kas, inom tre månader derefter. — 9:de Afd. Om provinsrepresentationerna och landtdagarne. 8 70. Dei S 4 anförda kronländer representeras af landtdagarne i angelägenheter, som ri:sförfattningen eller riksdagarne förklara för provinsangelägenheter. — 74. Konungariket Ungerns förfallning upprätthålles så till vida, att de bestämmelser, som stå i strid med denna riksförfattning, förlora gällande kraft och att alla nationaliteters och alla i landet brukliga språks lika rättigheter, i alla förhållanden af det offentliga och borgerliga lifvet, garanteras genom lämpiiga institutiones. fu serskildt statut skall ordna dessa förhållanden. — 72. Woywodskapet Servien försäkras om sådana inrättningar, till skydd för dess kyrka ech nationalitet, som grunda sig på äldre frihetsbref rens förklaringar under nyaste tider. Woywodskupets förening med ett annat kronland skall fastställas genom en särskild förordning, sedan dess seprosentanter blifvit hörda. — 73. Konungarikena Croatien och Slavonien med dertill hörande kustland samt staden Fiume och dess område skola, fulliomligt oberoende af konungariket Ungern, bibehålla sina egendomliga institutioner, så vidt devas genom riksförfattningen fastställda förening med monartien det tillåter. Deputerade från Dalmatien böra under den verkställande riksregeringens förmedling öfverlägga med dessa konungarikens landskongregationer öfver dess ansiutande till dem och vilkoren döorför, samt framlägga resultatet till kejsarens sanktien. — 74. Storfurstendömet Siecbenbörgens inre orånande och ombildning skall bestämmas ienlighet med denna författning, af ett nytt statut, hvi-. Jarde på grundsatsen om landets fullkomliga oberoende ef konungariket Ungern och om alla inneboende rationers lika rättigheter. Den sachsiska mnaättigheter skola upprätthållas inom denna riksförfaltnings gränser. — 75. Militärgränsen, upprättad till skydd för rikets integritet, skall bibehålla sin militäriska organisation och förblifva underordnad den verkställande makten, såsom en integrerande del af rikshären. Ett eget statut skall garantera invånarne der samma förmåner, i afseende på deras innehafvande jordegendomar, som blifvit invånarne i de öfriga kronländerna meddelade. — S 76. Ett särskildt statut skall fastställa det Lombardisit-Venetianska konungarikets författning och dess förhållande till riket. —8 77. Alla öfriga kronländer erhålla egna landsförfattningar, och ståndsförfattningarne hafva upphört. — 78. Landtdagarne skola sammansättas med fästadt afseende på provinsens alla intressen. Deputerade till dem utses medelst direkta val. —8S 79. De ärenden, som höra till provinsrepresentationernas verksamhet, besörjas antingen af landtdagarne sjelfva eller af de provinsutskott, som de sjelfva välja. — 8 80. Hvarje landtdag försäkras om rättigheten att deltaga i lagstiftningen öfver provinsangelägenheterna och att föreslå lagar, äfvensom att vaka öfver landslagarnes utförande. Kejsarens och landtdagens sammanstämmande beslut erfordras till hvarje landslag. — 8 84. Förändringar i landsförfattningarne kunna liksom andra lagar föreslås vid de landtdagar, som först sammankallas. Vid de följande erfordras till besluts fattande öfver sådana förändringar närvaron af minst , bland alla de deputerade och bifall af minst ?, bland alla de närvarande. — 82. Närmare bestämmelser öfver landtdagarnes och provinsutskottens bildande ech verkningskrets komma att innehållas i dessa kronländers landsförfattningar och vallagar. — 83. Alla förfallningar i de enskilda kronländer, hvaraf riket utgöres, skola träda i verksamhet under loppet af år 4849 och måste framlägges för Österrikes första allmänna riksdag, som sammankallas genast efter deras införande. 