Jag får slutligen härvid nämna, att. om någon
inga ansedd brottslighet skulle hos mig af domaren
innas ansedd vara utöfvad, anser jag fullt ut hafva
idit för någon ringa obetänksamhet, medelst att jag
edan, förutom andra obehagliga lidanden, som öf-
vergått mig, varit inspärrad i ett dystert fängelse
yfyver nio fulla månader. Stockholm i rådhushäktet
len 24 December 1848. Adolph Fr. Fluur.,
4:0 Öbergssons:
Till Stockholms högtärade kämnersrätt! .
Allmänna åklagaren, hr vice auditören de Marå
har, med anledning af Kongl. 2:dra lifgardets krigs-
rätts med mig hållne ransakning rörande öfyerfal-
ande af vakt, som var utsatt utanför kong! polis-
kammaren under orolighetsdagarna i Mars månad
detta år, vid hvilken krigsrätt jag blifvit ansedd för-
vunnen till ansvar enligt 142 kapitlet 6 S Krigs-ar-
iklarne, å mig yrkat och påstått i sina slutpåstå-
enden ej mindre än tjuguåtta dagars fängelse vid
vatten och bröd, hvadan jag får dessa hr auditören
de Marfes slutpåståenden ödmjukast besvara.
De vittnen, som blifvit hörda vid krigsrätten för
mitt fällande, är endast ett, nemligen palisuppsy-
ningsmannen Julin, och uti hans vittnesmål räder
den mörkaste skymning emot de trenne vittnen, som
vid krigsrätten äro hörda i och för min ost yldighet.
De öfriga vittnena äro hörda i konungariket Dan-
mark och i min frånvaro, så att jag dervid ej er-
hållit den rätt lagen bjuder för den anklagade, då
om honom förehafves ransakning.
Sedan förekommer vid ransakningen, alt ett vittne,
en fabrikör, hvars namn finnes i handlingarne, har
omvitlinat, att den vid vakten tjensteörande sfficera-
ren, löjtnant Wahlfelt, har till gardisten Johansson,
föremålet för öfverfallandet, yttrat, att: du understår
dig ej röra någon förrän jag dertill gifver ordres.
Denna officer, nemligen löjtnant Wahlfelt, såsom dä
vid detta tillfälle oupphörligt stående framför fron-
ten och synbarligen och tydligen åsett omständighe-
terna vid tilldragelsen, har omvittnat att hen ej sett
mig röra eller skuffa Johansson, och tillägger, då det
sedan omnämndes, att jag skolat öfverfallit Johans-
son, att om man skulle arresterat hvarje person, som
på ett eller annat sätt sålunda uppfört sig, som jag
emot Johansson då gjorde, skulle sysselsättningen
blifva oupphörligen att inmana personer ock folkho-
par i häkte; häraf, jemte flera andra omständigheter,
är det klart, att jag med vilja och uppsåt ibland en
befintlig folkhop ej våldfört mig emot Jobansson, li-
kasom af det öfriga herr löjtnant Wahlfelt berättar
skönjes det klarligen, att gardisten Johansson hade
större del i brottsligbet, än hvad jag blifvit ansedd.
Som jag, af förenämnde skäl jag anfört, anser mig
icke vara lagligen förvunnen att hafva begåti sådant
brott, hvartill krigsrätten ansett mig förvunnen, och
som uti ransaknirgen med vittnenas berättelser fin-
nas flere tvetydigheter, som motsäga hvarandras ut-
sago, likasom att vid nogare inhemtande såväl på
sättet och omständigheterna vid det förmenta våldets
begående. emot vakten någon våldsam-eller brottslig
handling af den nväldige damaron iska kan fena
sä får jag, med anledning af alla dessa omständig-
heter, bestrida allmänna åklagarens, hr auditören de
Mars å mig gjorda påståenden.
I sammanhang härmed får jaz iterera min flera
gånger förut gjorda anhållan att blifva försatt på
fri fot, och jag hoppas denna min begäran så mycket
heldre nu bifalles, som flere mina medanklagade,
hvilka blifvit af aktor ansedde förvunne tilliika stor
bestraffning och af lika beskaffenhet som den jag
vid krigsrätten blifvit ansedd, det oaktadt blifvit för-
satte och ännu äro vistande på fri fot; likasom att jag
för min frihet ännu erbjuder borgen såväl för min
person som hvad högtärade kämnersrätten täckes
bestämma. Stockholm i rådhushäktet den 214 De-
cember 4848. Gustaf Edvard Obergsson.
