raknande, loljande resultat all uppsta:
Venstra Högra
sidan. — sidan.
lAndra kammaren ......... 75. 75.
Första kammaren (efter den mest
liberala, men föga sannolika,
beräkningen). . ........- 48. 72.
Samma 123. — 147.
Efter denna sannolikhetsberäkning visar det
.Isig således att utslaget, äfven i finansfrågor,
-löfverhufvud alltid skulle utfalla till den by-
råkratiska sidans förmån; och detta anse vi
utgöra den största vådan af det nya represen-
tationsförslaget och den omständighet, som
skulle göra en sådan representation i visst hän-
-Iseende ännu äfventyrligare än den närvarande,
ehuru förhatlig denna ock må befinnas, samt
säkerligen kommer att göra förslaget oantag-
ligt hos bondeståndet.
Det faller af sig sjelf, såsom redan förut är
antydt, att de siffror och proportioner vi här
angifvit icke kunna blifva konstanta eller be-
ständigt lika, utan äro underkastade variatio-
ner och afvikelser för serskilda fall. Det må
äfven gerna medgilfvas, såsom icke absolut
omöjligt, alt folkopinionen vid några enstaka
tillfällen eller utomordentliga tidskiften kunde
(erhålla en sådan intensitet, att valresultaterna,
hvad sjelfva pluraliteten beträffar, utföllo an-
Inorlunda än hvad här är framstäldt. Men
sannolikheterna få icke beräknas efter möjlig-
heten af sällsynta undantag, utan efter de fö-
reteelser som visa sig under vanliga och nor-
mala förhållanden; och då lärer det blifva
svårt nog att bestrida den beräkningsgrund,
som här ofvan är uppställd. Måtte dessa be-
tänkligheter åtminstone noga öfvervägas. In-
gen skulle heldre än vi se, om man kunde
öfvertyga oss om deras grundlöshet; ty hvad
.Jvore väl angenämare, än att genom ett enkelt
Ja till det hvilande förslaget kunna komma
ifrån den närvarande oefterrättligheten till en
sannt liberal representation, som uttalade fol-
kets röst. Men åtminstone har vår farhåga,
.Jatt detta ej blir händelsen, hittills icke kun-
nat skingras, hvarken af den med Aftonbladet
utskickade brochyren eller hvad vi i öfrigt
sett skrifvet till förslagets försvar.
Många andra anmärkningar, än de här ofvan
gjorda, kunna emedlertid framställas emot för-
slaget; men vi skole, för att ej nu blifva för
vidlyftige, spara dessa till en eller par följande
-lartiklar, för att derefter komma till närmare
utredning af den fråga, som öfverskriften på
-Idenna uppsats innehåller.
1 ov MM
ww Fo ev
- pk HH FF ff NW. E EP I
ee me Cr MM
I I första ögonblicket kan detta påstående synas
) föga motiveradt; men vid närmare eftertanka skall
en hvar snart inse, att det är välgrundadt. Det
är utan allt tvifvel att äfven bland de rikaste i
ett land en och annan kan påträffas med lika li-
berala tänkesätt och lika djup känsla för de all-
männa medborgerliga och menskliga rättigheterna,
som ibland någon annan klass. Men det är re-
I dan förut erinradt, att man icke får döma efter
undantagen, utan efter förhållandena sådana de
I visa sig i allmänhet; och då kan det ej bestridas
) att hos rikedomens innehafvare i allmänhet spör-
jes samma tendens att nedtrycka massan, eller att
inkräkta på rättsgrundsatserna, som man, fastän
på ett annat sätt, befarar från embetsmännens
sida. Detta bör icke så förstås, som skulle vi på
något sätt gilla de tanklösa fraserna om det för-
hatliga kapitalistväldet, och om nödvändigheten
att förminska kapitalernas inflytande; ty dessa
fraser utgå antingen från den komplettaste okun-
nighet om sjelfva betydelsen af ordet kapital, att
lemna förskott åt arbetet, samt om den vigtiga
och nödvändiga roll, som kapitalet spelar i alla
materiella företag, eller också äro de blott, och
detta oftare, ett lystringsord för usla och samvets-
lösa skriblerer, som söka tillocka sig den råare
hopens tillfälliga gunst genom uppspelande af en
bland dess starkaste passioner: afundsjukan.
Det oaktadt kan det dock ej nekas, att ibland
de rika, såsom klass, bildar sig ett sätt att se sa-
kerna i frågan om samhällsmenniskans politiska
rättigheter, hvilket öfverhufvud rangerar den stora
pluraliteten af denna klass på den konservativa
sidan, just i många af de vigtigaste fall, der en
representation kan behöfva att kontrollera den
.styrande makten, eller med allvar bevaka folkets
sak. Men öfverallt har det dessutom visat sig att
derna klass är alltför slösaktig med statsan-
slag, om den har makten i händerna, emedan den
väl förstår att genom statslån och indirekt be-
skattningssätt lägga den största massan af utskyl-
der på den arbetande klassen, och i detta fall är
den alldeles lika med embetsmännez2, hos hvilka,
hvar inom sin korporation, finnes ett oupphörligt
sträfvande att litet efterhand öka sina emolumen-
ter och löner, hvilka jordbrukaren och närings-
idkaren skola betala. Denna riktning att förskaffa
sig beqvämligheter och fördelar på massans be-
kostnad blir, när man betraktar klasserna och
icke talar om de få undantagen bland individerna,
starkare i samma mån man kommer högre upp
på umgängeslifvets skala hvad rikedomen beträf-
far, och på den byråkratiska ranglistan hvad em-
betsmännen angår. Betraktar man. derjemte 31
S serskildt och de embetsmän, som äro der upp-
räknade, så är det väl kändt att desse, med yt-
terst få undantag, höra till de starkast konserva-
tiva, eller mot den demokratiska principen fiendt-
liga opinioner, som finnas i landet, oeh det ser.ut
som om vederbörande hade gjort sin flit för att
riktigt utleta en elitkår i detta hänseende. Det
skulle vara ett rätt artigt försök att ur statska-
lendern sammanleta alla de embetsmän, som blif-
vit upptagna i nämnde paragraf, och derefter un-
dersöka om det ens vore möjligt att deribland
upptäcka en tiondedel demokratiskt sinnade. Och om
förhållandet bland den större förmögenhetens inne-
hafvare är fördelaktigare, så torde det likväl blifva
ytterst svårt att komma upp till den här ofvan
upptagna proportionen af två femtedelar bland hela
antalet af de valbara.
PROFESSOR S. LOVENS FEMTE
FÖRELÄSNING.
Sedan i det föregående en framställning lemnats
am AA On