kas, inom tre månader derefter.
— 9:de Afd. Om provinsrepresentationerna och
landtdagarne. 8 70. Dei S 4 anförda kronlän-
der representeras af landtdagarne i angelägenheter,
som ri:sförfattningen eller riksdagarne förklara för
provinsangelägenheter. — 74. Konungariket Un-
gerns förfallning upprätthålles så till vida, att de be-
stämmelser, som stå i strid med denna riksförfatt-
ning, förlora gällande kraft och att alla nationali-
teters och alla i landet brukliga språks lika rättig-
heter, i alla förhållanden af det offentliga och bor-
gerliga lifvet, garanteras genom lämpiiga institutio-
nes. fu serskildt statut skall ordna dessa förhål-
landen. — 72. Woywodskapet Servien försäkras
om sådana inrättningar, till skydd för dess kyrka
ech nationalitet, som grunda sig på äldre frihetsbref
rens förklaringar under nyaste tider. Woy-
wodskupets förening med ett annat kronland skall
fastställas genom en särskild förordning, sedan dess
seprosentanter blifvit hörda. — 73. Konungari-
kena Croatien och Slavonien med dertill hörande
kustland samt staden Fiume och dess område skola,
fulliomligt oberoende af konungariket Ungern,
bibehålla sina egendomliga institutioner, så vidt de-
vas genom riksförfattningen fastställda förening med
monartien det tillåter. Deputerade från Dalmatien
böra under den verkställande riksregeringens förmed-
ling öfverlägga med dessa konungarikens landskon-
gregationer öfver dess ansiutande till dem och vilko-
ren döorför, samt framlägga resultatet till kejsarens
sanktien. — 74. Storfurstendömet Siecbenbörgens
inre orånande och ombildning skall bestämmas ien-
lighet med denna författning, af ett nytt statut, hvi-.
Jarde på grundsatsen om landets fullkomliga obero-
ende ef konungariket Ungern och om alla innebo-
ende rationers lika rättigheter. Den sachsiska mna-
ättigheter skola upprätthållas inom denna
riksförfaltnings gränser. — 75. Militärgränsen,
upprättad till skydd för rikets integritet, skall bibe-
hålla sin militäriska organisation och förblifva un-
derordnad den verkställande makten, såsom en inte-
grerande del af rikshären. Ett eget statut skall ga-
rantera invånarne der samma förmåner, i afseende
på deras innehafvande jordegendomar, som blifvit
invånarne i de öfriga kronländerna meddelade. —
S 76. Ett särskildt statut skall fastställa det Lom-
bardisit-Venetianska konungarikets författning och
dess förhållande till riket. —8 77. Alla öfriga kron-
länder erhålla egna landsförfattningar, och stånds-
författningarne hafva upphört. — 78. Landtda-
garne skola sammansättas med fästadt afseende på
provinsens alla intressen. Deputerade till dem utses
medelst direkta val. —8S 79. De ärenden, som höra
till provinsrepresentationernas verksamhet, besörjas
antingen af landtdagarne sjelfva eller af de provins-
utskott, som de sjelfva välja. — 8 80. Hvarje landt-
dag försäkras om rättigheten att deltaga i lagstift-
ningen öfver provinsangelägenheterna och att föreslå
lagar, äfvensom att vaka öfver landslagarnes utfö-
rande. Kejsarens och landtdagens sammanstämmande
beslut erfordras till hvarje landslag. — 8 84. För-
ändringar i landsförfattningarne kunna liksom andra
lagar föreslås vid de landtdagar, som först samman-
kallas. Vid de följande erfordras till besluts fattande
öfver sådana förändringar närvaron af minst , bland
alla de deputerade och bifall af minst ?, bland alla
de närvarande. — 82. Närmare bestämmelser
öfver landtdagarnes och provinsutskottens bildande
ech verkningskrets komma att innehållas i dessa
kronländers landsförfattningar och vallagar. — 83.
Alla förfallningar i de enskilda kronländer, hvaraf
riket utgöres, skola träda i verksamhet under loppet
af år 4849 och måste framlägges för Österrikes för-
sta allmänna riksdag, som sammankallas genast efter
deras införande.
10:de Afd. Om den verkställande makten. 8 84.
