JUAN BA hvilken patriotisk behändighet visår sig icke greken såsom den förnämste i intelligens, verksamhet och industri bland alla verldens nationer. Jordens outtröttlige odlare, med hvilken ihärdighet tåla de icke alla uppoffringar? Och den grekiska herden går lugn i bergsluttningarne, spelande på sin flöjt och föraktande snön. Men tron dock icke att greken, den stolte greken skall förnedra sin ädla :karakter och gå in på att lefva som vinfabrikant, som spinnare eller väfvare! Efterapning och alltid efterapningar! Låten greken dricka sitt naturliga vin och från är till år besjunga sina heroiska minnen. Låten grekinnan, denna bergens sköna dotter, bära sin hvita tunique, och begären icke med edert efterapningsbegär att få insvepa hennes heroiska växt i en tillspökad curopeisk kostymering. Grekinnan är danad för högre arbeten. Sen på Partenons höjder dessa beundransvärda arbeten af hellenisk storhet. Dess gudinna var Minerva, var Pallas. Våra förfäder hade framställt henne i full rustning. Denna beväpnade gudinna var symbolen af vetenskapen och heroismen och betecknade nationens karakter, dess vishet och krigareära. Se, sådan är dess böjelse, dess under alla sekler oföränderliga karakter. Hvilket annat land eger ett Parnassus, ett Helikon? Hvilket land har så många och sådana grafvar? Åsynen af dessa grafvar, denna naturens röst, som låter höra sig ifrån alla håll, säger den eder icke vår nations sanna karakter ? Midt ibland dessa ruiner skolen j icke finna andra verkstäder än sådana som Phidias och Praxiteles hade. Det, som förmådde det grekiska snillet att lägga sig på sådana verkligt sköna och ocfterhärmliga konster, det var en himmelsk känsla, den känsla som dref grekerna att odödliggöra sina hjeltar, sina halfgudar, sina stora krigiska bedrifter. — ETT FÖROLYCKADT EMIGRATIONSFARTYG. Tisdagen den 27 Febr. afseglade amerikanska barkskeppet Floridian, fördt af kapten Whitmore, från AntWwerpen för att gå till New-York med 470 eller 200 utvandrare ombord, hvaraf 50—60 qvinnor och 20—530 barn. Besättningen utgjorde 20 man. Vädret var vackert ända till midnatt, då en häftig sydvestlig storm med snö och hagel uppstod, för hvilken skeppet länsade undan till kl. 4 om morgonen, då kursen ändrades och skeppet styrde åt South Forelandbåken. I dagbräckningen, då stormen hade blifvit ännu starkare, började förste styrmannen misstänka att kursen vore origtig och lät andra styrmannen taga roret, medan han sjelf skulle gå ned i sin hytt för att undersöka kursen. Han hade knappt lemnat sin post, förrän fartyget stötte på grund, så att det mistade löskölen och flera plankor lossnade. Emigranterna rusade genast upp på däck, i förtviflan. Vattnet inträngde i fartyget, bröt upp luckorna och förde bort många af passagerärne; andra drunknade i sina kojer, ur hvilka sjösjukan hade hindrat dem att stiga upp. Kaptenen befallde att båtarne skulle sättas ut, men den som först nedfirades dref genast bort och kantrade med två man uti; i den andra hoppade kaptenen ned med sin fru, men så många personer störtade sig efter honom uti den, att den genast kantrade och 20—530 personer sjönko. Besättningen äntrade nu upp i riggen och surrade fast sig der, lemnande omkring 400 emigranter på halfdäcket. En timma derefter gick skeppet itu, stormasten gick öfver bord och cen häftig sjö bortförde halfdäcket med alla som voro derå. Besättningen räddade dock 8 eller 40. Lasten flöt äfven ut, och man såg de olyckliga emigranterne hålla sig uppe någon tid på de kringdrifvande packorna, men småningom försvinna, så att vid nattens inbrott ingen enda var synlig. De som då ännu voro lefvande, 12 till antalet, höllo sig fast vid fockmasten, der 