SpraUn Ullis UCI JOFOUCISCIOCUGCIK, HAr IRCNODI upptäckten af collodium funnit sin första och verkligt lyckade tillämpning såsom helande och sammanhållande. — Explosiva qväfhaltiga ligninföreningar sades äfven kunna erhållas af en inängd andra kolbaltiga organiska ämnen, än bomuil; bland dem öfverträffas ingen hittills bekant af den, som fås af mannasåcker; salen är i detta hänseende så utmärkt, att den kommit i fråga till utbyte mot knallqvicksilfver för knallhattar. Akademiens astronom, professor Selander, redogjorde för framstegen i sin vetenskap och dermed beslägtade ämnen. Sedan den 31 Mars förlidet år hade en ny planet blifvit upptäckt : och fått namn af Metis, och likaså två nya kometer. Den af Leverrier genom beräkning upptäckta och för det oväpnade ögat osynliga planeten Neptunus bar nu mera blifvit observerad med starkt förstorande fjerrglas, och man har härvid funnit honom försedd med en måne, nästan af samma storlek som vår jords, samt trott sig äfven hos honom kunna skönja en ring, liknande Saturni. Upptäckten af Neptuni måne har lemnat samma lättade medel till rät1else i beräkningarne öfver den nya planetens bana, storlek, massa, omloppstid m. m., som samma bihang lemnar för dylika beräkningar öfver Jupiter, Saturnus och Uranus; hvaremot beräkningarne för de planeter, som sakna månar, t. ex. Venus och Mercurius, endast kunnal justeras genom observationer på deras sparsamt förekommande passager framför solen. Hr Selander uppgaf sifferresultaterna af den! sålunda vunna rättelsen i Neptuni astronomiska elementer. Bland de lärda stridigheter, som Leverriers märkvärdiga upptäckt framkallat, och hvilka det egentligen vetenskapliga nitet icke alltid synes hafva föranledt, har il synnerhet ett inkast, af en annan fransk analyst eller geometer, lyckats vinna uppmärksamhet, emedan bekräftelsen af Leverriers på blotta beräkningar grundade upptäckt, genom den verkligt gjorda upptäckten, förklarats af antagonisten för allenast en slump, under förutsägelse att den planet, som efter Leverriers anvisning blifvit eftersökt på en viss punkt i rymden, och -der anträffad, skall innan kort visa sig vara en helt .annan än den af Leverrier beräknade. Denna invändning har emedlertid blifvit af Le-l verrier på elt segrande sätt vederlagd genom nya kalkyler, och på ett ännu mer afgörande och fullkomligen obestridligt vis genom den nyssnämnda upptäckten af Neptuni måne samt de i grund deraf härledda säkra elementerna för den nya planetens storlek, afstånd och rörelse. Hr Selander anmärkte härvid, att upptäckten af de planeter, som blifvit bekanta i nyare tider, men voro för forntidens stjernkunskap okända, har, med detta enda undantag, skett i följd af de tid efter annan tillkomna uppfinningarne och förbättringarne i observationsmedlen. Den första — upptäckten af Uranus — skedde genom mera fullkomliga tuber; andra genoml noggrannare stjernkartor 0. s. v. Det återstod att åstadkomma en dylik upptäckt genom blotta beräkningen, likasom till bekräftelse på dennasl: tillförlitlighet i alla andra hänseenden, och förtjensten häraf tillhör Leverrier. — De nyarel; forskningarne öfver solens och hela vårt solsyslems piats ibland fixstjernorna, och gemensamma framskridande i rymden, hafva vidare blifvit fullföljda, och bland annat ledt till den slutsats, alt solen fortgår i en bestämd bana, medförande alla af henne beroende planeter, och alt framskridandet i denna bana är hvart år omkring tre gånger så långt som jordbanans diameter. — Öfver solens ljusatmosfer och solkroppens beskaffenhet hafva nya undersökningar egt rum och slutsatser blifvit offentliggjorda, hufvudsakligen af John Herschel. Enligt dessa slutsatser kunna solfläckarne härledas från stormhvirflar i den på ytan lysande luftkrets, som omgifver solen. Dessa hvirflar skingra delvis den lysande ytan och låta den mörka solkroppen synas genom solkroppens i öfrigt genomskinliga luft. Hastigheten af solens omlopp, i jemförelse med solens storlek, anses tillräckligt redogöra för uppkomsten af dylika stormar. Bland instrumentala uppfinningar för de matematiska vetenskaperna, omtalades att Binet har nyligen i Franska Vetenskapsakademien afgifvit ett högst fördelaktigt yttrande om en räknemachin, som blifvit uppfunnen af två unga fransmän, Maurel och Jayet, och äfven att de allmänna tidningarne lemnat en berättelse härom. Rättvisan fordrar dock, — tillade härvid hr Selander — att vid detta vtillfälle omnämna, det två af våra landsmän hafva för flera år sedan, vida fullständigare, löst samma problem. Redan iår 1843 företedde phrr Scheutz, fader och son, för Svenska Veptenskapsakademien en af dem konstruerad tabellmachin, som äfven är en räknemachin, och några akademiens ledamöter afgåfvo ett ytstrande derom; då äfven fråga förekom om inlösen deraf för staten, men förföll i brist på disponibla medel. — Alla de operationer, som, enligt berättelse, utföras af den franska räknemachinen, kunna äfven af våra landsmäns tabellmachin verkställas. Men icke nog dermed: medelst den sednare beräknar man äfaven serier af 3:dje ordningen, d. v. s. den behandlar eqvationer af 3:e graden; och den shögst sinnrika Principen för konstruktionen medgifver utsträckning till snart sagdt hvilken grad som helst. Slutligen har våra landsbmMäns apparat äfven det företrädet, att den i tabellform aftrycker de räkneresultat, som den lemnar., Professor Wikströms redovisning för Botaniken upplästes af professor Selander. Nyare forskningar i Centralamerika, al Örsted, hafva upplyst att detta stora näs är af den genomlöpande bergskedjan deladt i två till luftstreck och vextlighet. högst olika klimater. Den östliga sträckan, ditåt den ständiga eqvatorialvinden. blåser, utan att öfver de högal bergspetsarne förmå drifva-andra moln, än de!n öfversta och tunnaste, höljes med -oupphörligA fuktishet csaenam dessa mot fiellen samman. -—m MH OM OD