SpraUn Ullis UCI JOFOUCISCIOCUGCIK, HAr IRCNODI
upptäckten af collodium funnit sin första och
verkligt lyckade tillämpning såsom helande
och sammanhållande. — Explosiva qväfhaltiga
ligninföreningar sades äfven kunna erhållas
af en inängd andra kolbaltiga organiska ämnen,
än bomuil; bland dem öfverträffas ingen hit-
tills bekant af den, som fås af mannasåcker;
salen är i detta hänseende så utmärkt, att den
kommit i fråga till utbyte mot knallqvicksilf-
ver för knallhattar.
Akademiens astronom, professor Selander,
redogjorde för framstegen i sin vetenskap och
dermed beslägtade ämnen. Sedan den 31 Mars
förlidet år hade en ny planet blifvit upptäckt :
och fått namn af Metis, och likaså två nya
kometer. Den af Leverrier genom beräkning
upptäckta och för det oväpnade ögat osynliga
planeten Neptunus bar nu mera blifvit obser-
verad med starkt förstorande fjerrglas, och man
har härvid funnit honom försedd med en måne,
nästan af samma storlek som vår jords, samt
trott sig äfven hos honom kunna skönja en
ring, liknande Saturni. Upptäckten af Neptuni
måne har lemnat samma lättade medel till rät-
1else i beräkningarne öfver den nya planetens
bana, storlek, massa, omloppstid m. m., som
samma bihang lemnar för dylika beräkningar
öfver Jupiter, Saturnus och Uranus; hvaremot
beräkningarne för de planeter, som sakna må-
nar, t. ex. Venus och Mercurius, endast kunnal
justeras genom observationer på deras spar-
samt förekommande passager framför solen.
Hr Selander uppgaf sifferresultaterna af den!
sålunda vunna rättelsen i Neptuni astrono-
miska elementer. Bland de lärda stridigheter,
som Leverriers märkvärdiga upptäckt fram-
kallat, och hvilka det egentligen vetenskapliga
nitet icke alltid synes hafva föranledt, har il
synnerhet ett inkast, af en annan fransk ana-
lyst eller geometer, lyckats vinna uppmärksam-
het, emedan bekräftelsen af Leverriers på blotta
beräkningar grundade upptäckt, genom den verk-
ligt gjorda upptäckten, förklarats af antagonisten
för allenast en slump, under förutsägelse att
den planet, som efter Leverriers anvisning blif-
vit eftersökt på en viss punkt i rymden, och
-der anträffad, skall innan kort visa sig vara en
helt .annan än den af Leverrier beräknade.
Denna invändning har emedlertid blifvit af Le-l
verrier på elt segrande sätt vederlagd genom
nya kalkyler, och på ett ännu mer afgörande
och fullkomligen obestridligt vis genom den nyss-
nämnda upptäckten af Neptuni måne samt de
i grund deraf härledda säkra elementerna för
den nya planetens storlek, afstånd och rörelse.
Hr Selander anmärkte härvid, att upptäckten
af de planeter, som blifvit bekanta i nyare ti-
der, men voro för forntidens stjernkunskap
okända, har, med detta enda undantag, skett i
följd af de tid efter annan tillkomna uppfinnin-
garne och förbättringarne i observationsmedlen.
Den första — upptäckten af Uranus — skedde
genom mera fullkomliga tuber; andra genoml
noggrannare stjernkartor 0. s. v. Det återstod
att åstadkomma en dylik upptäckt genom blotta
beräkningen, likasom till bekräftelse på dennasl:
tillförlitlighet i alla andra hänseenden, och för-
tjensten häraf tillhör Leverrier. — De nyarel;
forskningarne öfver solens och hela vårt solsy-
slems piats ibland fixstjernorna, och gemensam-
ma framskridande i rymden, hafva vidare blif-
vit fullföljda, och bland annat ledt till den slut-
sats, alt solen fortgår i en bestämd bana, med-
förande alla af henne beroende planeter, och
alt framskridandet i denna bana är hvart år om-
kring tre gånger så långt som jordbanans diame-
ter. — Öfver solens ljusatmosfer och solkrop-
pens beskaffenhet hafva nya undersökningar
egt rum och slutsatser blifvit offentliggjorda,
hufvudsakligen af John Herschel. Enligt dessa
slutsatser kunna solfläckarne härledas från storm-
hvirflar i den på ytan lysande luftkrets, som
omgifver solen. Dessa hvirflar skingra delvis
den lysande ytan och låta den mörka solkrop-
pen synas genom solkroppens i öfrigt genom-
skinliga luft. Hastigheten af solens omlopp, i
jemförelse med solens storlek, anses tillräckligt
redogöra för uppkomsten af dylika stormar.
Bland instrumentala uppfinningar för de ma-
tematiska vetenskaperna, omtalades att Binet
har nyligen i Franska Vetenskapsakademien
afgifvit ett högst fördelaktigt yttrande om en
räknemachin, som blifvit uppfunnen af två
unga fransmän, Maurel och Jayet, och äfven
att de allmänna tidningarne lemnat en berät-
telse härom. Rättvisan fordrar dock, — til-
lade härvid hr Selander — att vid detta
vtillfälle omnämna, det två af våra landsmän
hafva för flera år sedan, vida fullständigare,
löst samma problem. Redan iår 1843 företedde
phrr Scheutz, fader och son, för Svenska Ve-
ptenskapsakademien en af dem konstruerad ta-
bellmachin, som äfven är en räknemachin, och
några akademiens ledamöter afgåfvo ett yt-
strande derom; då äfven fråga förekom om in-
lösen deraf för staten, men förföll i brist på
disponibla medel. — Alla de operationer, som,
enligt berättelse, utföras af den franska räk-
nemachinen, kunna äfven af våra landsmäns
tabellmachin verkställas. Men icke nog der-
med: medelst den sednare beräknar man äf-
aven serier af 3:dje ordningen, d. v. s. den
behandlar eqvationer af 3:e graden; och den
shögst sinnrika Principen för konstruktionen
medgifver utsträckning till snart sagdt hvil-
ken grad som helst. Slutligen har våra lands-
bmMäns apparat äfven det företrädet, att den i
tabellform aftrycker de räkneresultat, som den
lemnar.,
Professor Wikströms redovisning för Bota-
niken upplästes af professor Selander. Nyare
forskningar i Centralamerika, al Örsted, hafva
upplyst att detta stora näs är af den ge-
nomlöpande bergskedjan deladt i två till luft-
streck och vextlighet. högst olika klimater.
Den östliga sträckan, ditåt den ständiga eqva-
torialvinden. blåser, utan att öfver de högal
bergspetsarne förmå drifva-andra moln, än de!n
öfversta och tunnaste, höljes med -oupphörligA
fuktishet csaenam dessa mot fiellen samman.
-—m MH OM OD