Handelsministern v. Bruck har den 16 blif-
vit afsänd till Pesth, för att rådgöra med Win-
lisch-Grätz rörande de ungerska handelsför-
ållandena. Afven har ministeren beslutat, att
åta en af handelsministerens byråchefer före-
aga en rundresa genom Tyskland, Schweiz,li
Tolland, Belgien och Frankrike. Ändamålet ,
ned denna resa är alt inhemta omfattandel:
ännedom om dessa länders handel och närin-
ar. Ministerialrådet dr Becker skall vara ut-
edd till denna mission.
Vid val till deputerad för valdistriktet Erd-
erg utseddes förre deputeraden för Frankfurt,
loktor v. Mählfeldt, med stor majoritet.
Windisch-Grätz har den 11 Febr. utfärdat
n kungörelse af den mest diktatoriska beskaf-
enhet. Bland annat heter det deruti: Jag
itsänder i åtskilliga riktningar trupper, hvil-
as kommendanter skola förses med jus gladii
svärdets rätt); hvar och en, hos hvilken de
inna kossuthska budkaflar, eller hvad annanl
krift, bref eller tidning som helst, härröran-
le från hans parti, är förfallen under stånds-
ätts behandling; likaså de som dölja vapen
ler uppvigla folket. Hvarje postmästare, som
mottager bref eller skrifter från Debreczin och
rakterna deromkring, skall varda hängd. Vi-l
lare utfästes ett vite af 20,000 floriner förl
varje jude som låtit begagna sig till spionl
eller leverantör åt insurgenterna, för hvilka
böter hvarje judkommun göres gemensamt an-
Varig.
ITALIEN.
Sardinska regeringen har hos bankirhus i.
London upptagit ett lån af hundra millioner
rancs.
Konseljpresidenten Gioberti, som icke velat
örena sig med Toscana och Rom om samman.-
callandet af en italiensk konstituerande för-
samling, emedan han icke vill öfverlemna åt
en sådan att bestämma öfver Sardiniens rege-
ringsform, har i deputeradekammarens session
len 12 Febr. blifvit interpellerad af depute-
raden Brofferio, som är hufvudman för den
lemokratiska oppositionen. På hvad punkt
står bemedlingen? frågade han. Ar det icke!
nog med diplomatiska förvecklingar? — När
skall man anse ögonblicket tjenligt till kri-
sets öppnande? När tror sig piemontesiska
ministeren kunna återförena Italien, sedan den
söndrat det genom sina olycksdigra ränker?
Gioberti svarade, att till Italiens pånyttfö-
lelse erfordrades: reformer, konstitution, sjelf-
ständighet och konfederation. Allt hvad som
lerutöfver yrades vore tomma drömmar. De
yra uppräknade idferna vore talarens mål
ch de ensamme vore öfver en mans höfva;!
lesto mindre borde derföre ministeren inlåta
sig i vidlyftigare företag. Hela halföns förening,
lill ett rike och den republikanska styrelse-
formens införande borde öfverlemnas åt kom-
mande generationer; ty för närvarande kunde
dessa mål icke vinnas utan alltför stora om-
störtningar i alla inre förhållanden och utan
att ådraga Italien fremmande makters fiend-
skap. Talaren förkastade icke helt och hållet
den konstituerande församlingen, men ville icke
att Sardinien skulle sända deputerade till den-
samma, så länge man fordrade att dessa skulle
medföra oinskränkt fullmakt att besluta efter
godtfinnande. Slutligen förklarade Gioberti sig
för påfvens återinsättande, emedan dess af-
sättning troligen skulle leda till utländsk in-
tervention. Oaktadt Brofferios skarpa anfall å
ministeren, beslöt kammaren att öfvergå till
dagordningen, likväl med förbehåll att vid
adressdebalten få uttrycka sin tanka om mi-
nisterens politik.
Man ser alt Sardinien nu brutit med med-
lersta Italien, och ett nytt bevis härå är, att
de romerska ombuden i Turin erhållit sina pass.
I romerska konstituerande församlingens ses-
sion den 7 Febr. voro 441 ledamöter närva-
rande. General Galletti utnämndes till presi-
dent med 78 röster. Efter nödiga förberedel-
ser förklarade församlingen sig konstituerad,
och antog ett förslag af deputeraden Audinot,
alt församlingen skulle utöfva suverän makt.
Derefter beslöt församlingen att i nästa session
diskutera romerska statens blifvande form.
Samma dag ankom till Rom underrättelse, att
en neapolitansk kår inryckt på Kyrkostatens
område. Alla disponibla trupper sändes genast
neapolitanarne till mötes, hvilka dervid drogo
sig tillbaka.
Om storhertigens af Toscana vistelseort och
hvart han ämnar taga vägen, gå många rykten,
hvilka det icke torde vara skäl att reproducera,
lå man förmodligen med nästa post får säker
underrättelse om saken.
I Milano har seqvester börjat läggas å gods,
tillhöriga flyktade lombardiska adelsmän, som
icke återkommit inom utsatt tid. Landtmätarne
tvingas att biträda härvid, vid vite af en be-
tydlig plikt och förlust af embetet.
Den fiendtliga sinnesstämning, som länge
varit rådande i Italien mot schweizarne, har
slutligen växt till ursinnigt hat. Den hjelp
de gifvit despotismen på Sicilien och i Nea-
pel, de fortfarande värfningarne till dylika
tjenster, deras ställning i Rom och Bologna,
edsförbundsmyndigheternas stränga förfarande
mot de italienska flyktingarne i Tessin, allt
detta har gjort schweiziska namnet till ett
föremål för de häftigaste anklagelser på half-
ön. I Livorno, Genua, Venedig, m. fl. orter,
fordrar man att värfningarna för Neapels räk-
ning skola upphöra, och hotar alt i annat fall
göra med alla schweizare hvad Radetzky gjorde
med Tessinarne i Lombardiet, nemligen jaga
dem från hus och hem och förvisa dem ur
Italien.
RYSSLAND OCH POLEN.
Under förra året har en ofantlig mängd
eldsvådor förekommit i Ryssland. Antalet af
uppbrända byggnader, ensamt i 13 guverne-
menter, uppgifves till 32,000, och i inrikes-
ministerns berättelse säges att värdet af upp-
brunnen egendom, blott i städerna, stiger till
22 millioner rår bko. Som många af dessa
eldsvådor åstadkommits genom mordbrännare,
hvilka vid utförandet af sina illgerningar be-
gagnat sig af friktionsstickor, så har kejsaren
den 29 November sistl. år utfärdat en förord-