ministern i Paris, h. exe. hr grefve G. Löwenhjelm ingått följande skrifvelse, daterad Paris den 27 Febr 4849: Till k. landtbruksakademien! Härvarande mest frejdade naturalister hysa följande meningar om potatissjukan, nemligen: Den är icke ett nytt ondt, men har i alla tider följt på en anormal väderlek, och särdeles på våta somrar; den motverkas medelst tidig plantering och fort mognande species på lätt och torr jord: — en isländsk species, som mognar inom sju veckor, har i Norra Frankrike motstått soten, när andra dera! angripits: — planteringar i nyodlingar ha förblifvif förskonta: — anledning är att misstänka brist al vissa jordämnen, hvilka under långvarig brukning minskats, och till och med försvunnit: — en ersättande gödsel har blifvit uttänkt. Beskrifning af denna gödsel är missionen lofvad. Påtänkta surrogater äro: :0 Picoliana. Den måste odlas hela 6 å 7 åren innan den hinner storleken af minsta potatis; 2:0 Ulloco. Botanisten m:r Masson, som den förordat, har åtrat sig, i anseende till dess ringhaltighet af det födande ämnet; 3:0 Apios tuberosa. en fanns redan länge i Europa. Dess företräde vitsordas i professor Richards afhandling, hvilken, jemte några rötter, nu ingår, och den tros uthärda vårt klimat. Användbarheten till menniskoföda af vissa Algae bar blifvit framhållen i vetenskapsakademien. Ett bref i ämnet ingår nu. Sådane sjögräs lära finnas på Sverges södra och vestra kuster. Samma, men vida högre användbarhet af den oäkta kastanien (le Marron dInde) har blifvit af professor Flandin upptäckt och uppgifven till vetenskapsakademien, i en afhandling, som, jemte en artikel i Moniteur och ett litet parti mjöl, nu insändes. Baron Thenard anser, att ett enda träd kan föda ett hushåll året om. Af dessa kastanier förmäler hr Flandin sig ha erhållit matoch lampolja, sirup, socker och ett fullt surrogat för qvinqvina. När han fullbordat sina rön, ingår han till vetenskapsakademien med en redogörelse, som är missionen lofvad. Exemplar af Picotiana och Ulloco, hvilka nu vexa i Jardin des Plantes, blifva jemväl framåt våren insända. Allt det nu ingående afgick i går på jernvägen till Hamburg. ETT TRAGISKT MISSTAG. En rik man i Paris X... som för flera år sedan gifte sig med ett ungt fruntimmer, hvilken sedermera skänkt honom fyra barn, började för någon tid sedan att hysa misstankar om sin makas trohet. För att på något sätt komma ifrån den inquieterande ovisshetens qval, tog han sin tillflykt tili ett icke alldeles okändt knep, ij det han föregaf sig nödgas resa bort ifrån hufvudstaden för ett dygn. Den stackars hustrun, förledd af sin oförnuftiga kärlek, hoppade i fällan och gaf verkligen sin älskare ett rendez-vous på aftonen hemma hos sig, under det att en ståtlig soirå gafs i grannväningen. Mannen, i god tid underrättad om hustruns företag, tog sina begge bröder med sig och praktiserade sig vid midnattstiden i tysthet upp på en balkong utanför det rum, der de tvenne älskande i all sorglöshet njöto af den förbjudna frukten, icke anande någon list. Under det att bröderna afiägsnade sig för att skaffa vittnen, qvarblef mannen för att hindra de brottslige från att aflägsna sig; men snart öfverväldigades han af sin vrede, började bulta och med hög röst ropa på sin hustru, och då man icke ville öppna för honom, uppbröt han fönstret och trängde sig in. Den första öfverraskningens detaljer känner man icke så noga, men kan lätt göra sig cen föreställning derom; nog af! snart smällde ett skott, och mannen, sårad af ett dolkstyng i venstra armen, nedföll i sitt blod, under det att den brottsliga hustrun och hennes förförare togo till flykten. Den djupt förolämpade hr X., äggad af en vrede, som är rätt förklarlig, qväfde den smärta, som såret förorsakade, och skyndade att förfölja dem, konvul-siviskt kramande ett par pistoler, med hvilka han hade beväpnat sig. Emedlertid hade hans bröder, som hörde skottet, skyndat upp för trappan, och träffade der en ung man B., hvilken just vid samma tillfälle lemnade den ofvyannämnda soirten. Genast grepo de honom, troende sig hafva funnit den brottslige. I samma ögonblick ankom också X., och då han såg en ung man, som sökte lösslita sig ifrån bröderna, tog han likaledes för gifvet att det var förföraren, framrusade med häftighet och aflossade den ena pistolen emot hans hufvud. Denna förfärliga scen tilldrog sig på en afsats i trappan. Balgästerna, karlar och fruntimmer, sprungo ut och trängdes för att se hvad som var på färde, och blefvo icke litet bestörta att finna tvenne personer; badande i blod, nemligen den af yrede rasande X., och den olycklige B., som blifvit offer för ett så grymt misstag. Den arma ynglingen, hvyvilkens ansigte blifvit vanstäldt af en kula, som borttagit en del af kindbenet, sökte ännu förgäfves att slita sig lös utur den förbittrade samlingen som i honom trodde sig se densamma, hyilkens öfyermod gått så långt, att han äfven sårat den man, som han förut så djupt skymfat. Snart insåg man dock hela misstaget. Det anmältes, att en herre och ett fruntimmer, nästan halfklädda, hade flytt upp genom de öfra våningarne i huset. Den öfversta våningen omgafs af en balkong, som äfven sträckte sig utefter det nästgränsande huset och endast var afbruten af ett jerngaller, genom hvilket dock en liten passage var öppnad ifrån det ena huset till det andra. Man begaf sig dit, fann den lilla gallerporter stå öppen, och letade sig slutligen rätt på ett ifrår balkongen ledande vindsrum. Man inträngde der och fann fru X. samt hennes förförare. Hans bröst! var genomborradt af en kula. Saken öfverlemnade: i rättvisans händer. Den olycklige B. fördes till et lazarett. Förföraren, hyilkens sår var ännu värre afled inom kort. — STOR UPPFINNING, FRÅN KINA INFÖRD TILI rUurROra. Fransyska institutet har, enligt hvad af de sed nacte franska tidningarna inhemtas, sysselsatt sig mer