och reseryfonder, äfvensom öfver de för båda erforderliga betäckningsmedel, fastställes på första riksdag genom riksdagsbeslut. En förhöjning af denna budget på efterföljande riksdagar erfordrar likaledes ett riksdagsbeslut. 5:o Denna ordinarie budget förelägges vid hvarje riksdag först uti folkhuset, och pröfvas af detsamma med fästadt afseende å de upplysningar och bilagor hvilka riksregeringen har att lemna, samt beviljas eller afslås delvis eller i sin helhet, af detsamma. 6:0 Efter skedd pröfning och beviljande af folkbuset förelägges budgeten i statshuset. Detsamma tillkommer blott rätten att, inom totalbeloppet af den ordinarie budgeten, sådan densamma på den första