10:de Afd. Om den verkställande makten. 8 84. Den verkställande makten i hela riket och alla kronländerna är en och odelbar. Hon tillkommer kejsaren uteslutande, som utöfvar den genom ansvarige ministrar och dem underordnade embetsoch tjenstemän. — 85. Öfverlåtes en del af den verkställande makten ät en korporation eller någon annan, så kan detta ske endast tills vidare och Kronan är städse berättigad att annorlunda förfoga öfver denna del af den verkställande makten. — 8 86. Den verkställande makten tillkommer att fullgöra och handhafva landslagarne, samt att utföra de af provins-utskotten inom deras författningsenliga verksamhet fattade beslut. — 87. Om riksdagen eller landtdagen icke är församlad och tvingande i lagarne icke förutsedda åtgärder erfordras, hvilkas för.dröjande skulle medföra fara för riket eller för ett kronland, så är kejsaren berättigad att, under ministerens ansvarighet, vidtaga nödiga förfoganden med provisorisk kraft af lag, likväl med skyldighet att för rikseller landtdagen framlägga motiverna dertill samt resultaterna. — 88. Ministrarne böra leda förvaltningen i riket och i de enskilda kronländerna, utfärda dithörande förordningar och vaka öfver riksoch landslagarnes handbafvande. — 8 89. Det tillkommer dem, att under eget ansvar och i sådana angelägenheter, hvilkas afgörande är öfverlåtet ät kommunerna eller laadtdagarne och dessäs organer, hämma eiler förbjuda utförandet af förvaltvingsätgärder, hvilka strida mot lagarne och statens väl. — 90. Ministrarne äga rätt att uppträda vid riksdagen och när som helst taga ordet; de kunna äfven för bestämda fall skicka i sitt ställe egna kommissarier. I omröstningarne deltaga de endast, om de äro medlemmar af riksdagen. —S 91. Öfver ministrarnes ansvarighet, öfver rättegångssättet mot dem och öfver deras bestraffning, i händelse de befinnas skyldige, skall en särskild lag utfärdas. — 92. För de enskilda kronländerna utnämner kejsaren ståthållare, hvilka äro kallade och förpligtade att inom deras gebieter såsom den verkställande maktens organer vaka öfver riksoch landslagarnes bandhafvande och leda de inre angelägenheterna. — 93. Ståthållarne hafva rättighet att sjelfve eller genom sina kommissarier uppträda vid landtdagarne och när som helst taga ordet. I omröstningarne deltaga de endast om de äro medlemmar af landtdagen. — g 94. I sin embetsförvaltning äro ståthållarne derför ansvarige, att rikslagarne och kronlandets lagar noga iakttagas och handhafvas. — 95. Den verkställande riksmakten kan åt ståtbållarne och alla auktoriteter i de enskilda kronländerna uppdraga att besörja riksangelägenheterna eller ock låta förvalta dessa genom andra organer i alla landets delar. 11:e Afd. Om Riksrådet. 96. Vid kronans och den verkställande riksmaktens sida upprättas ett Riksråd, hvars bestämmelse är, att meddela råd öf: ver alla de angelägenheter, angående hvilka den verkställande riksmakten infordrar dess utlåtande. — S 97: Riksrädets medlemmar utnämnas af keisaren, som dervid efter möjligheten fäster afseende på rikets olika delar. — 98. En särskild lag skall ordna riksrådets organisation ooh Yerkningshrets. 12:te Afd. Om Domaramakten. 8 99. Domarcmakten utöfvas sjelfständigt af domstolarne. — 400. All domsrätt utgär från riket, Hädanefter skola inga Patrimonialdomstolar finnas. — 4014. Ingen af åtaten tillsatt domare fåf, sedan han erbållit ordimarie tjonst, för en tid aflägsnas eller afskedas från sitt embete, utan efter domstols beslut och icke heller utom på egen anhällan förflyttas till annan ort eller pensioneras. Denna. sista bestämmelse äger dock ingen tillämplighet på pensioneringar, som ske