hela trakten såsom en af de vackraste, mest om-
vexlande och bördigaste, han någonsin sett, samt
öfverallt vattnad af klara bergströmmar. Genom
granskning af mineralierna i dessa Nordamerikas
vestliga trakter och deras geologiska beskaffenhet i
det hela, har han kommit till den slutsatsen, att
Sierra Nevada, Rocky Mountains och Alleghany-
bergen uppskjutit samtidigt, eller åtminstone genom
Jen lika beskaffad grund, nemligen af mjölkhvit qvarts;
emedan man träffar detta mineral horisontelt lägradt,
ehuru i mer eller mindre fin fördelning, på ett
visst djup öfver hela den ofantliga landsträckan, med
undantag blott af dessa bergskedjor, som sönderbru-
tit det i större stycken, till en del ännu fastfästande
vid dessa bergs sidor. Denna hvita qvarts är i
Amerika ofta guldförande, och när den blifvit vid
de geologiska hvälfningarne bokad och nedsköljd i
I dalarne, har dess tyngsta beståndsdel, guldet, kunnat
j
qvarstadna i de klyftor vid flodstränderna, der den
ännu träffas. I följd häraf anser han guld före-
komma icke blott emellan Sierra Nevada och Stilla
Hafyet, utan äfven emellan Sierra Nevada och Rocky
Mountains, samt emellan Rocky Mountains och Al-
leghany. Guldfynden i staterna Carolina, Georgia
och Alabama, för några årtionden sedan, vitsorda
detta antagande, för den sistnämnde trakten; och-i
afseende på den emellan Missisippi och Rocky Moun-
tains belägna, anförde Catlin att Cumancherna, Kio-
wayerna och andra stammar i denna trakt, bära
klumpiga — guldsmycken till halsprydnader. Om
guldtillgången i träkten emellan Rocky Mountanis
och Sierra Nevada vittnar hvad som nyligen förmälts
om Mormonerna. Dessa sektanhängare, 3000 man
starka, hafva efter sin fördrifning ur Förenta Sta-
terna bosatt sig kring den vester om Rocky Moun-
tains belägna Stora Saltsjön, som är 40 mil lång
och 3 mil bred, men särdeles olik saltsjöarne på de
asiatiska stepperna, deri att trakterna omkring den-
samma, långt ifrån att vara torra saltöknar, äro ut-
omordentligt bördiga. När ryktet om Californiens
guldrikedom hann till Mormonerna, reste en mängd
af dem till Sacramento och voro bland de första
guldletarne derstädes; men efter några fram- och
återbud emellan dem och de hemmavarande, åter-
vände de numera i guldvaskningskonsten erfarne
hastigt och enhälligt till Saltsjön, hvars kuster un-
der tiden funnits erbjuda större ymnighet på guld,
än floderna vid Franciseo-viken.
Catlin slutade sitt föredrag med råd och anvis-
ningar åt emigranter. Han afstyrkte all utflyttning
till guldtrakten, så länge den närvarande osäkerhe-
ten herrskade derstädes, och hvilken ännu kunde
fortfara i flera år, isynnerhet som den redan kända
guldtrakten oupphörligt öfversvämmades af nya in-
flyttande från alla håll; och man kunde med säker-
het beräkna, att öfver 4000 qvadratmiles (22, qva-
dratmil) skulle inom ett halft år härefter utgöra
fältet för guldsökarne, bland hvilka tusentals komme
att gå under till lif eller helsa, eller att åtminstone
utan ersättning se sina reskostnader förlorade. Der-
emot tillstyrkte han utflyttningar till de ännu oupp-
tagna trakterna af öfra Missisippi och denna flods
vestra och nordvestra bifloder, dit man redan fär-
dades på ångfartyg nära 4000 miles (600 mil) från
New-Orleans. Dessa trakter voro rika på skog och
friskt källvatten, omvexlande med berg och dalar,
ytterst bördiga, och lika sunda för Europer, som
trakterna kring Missisippi mera söderut voro för
främlingen mördande. Med minsta kostnaden fäår-
dades man från Europa till New-Orleans; af vigt
vore likväl, att ankomsten dit skedde emellan bör-
jan af November och början af Mars, och att resan
uppåt floden fortsattes genast, så att emigranterna
kunna innan den varmare årstiden hafva hunnit ur
Missisippis lågländta trakter.
Bland de nn i England pågående expeditionerna
till Californien är en från Liverpool särdeles karak-
teristisk, för den antydning den innebär om det so-
ciala tillståndet derstädes. Ett af de större handels-
husen i Liverpool, hr James Starkey comp., som
äger elt filialkontor i San Francisco, afsände dit
med jernfartyget Anteltope ett salumagasin af jern,
konstrueradt i England, men för skeppnringen sön-
dertaget och med de noggrannt numrerade delarne
färdigt alt genast efter ankomsten sammanfogas på
nytt. Väggar, golf, tak, dörrar och fönsterluckor
bestå af tjock jernplåt, med utsidan förzinkad, eller
hvad man kallar galvaniserad, till skydd emot rost
Från Chagres berättas att bland de många dei
landsatta utflyttarne till Californien, har i börjar
af Januari anländt af Nordamerikanska styrelsen ut-
nämnde civilguvernören för Californien, jemte do-
mare och andra civiltjenstemän för det nya territoriet
Bland nyheterna från Nordamerika förekommei
slutligen en, högst lumpen till utseende, men af stor
vigt till sina följder, om den bekräftar sig, hvarpå
knappast är att tvifla. Det berättas nemligen ati
bland exportvarorna, som de till guldlandet afgående
transportskeppen medföra, finnes äfven eftergjora
guldsand, förvillande lik den naturliga. Man näm-
ner väl icke hvartill den skall användas; men då
guldsand numera utgör Californiens egentliga bytes:
handel, så begripes lätt att den eftergjorda varan äl!
j hvarken mer eller mindre än ett falskt mynt. Mec
Iden förslagenhet i handel och vandel, som utmärker
Yankees, lärer det ej heller dröja länge, innan dette
tfalska mynt är allmänt kringspridt. Men det miss
Itroende, som härigenom träffar äfven den verklige
Iguldsanden och alla enskilda prof på dess äkthet
Iskall i samma ögonblick tvinga hvarje innehafvart
I deraf att låta mynta den vid det nya myntverk
Isom Nordamerikanska styrelsen beslutat anlägga
ee Fo -—-— HH fö HN -
Californien, och som sannolikt redan nu är i gäng
Nödtvånget åter, äfven för den laglösaste, att anlit
en offentlig statsinrättning, till sitt eget skydd, kom
mer sålunda att snart förskaffa den lagliga myndig
heten i Californien en betydenhet, som den annar
icke kunnat hoppas på lång tid, eller så länge all
förlitande på vapenmakten, både till lands och sjös
visar sig fåfängt. Laglösheten och egennyttan hafv.
sålundå beredt en gräns och ett band åt sig sjelfva
som visst icke påräknades af den, som först fick de
infallet att tillverka förfalskad guldsand.
Rättelse. I lördagsnumret, sid. 3, sp. 2, rad. 3
nedifrån, står: Industriföreningens slöjdskola, läs
Slöjdföreningens skola.