litliga antaga data och siffror, hvilka, efter hvad det vilte synas, blifvit honom: såsom sådana förespeglade, men som vore ingenting mindre än riktiga. — En sorts granskning företogs af de data, som dels nämnde ledamot, dels vice talmannen i borgarståndet, hr Brinck, framlagt i frågan, och hvarje argumentation slutades naturligtvis dermed, att motståndarnes uppgifter befunnos alldeles oriktiga; hvarföre också brochyrförfattaren i slutet uttryektle det hoppet, att förenämnde riddarhusledamot icke skulle underlåta att lemna en villig uppmärksamhet åt den nu verkställda korrektionen af hans kalkyler. — Uti denna skrift återfinner man äfven det påståendet, att från Holland icke närmare officiell upplysning kan erhållas, än som i den föregående skriften pblifvit meddelad; och om hvilken upplysning man nemligen redan hade visat, att den innefattade en orimlighet. Orsaken, — nemligen -hvarföre icke närmare officiell upplysning kunde erhållas — påstods äfven nu vara, att man i Holland för andra nationer, men troligen mest för Holländarne sjelfve icke vill fullständigt och autentikt tillkännagifva verkliga beloppet af den ifrågavarande beskattningen, utaf hvars bestånd stora och högst mäktiga interessen der hafva fördelx. Slutligen försmådde den nyssnämnde brochyrförf. icke, att till stöd för sin talan åberopa en afhandling om fattigväsendet af hr Georg Svederus, hvari på ett ställe förekommit något angående Tyska tullföreningens förhållande till de Belgiska raffinadörerne. I sammanhang härmed underlät prohibitivintresset icke, att framställa de handlande i landet såsom intresserade att gynna utländsk fabrikation framför den inhemska, och att angifva detta såsom orsaken, hvarföre så många af dem äro frihandelsvänner,. — Vi förbigå de otaliga försök, som jemte allt detta gjordes att kasta en skugga af misstanka på de organer af pressen, som vågade alt höja sin röst emot monopoliinteresset och yrka på någon modifikation deri, såsom om de skulle varit ingenting mindre än köpte af utlänningen i ändamål att ruinera de svenska fabrikerna, och taga brödet ur munnen på den svenska arbetaren, m. m. Hela denna massa af humbug och försåtliga tillställningar är utan tvilvel ännu i friskt minne; och vi anse det derföre af en icke ringa vigt att fästa uppmärksamhet på den faktiska och obestridliga v: derläggning, som nu skeende inköp eller utvidgnivgar af redan befintlige sockerbruksanläggningar gifva åt alla de föregående försäkringarne. En större sockerbruksidkare, som redan är hemma i rörelsen, och som således är fullkomligt i stånd att öfverväga sin egen fördel, utvidgar icke sin näring i den stund densamma skulle stå i fara att gå under i följd af en förändring i tullagstiftningen. — Emellertid har man sett, icke blott att regeringen hade blifvit missledd, att i sin tullproposition vid riksdagens början föreslå en tullbestämmelse, som onödigtvis hade belagt landet med omkring en half million riksdalers onödig beskattning, till förmån för ett enda interesse; utan det var äfven, t. o. m. efter de upplysningar som till vederläggning af förespeglingarna framkommit under riksdagen, hardt nära att sockerfabrikanternes bearbetningar för att få bibehålla hela importförbudet hade lyckats, då kongl. kommers-kollegium och general-tullstyrelsen redan hade blifvit vunne på deras sida, och trodde att fara skulle uppstå genom den af ständerna fastställda tullen. — Det är icke för att ånyo uppröra några bittra känslor i afseende på sjelfva hufvudsaken, som vi påmint härom, utan emedan det synes icke vara otjenligt att vederbörande toge hvad som i denna sak passerat ad notam, såsom en nyttig varning och vink, alt till nästa riksdag låta närmare undersöka de förhållanden, som höra till tulllagsstiftningen, för alt då kunna framlägga ett mera på sakkännedom grundadt arbete. Man bör icke glömma, att det enskilda interesset alltid är vaket, och vet förskaffa sig målsmän, för att söka inkräkta på det allmänna, men att det är statsmakternas pligt att vårda detta sednare. Det finnes visserligen ännu en annan afdelning af sockertullsfrågan att afhandla, som icke är stort mindre vigtig än den föregående, men härtill få vi tilllälle att återkomma en annan gång.