Den verkställande makten i hela riket och alla kron-
länderna är en och odelbar. Hon tillkommer kej-
saren uteslutande, som utöfvar den genom ansvarige
ministrar och dem underordnade embets- och tjen-
stemän. — 85. Öfverlåtes en del af den verk-
ställande makten ät en korporation eller någon an-
nan, så kan detta ske endast tills vidare och Kro-
nan är städse berättigad att annorlunda förfoga öf-
ver denna del af den verkställande makten. — 8 86.
Den verkställande makten tillkommer att fullgöra
och handhafva landslagarne, samt att utföra de af
provins-utskotten inom deras författningsenliga verk-
samhet fattade beslut. — 87. Om riksdagen eller
landtdagen icke är församlad och tvingande i la-
garne icke förutsedda åtgärder erfordras, hvilkas för-
.dröjande skulle medföra fara för riket eller för ett
kronland, så är kejsaren berättigad att, under mi-
nisterens ansvarighet, vidtaga nödiga förfoganden
med provisorisk kraft af lag, likväl med skyldighet
att för riks- eller landtdagen framlägga motiverna
dertill samt resultaterna. — 88. Ministrarne böra
leda förvaltningen i riket och i de enskilda kron-
länderna, utfärda dithörande förordningar och vaka
öfver riks- och landslagarnes handbafvande. — 8 89.
Det tillkommer dem, att under eget ansvar och i
sådana angelägenheter, hvilkas afgörande är öfverlå-
tet ät kommunerna eller laadtdagarne och dessäs or-
ganer, hämma eiler förbjuda utförandet af förvalt-
vingsätgärder, hvilka strida mot lagarne och statens
väl. — 90. Ministrarne äga rätt att uppträda vid
riksdagen och när som helst taga ordet; de kunna
äfven för bestämda fall skicka i sitt ställe egna kom-
missarier. I omröstningarne deltaga de endast, om
de äro medlemmar af riksdagen. —S 91. Öfver
ministrarnes ansvarighet, öfver rättegångssättet mot
dem och öfver deras bestraffning, i händelse de be-
finnas skyldige, skall en särskild lag utfärdas. —
92. För de enskilda kronländerna utnämner kej-
saren ståthållare, hvilka äro kallade och förpligtade
att inom deras gebieter såsom den verkställande mak-
tens organer vaka öfver riks- och landslagarnes band-
hafvande och leda de inre angelägenheterna. — 93.
Ståthållarne hafva rättighet att sjelfve eller genom
sina kommissarier uppträda vid landtdagarne och när
som helst taga ordet. I omröstningarne deltaga de
endast om de äro medlemmar af landtdagen. —
g 94. I sin embetsförvaltning äro ståthållarne der-
för ansvarige, att rikslagarne och kronlandets lagar
noga iakttagas och handhafvas. — 95. Den verk-
ställande riksmakten kan åt ståtbållarne och alla
auktoriteter i de enskilda kronländerna uppdraga att
besörja riksangelägenheterna eller ock låta förvalta
dessa genom andra organer i alla landets delar.
11:e Afd. Om Riksrådet. 96. Vid kronans
och den verkställande riksmaktens sida upprättas ett
Riksråd, hvars bestämmelse är, att meddela råd öf:
ver alla de angelägenheter, angående hvilka den
verkställande riksmakten infordrar dess utlåtande. —
S 97: Riksrädets medlemmar utnämnas af keisaren,
som dervid efter möjligheten fäster afseende på ri-
kets olika delar. — 98. En särskild lag skall
ordna riksrådets organisation ooh Yerkningshrets.
12:te Afd. Om Domaramakten. 8 99. Domarc-
makten utöfvas sjelfständigt af domstolarne. — 400.
All domsrätt utgär från riket, Hädanefter skola inga
Patrimonialdomstolar finnas. — 4014. Ingen af
åtaten tillsatt domare fåf, sedan han erbållit ordi-
marie tjonst, för en tid aflägsnas eller afskedas från
sitt embete, utan efter domstols beslut och icke hel-
ler utom på egen anhällan förflyttas till annan ort
eller pensioneras. Denna. sista bestämmelse äger
dock ingen tillämplighet på pensioneringar, som ske