Hvarjemte Kanberg inlemnade en så lydande:
Ödmjuk Pro Memoria!
Den 21 December 4848 rörande de vittnen, om
hvilkas hörande undertecknad anhåller!
Konstträdgårdsmästaren Behne deröfver, att jag
varnade honom söndagen den 48 Mars på eftermid-
dagen, att ej gå ut bland oroligheterne.
Om Behne vid närmare eftersinnande icke ihåg-
kommer att det var någon afton efter fredagen den
17 Mars som samtalet ägde rum af det innehåll
Behne omvittnat skett fredagsaftonen den 47 Mars,
och anledningen hvarföre Behne kan bestämdt säga
att det var den 47 Mars.
Om Behne någonsin sett mig skrifva eller tala nå-
got syftande på något af de den 48 och 49 Mars
tilldragna händelserne m. m. :
Hr Kjellberg vid kong). teatern: (som förut är
hörd såsom vittne) Om hr Kjellberg ej lördagen d.
48 Mars på eftermiddagen i min närvaro åhörde en
operavaktmästares berättelse å Gustaf Adolfs torg,
innehållande att jag uppsatt den åtalade proklama-
tionen och om ej Kjellberg då yttrade på mitt er-
kännande att sådant skulle jag icke göra.
Traktör Holmqvist och dess hustru.
Vaktmästarne i kongl. kammarrätten Sahlman och
Sernqvist, hvilka dagligen observerade, talade med
mig och sågo mig kort före oroligheternas utbry-
tande. Om desse personer någonsin hört mig orda
något, som föranledde till misstankar på oroligheter
eller deltagarne i Marsoroligheterne eller något som
gett någon politisk eller våldsamma syftningar.
-Vaktmästarne Rosenqvist, Johansson och Sjö-
berg vid kongl. teatern: deröfver att de under oro-
ligheterne varit antagpe till extra polisbetjenter. Af
hvad orsak de ej anmält proklamationen förr än nära
3 veckor efter oroligheterne.
Och om de ej angifvit proklamationen för polis-
mästaren Bergman.
Polisbetjenterne Haglund och Rosenqvist. Hvad
klockan var då jag måndagsaftonen den 20 Mars ar-
resterades af guldsmeden Folker och kamerer Möl-
ler. Om icke ljus åtminstone en half timma förin-
nan jag ankom, varit i polisvaktkontoret, i anseende
till rådande mörker upptändt:
Om icke polisgevaldigern Jederin misshandlade
mig vid arresteringstillfället.
Eäremot anhöllo tilltalade Långberg och Hagel-
feldt äfvensom Schortz att dem måtte lemnas an-
stånd till nästa thorsdag med afgifyvande af slutför-
klaring, de tvenne förstnämnde emedan de före det
i dag hållne vittnesförhöret icke kunnat författa nå-
gon sådan, samt Schortz under förmälan att han ej
förr än i dag af fångvaktmästaren erhållit tillstånd.
att i häktet begagna skrifmaterialier och således
omöjligen kunnat medbinna sammanfattandet af silt
svaromål.
I anledning af den utaf tilltalade Kahnberg i sin
ofvan intagne pro memoria gjorde hegäran attpå
uppgifna skäl få börda åtskillige vittnen och: sedan
Kahnberg muntligen tillagt att han synnerligast ville
hafva operayvaktmästarne Samuclisson, Rosengren och
Johansson samt pigan Grip, hvilka förut i saken af-
lagt vittnesmål, å nyo hörda öfver den af Kahn-
berg uppgifne omständighet att proklamationen blif-
vit af Kanberg uppslagen inuti förstugan till den
s. k. hästtrappan och icke utanföre å väggen af kongl.
teaterhuset emot strömmen, förklarade akter, under
bestridande i öfrigt af de begärda vittnesförhören
såsom på saken icke verkande, att kan dock ville
för- bestämdt utredande af förhållandet, medgifva of-
vannämnde vaktmästares samt pigan Grips inkallan-
KK FO SR EE PIE GENT RP FE FRI PESON PN