6 dogo om natten af köld; och under torsdagen och fredagen ihjälfröso ytterligare tvenne. Sistnämnde dag omkring kl. 7 på aftonen upptäcktes ändtligen de olycklige, som ännu lefde, af besättningen på ett engelskt tullfartyg, å hvilket de upptogos och hvarå de fördes till Harwich... Det var två engelska och en svensk sjöman, hvars namn ännu icke finnes uppgifvet, samt en af emigranterna. Under samma storm förolyckades totalt en mängd andra fartyg, och på land förstörde den, bland annat, tre fjerdedelar af den ofantliga viaducten på Holmfirthgrenen af Huddersfieldjernvägen. I ER mm me rr An mm SA a mA no — CALIFORNIEN. Härifrån ankomma mycket l. stridiga underrättelser. En kapten Spring skrifverl. den 6 Nov., att många kommit sjuka tillbaka från guldtrakten, dels emedan de lefvat oordentligt, dels af brist på de vanligaste lefnadsbehof. På två dagar hade fyra personer omkommit af elände, fastän de haft från 4 till 40 skålpund guld, inlindadt i trasor, till hufvudgärd. California Herald berättar att värdet af det intill Nov. funna guld utgör 3 millioner dollars (nära 8 mill. rdr bko), men tillägger att icke hvar och en blir rik på guldvaskning. En kapten Daly hade t. ex. med 40 man gifvit sig ut för att söka guld, men efter tre veckor återkommit utan att ens hafva fått sina omkostnader betäckta. Enligt andra uppgifter finnes proviant numera i öfverflöd, införd från Oregon och Chili; hvetemjölet har fallit från 48 till 32 rdr rgs pr. tunnan, och i S:t Francisco kan man blifva inackorderad för 25 rdr bko i veckan. Chefen för amerikanska flottan i Stilla Oceanen, mr. Jones, uppgifver att en person, som han kände. hade på två dagar samlat guld till värde af 450,000 rdr bko, samt att landets moraliska tillstånd är på bättringsvägen. Befolkningen har beslutit att gifva sig sjelf en styrelse, intilldess Förenta Staternas kongress hinner fatta sitt beslut. På alla någorlunda vigtiga punkter hafva folkmöten hållits för att öfverlägga om denna sak, och det har enhälligt beslutits, att hvar stad skall välja ombud i ett mot befolkningen svarande antal, och att desse ombud skola sammanträda i San Jos den 4 Mars för att styra landet. Mexikanska sändebudet i Washington har, med anledning af hos honom gjord förfrågan, upplyst att bästa vägen genom Mexico, för utvandrare till Californien, är från Vera Cruz, genom staterna Vera Cruz och Puebla, till hufvudstaden Mexico, vidare genom staterna Mexico, Querctaro, Guanajuato och Jalisco till Guadalaxara och derifrån till San Blas. Enligt sändebudets tanka, skola emigranter vara fullkomligt skyddade till lif och egendom under färden genom Mexico, och inga hinder läggas för deras resa, äfven om de äro väpnade, så vida de icke organisera sig på militäriskt sätt. Passagen öfver Panamanäset till S:t Francisco lärer hafva stora svårigheter. Många emigranter, som tagit denna väg, hafva fått länge vänta på lägenhet, till dess nyligen en regulier ängbätskommunikation blef inrättad från Panama till S:t Francisco, betydligt underlättad genom upptäckten af rika stenkolstillgångar på Vancouvers-ön. Af de fartyg som gått till Chagres hafva många strandat. — DALSAMERING AF LIK, SÅSOM ETT HJELPMEDEL VID SUNDHETSPOLISEN. I Franska Vetenskapsakademien föredrogs den 5 Maj detta år en memoar häröfyver af mr. Gainval. Han visar, efter mortalitetstabellerne, atti Paris aflida 57 menniskor, i medeltal räknadt, hvar dag, utom dem som dö på sjukhusen. Alla liken jordfästas på 3 särskilda begrafningsplatser, inom staden eller i dess närmaste granskap. Med en särskild beräkning utreder han vidare att 2,508 kilogrammer härigenom ruttnande mnan hvar dag förvandlas i sådana gaser, som icke