slag till ett provisorium, som skulle förutsättalm ett ytterligare förlängdt stillestånd; och detn troddes att danska regeringen icke alldeles förkastat förslaget, utan förklarat sig vilja ingå derpå, om några modifikationer, åsyftande Slesvigs genast skeende försättande under en afli konungen tillförordnad regering, o. s. v. skulle medgifvas. Det skulle då komma att bero afltc dessa modifikationers antagande å fiendens sidalk om kriget skall ytterligare inställas eller ut-li! bryta. Men när svar härom svårligen torde kunna till den 27 hinna ankomma till konung Fredrik på Alsen, så torde nog inryckningen!,; i Slesvig komma att företagas. n Danska riksförsamlingen skulle sammankomma i lördags till ett hemligt möte, för att e-IP mottaga meddelanden från regeringen, hvilka4 säkerligen angå dessa förhållanden. Enligt underrättelser från Berlin skall preussiska generalen Prittwitz komma att föra öfverbefälet öfver samtlige tyska rikstrupperna i Holstein. Huruvida sachsarne komma att ditmarchera var ännu osäkert, emedan sachsiska konungarikets representantkamrar förklarat, att ingen sachsisk soldat fick på riksministe-ens befallning beordras utom Sachsens gränsor, eller fremmande trupper inmarchera i landet, utan kamrarnes medgifvande. Emed-j lertid hade hertigl. Altenburgska trupper redan ankommit till Holstein. Ifrån Hertigdömena hade man underrättel-j ser till och med den 20. Den s. k. landsförsamlingen hade den 19 sammanträdt i Slesvig och blifvit underrättad om en till den gemensamma regeringen för Slesvig-Holstein af riksministern von Gagern afgifven skrifvelse. Jeri tillkännagifves, att engelska regeringen förklarat sig icke kunna gifva den försäkran, som tyska riksstyrelsen begärt, att medan fredsunderhandlingarne under Englands hemedling påstå, England icke skulle tillåta och i nödfall med alla medel förhindra fiendtligheternas återbegynnande. Att det väl var en utsigt att en förlängning af vapenhvilan och stalus quo kunde komma till stånd, men att emedlertid alla åtgärder borde vidtagas för det fall att fiendtiigheterna den 26 skulle begynna. ; Vidare förkunnas, att doktor Souchay, full-mäktig för fria riksstaden Frankfurt, hos cen-, tralmakten blifvit afsänd såsom centralmaktens, kommissarie till Slesvig, för att, i händelse den gemensamma regeringen träder tillbaka, i samråd med den och landsförsamlingen insätta, ett ståthållareskap i Hertigdömena, som skulle, regera i riksmaktens namn, med förbehåll af. ( i Vv -— DA jan -— -— mV MM mm UU fö iq landsherrens rättigheter och i enlighet med den i faktisk verksamhet bestående statsgrundlagen, intill fredens afslutande; 0. s. Vv. Derefter underrättades församlingen, att doktorn var beredvillig att sammanträda med ut-k valde för att öfverlägga med dem. 9 ledamöter utsågos och deribland Olshausen, för hvil-l. ken partiet i adressen förordar att få en plats! i regeringen. i Oron hos en del negrer på S:t Croix har vållats deraf, att på en del plantager, der ångkraft begagnas för åtskilliga arbeten, egarne låtit efter emancipationen arbetet först börjas kl. 7 f. m. Negrerne hade då på några af de öfriga yrkat samma förminskning i arbetstiden. Då man nu icke ville medgifva detta på T wo Friends, kom det till våldsamheter. Guver-l nören hade emedlertid låtit samtlige negrer få del af arbetslagens stadganden, och allt var åter lugnt. FRANKRIKE. Den Rue-Poitierska klubbens valmanifest har ändtligen blifvit offentliggjordt, under-l tecknadt af Thiers, Mol, Berryer, Malleville, Montalembert, Ferdinand Barrot, De Broglie, Bugeaud, Cambaceres, Clary, Duvergier de Hauranne, 4. Fould, V. Hugo, Jules de Lasteyrie, Lucien Murat, Noailles, Casimir På-l rier, Persigny, gen. Piat, Piscatory, Remusat,i Taschereau m. fl. I sitt manifest uppträder kommitteen i synnerhet emot den vansinniga. faktion, som vill kullstörta alla villkor för det menskliga samhället, familjen, egendomenij och religionen, och hvilken, om den blott en enda dag finge öfverhand, skulle i djupaste elände störta det folk, som de vilja göra lyckligtv. Man måste derföre förena sig för att understödja den regering, som bildat sig inom republikens sköte, samt välja en sådan lagstif-l tande församling, som har fasthet och förståndl. nog att använda sina oerhörda företrädesrättigheter, för att understödja och icke skaka regeringen, samt för att rädda Frankrike ur den kris, i hvilken det för närvarande befinner sig, ehuru faran för tillfället icke är uppenbar,. Dessa ord tyckas temligen tydligt innebära, att tillståndet i Frankrike åtminstone till det yttre är lugnt. Monitören är dock outtröttlig att från städerna i landsorten, i synnerhet i södra Frankrike, låta rapporter insändas om diverse små upptåg, hvilka stämplas med namn, heder och värdighet af oroligheter. I Toulouse, der man gått så långt att man ropat: Ned med reaktionärerna! m. m. dylikt, hvarvid ett kompani nationalgarde varit delaktigt, har nationalgardet blifvit suspenderadt. Den 47 Mars i dagbräckningen guillotinerades tvenne af general Breas mördare, Daix och Lahr. De tre andra, Vappreaux, Choppard och Nourry, hafva fått dödsstraffet förändradt till lifstids fästningsarbete; den sistnämnde för sin ungdoms skull (18 år). Afrättningen skedde å la barrigre Fontainebleau, der mordet skett. Kl. !; 7 f. m. ankommo delinqventerna i t:enne cellvagnar. MDaix fördes först ur vagnen. Han yttrade då: Det är således jag, som skall gå först. Efter att hafva uppstigit på schavotten, utropade han, oaktadt den assisterande presten och exekutorn sökte hindra honom: I det franska folkets namn, Daix dör oskyldig för att hafva försvarat general Bråas sak. Jag dör för folket. Medborgare, bedjen för mig i morgon, för min hustru, mina barn; Gud, emottag min anda ! Lahr visade mindre styrka. Han yttrade dock äfvenledes: Medborgare, jag är oskyldig; jag dör som kristen. Sedermera läsande efter prestens böner, tvilkan lodda hanam annnanada han flara sånger