KCUS DULLICH ICKC KUHNAL IHdlas OCH SON all här än der spränger skorpan, för att utgjuta Isig deröfver. Mången vandrare, som beträdt denna grund der den varit för tunn, har utan lIräddning nedsjunkit i djupet. Hela Trinidad utmärker sig för öfrigt genom de mest omvexlande lägen och den praktfullaste vextlighet, och öfverträffar häri Amerikas fasta land; bland annat, sam man knappast skulle vänta på en ö, ser man vattenfall af ända till 1500 fots höjd. — Mohl har genom sorgfälliga iakttagelser och jemförelser utredt hvilka delar af fleråriga vexter, som hvila med sin verksamhet under olika tider af året, och huru de fortsätta den ett följande år. Årsberättelsen gaf en öfversigt af de ersättningsvexter för potatis. som man hittills funnit förmånligast. En af dem, den så kallade Picotiana (Picotia esculenta), har varit känd sedan 1714. Dess rötter äro rödgula till färgen och mycket mindre än potates. Magua (Tropeolum tuberosum) har nu i 3 år varit odlad i Holland, med framgång; äfven dess rötter äro mindre än potatis, men lika goda; den skarpa smaken, som tillhör hela det indianska krasseslägtet, försvinner ur rötterna ge nom kokningen. Ozxalis esculenta ger rötter af söt och angenäm smak. En fjerde, Basilia tuberosa, lemnar äfven. goda, och derjemte mjöliga rötter. — Biand märkvärdigare träd, som nyligen blifvit till sin art bestämda, är Isolanda Gutta, af Sapotaceernas slägt, hvilket lemnar gulta percha. Det vexer talrikt på Sydöstra Asiens och de närbelägna öarnes kuster. — Sedan efterfrågan på gutta percha begynt öka sig så hastigt från Europa, har man i trädets vextorter infört ett skonsammare beskattningssätt än det förut använda; man aftappar nu mera saften, utan att fälla eller föröda trädet. Professor Mosander berältade om framstegen i Geologi och Mineralogi. Bland de länder, som utmärka sig genom en rik fossil Fauna, kan man efter nyare upptäckter räkna Kerguelens land, lika närbeläget södra polen som Stockholm den norra, men med ett ojemförligt kallare och mer ofruktbart luftstreck. De förstenade lemningarne från dess urtid ådagalägga likväl, att det då ägt ett klimat, som kunnat jemnföras med tropikernas. Hr Mosander uppläste en nyligen gjord öfversättning ur en Kinesisk Geologi, eller rättare en krönika öfIver geologiska förändringar i Kina, hvilken går tillbaka ända till 2000 år före den kristna tideräkningen. Deri talades om en stor flod loch flera mindre, om jordbäfningar och vulkaniska utbrott af minga slag, allt med noggrann uppgift på tid och ort för de märkliga Ihändelserna. — I anledning af den stundom försporda farhågan för guldets fall i verldshandeln, till följd af guldfyndet i Californien, erinrade hr Mosander att den ständigt tilltagande verldshandeln fordrar en i jemnbredd dermed gående tillvext på mynt, för att ickel lida af brist på omsättningsmedel, och att tilll följd häraf icke minsta fall i myntvärdet för-: sports af den stora guldtillökning, som redan under de sednaste 33 åren inträffat genom guldfynden i Siberien, oaktadt afkastningen af dessa, endast så vidt den blifvit officiellt bekant, redan öfverstiger 67 millioner dukater. Siberiens guldtrakter begynna för öfrigt att nu visa sig ständigt fattigare, och hr Mosander gaf en afskräckande skildring af det mödosamma och äfventyrliga lif, som guldvaskarne föra i dessa frostiga öknar, der inga menniskor utom guldvaskarne träffas och hvarifrån alla djur, utom björnar, blifvit fördrifna genom flodvattnens förorening af vaskningsarbetena. Emedlertid — hr Mosander kom icke att nämna detta — ligga Californiens guldtrakter under ett luftstreck, som af majs och hvete ger rika skördar, medan lärkträdet och renmossan utgöra den gyldne siberiska markens förnämstal vegetation, och man icke ens i försöken medl! odling al korn funnit någon uppmuntran tilll bosättning derstädes, enligt hvad som inhemtas l! af den ryske resanden Wrangels uppgifter. — Af saltsjöarne kring Kaspiska hafvet äro omkring 120 nyligen undersökta, för att geologiskt ! kunna bedöma deras tillkomst. Man har velat härleda deras salthalt ifrån det hbaf, som fordom intagit dessa trakter, och hvars i jorden befintliga salt under regntiderna upplöses och sedermera samlas och anskjuter istörre mängd på de mera djuptbelägna trakter, som bildal dessa sjöars botten. — Plinii berättelse att vissa ädelstenar pläga förändras och förskönas genom behandling med sardinsk honung, hår föranledt Nöggerath till forskningar häröfver, hvilka så vida bekräftat Plinii uppgift, att dylika förbättringar ännu förekomma hos juvelhandlare. Det är egentligen agater och andra kiselstenar, som underkastas dessa försök. Man inlägger dem för någon tid i honung, hvilken insuges i stenarnes för ögat omärkliga sprickor; derefter läggas de i svafvelsyra, som äf-. ven intränger, och svärtar såckerämnets kol; slutligen läggas de i olja. Kolet i sprickorna visar sig sedan genom stenen i form af ränder och teckningar, och ger den vanliga bergkristallen utseende af onyx. Flera analoga färgningssätt begagnas till färgning af halfädelstenar. — Ebelmen har lyckats att efterbilda vissa ädelstenar fullkomligen naturenligt, genom deras beståndsdelars förening med borsyra och, deras kristallisering ur denna i flytande form, i under höga värmegrader. Han har sålunda danat spinell, rubin, smaragd, m. fl.; ehuru i smått; anvisande åt industrien att fullfölja detta ! slags tillverkning i stort. ; f I S I S Mm MM MIM mm Mm mm mm Ar Den af Dufresnoi och Elie de Beaumont utgifnalc geologiska karta öfver Frankrike omnämndes såsom särde!es upplysande, äfven öfver de plutoniska formationernas inbördes ålder. — Stenarne vexa, säger ett gammalt talesätt, som man ansett ogrundadt, sedan man trott sig hafva utredt att förmågan af vexning endast tillkommer den organiska naturen. : En nyare af hr!l Mosander omtalad undersökning upplyser dock, f ot dat gamla falackttae sh