den han finner för godt nu gifva dem, oaktadt den-
na tydning likväl står i fullkomlig strid, ej allenast
1ged de klara ordalagen, utan äfven med redan lem-
nade förklaringar. Öfverstelöjtnanten säger nemligen
i Aftonbladet JM 10, att hans mening vid det ifrå-
gavarande tillfället endast varit, att förlagsrätten
aå första upplagan (försöksreglementet) icke borde
åt enskild person öfveriåtasn, således att förlags-
rätt å sjelfva reglementet allt för väl kunde äga rum.
I Aftonbladet AM 40, förklarar åter öfverstelöjtnan-
ten sig anse sistnämnde förlagsrätt för grundlagsvi-
drig! Icke måtte väl dock öfverstelöjtnanten verk-
ligen kunna tro, att ett dylikt peremtoriskt och sig
motsägande förfarande i ringaste mån kan förän-
drande inyerka .på någons omdöme eller öfyvertygelse?
Hvarföre icke då heldre öfverlemna sakens utredan-
de åt det forum, hvarest det rätta oförställdt och
utan dagtingan må framstå? Jag fruktar ej denna
behandling af saken, utan tvertom önskar det af mer
än en anledning; Stockholm den 23 Febr. 4849.
G. M. Stiernsvärd.