as oberoende af bvarandra. Öfver kompelens-striler mellan förvaltande och dömande myndigheter aför en dertill af lag utsedd myndighet. — 103. ättegångsförfarandet skall i allmänhet vara offentigt och muntligt. Undantag från offentlighet betämmas genom lag, i ordningens och sedlighetens ntresse. I brottmålssaker äger det accusatoriska ättegångssättet rum och jurydomstolar skola döma rid politiska och tryckfrihetsförbrytelser samt öfver illa svårare brott, hvilka skola genom lag närmare jetecknas. — 404. Utförandet af här uppställde uIlmänna grundsatser, efter hvilka lagstiftningen hälanefter skall inrättas och domarekallet utöfvas, äfvensom deras införande i enskilda kronländer, med ästadt afseende på der bestående egendomliga förhållanden, förbehålles särskilda rikseller för vissa all (S 68) landslagar. — 405. Familjlagarnes bestämmelser öfver det forum, hvarunder det kejser iza husets medlemmar höra, förblifva oförändrade. 13:de Afd. Om Riksrätten. En högsta riksdomstol skall inrättas, för att på embetets vägnar och efter inför den framställda klagomål, fungera i fölande fall: 4. Såsom skiljedomstol: vid tvister meljan riket och enskilda kronländer eller mellan enskilda kronländer sins cmellan, så vida föremålet för tvisten icke hör till den lagstiftande riksmaktens befogenhet. 2. Såsom högsta instans: vid förbrytelser mot folkets politiska rättigheter. 3. Såsom ransakande och högsta dömande myndighet: a) vid anklagelser mot ministrarne och ståthållarne, och b) vid sammansvärjningar och attentater mot monarken eller regenten samt vid högoch landsförräderi. — 8 407. Riksdomstolens säte är i Wien, och en särskild lag bestämmer rättegångssättet, domrarnes antal samt huru dessa skola tillsättas, med afseende på de särskilda kronländerna. 14:de Afd. Om rTikshushållningen. 408. Alla skatter och afgifter för rikets eller kronländernas behof fastställas genom lagar. — 409. Alla rikets utgifter och inkomster måste årligen framställas i en förslagsberäkning, som sedermera fastställes genom en lag. De bestämda anslagens öfverskridande måste för hvarje fall underkastas derpåföljande riksdags godkännande. — 410. Statsskulden garanteras af riket, — 1444. De allmänna räkenskaperna öfver rikets hushållning för hvarje år jemte en öfversigt af statens skulder framläggas för riksdagen af den högsta räknekammaren. — 4142. En särskild lag fastställer högsta räknekammarens organisation och verkningskrets. 15:de Afd. Om den väpnade styrkan... 113. Den väpnade makten är bestämd att försvara riket mot Yttre fiender och att inom dess gränser försäkra om ordningens upprätthållande och lagarnes utförande. — 144. Inom riket kan den väpnade makten uppträda för dessa ändamål, endast på uppfordran af de civila myndigketerna och under de af lagen bestämda fall och former. — 8 4135. Den väpnade styrkan är väsendtligen lydande. Ingen del af den får hålla gemensamma öfverläggningar. — S 116. Genom lag bestämmes omfånget och sättet för den allmänna beväringsskyldigheten vid landtarmeen och vid flottan. — 447. Hären står under militärdomstolarne och krigslagarne. De öfver disciplinen utfärdade föreskrifter för armeen och flottan förblifva i fullt gällande kraft. — 448. Härens ed på riksförfattningen upptages i dess fane-ed. — S 449. Borgarbeväpningens organisation ordnas af en särskild lag. 16:de Afd. Allmänna bestämmelser. 420. Så länge de genom denna riksförfattning nödvändiga organiska lagar icke på författningsenlig väg kommit till stånd, utfärdas motsvarande föreskrifter såsom förordningar. — 424. Till dess de nya lagarne och förordningarne träda i verksamhet, behålla de redan bestående sin giltighet. Bestående skatter och afgifter upptagas fortfarande, till dess nya lagar bestämma annorlunda och blifva gällande. — 422. Auktoriteterna fortfara med sin verksamhet tills de nya organiska lagar och förordningar, som angå dem, kommit till utförande. — 423. Ändringar i denna riksförfattning kunna vid den första riksdagen föreslås, liksom andra lagar. Vid följande riksdagar erfordras till besluts fattande öfver dylika förändringar i båda husen, att minst y, af alla medlemmarne skola vara närvarande och minst 4 bland de närvarande gilla bes!utet. — Så gilvet i Vår kongl. hufvudstad Olmätz den 4 Mars, Frälsarens är ett tusende åttahundrade fyratio och på det nionde, det första under Vår regering. Frans Joseph. Schwarzenberg. Stadion. Krauss. Bach. Cordon. Bruck. Thinnfeld. Kulmer.